Bygget av nya Slussen är komplext, inte nog med att det varje dag passerar mer än 350000 människor vid byggarbetsplatsen. Under hela byggtiden pågår också en av de största arkeologiska utgrävningarna i Sverige någonsin. De första utgrävningarna startade redan 2013 vid Södermalmstorg och de stora utgrävningarna som nu pågår startade 2016. Kenneth Svensson från Arkeologikonsult är den som styr utgrävningarna.
– Normalt så gör man en förundersökning, tar stickprov, gräver ut och tar vara på lämningarna. Sedan är det fritt fram att bygga. Här är inte det möjligt och vi står inför en helt ny situation där vi måste göra det arkeologiska arbetet samtidigt som bygget ska pågå. Det är helt unikt och så jobbar man vad jag vet inte någon annan stans.
Ett väl fungerande samspel mellan arkeologi och byggprojekt Slussen är avgörande, menar Kenneth Svensson.
– Vi har sen länge vetat att det finns mycket fornlämningar här men exakt hur mycket som finns kvar har varit svårt att veta. Redan 2013 när vi började vår inventering och utgrävningar vid Södermalmstorg insåg vi att det är en väldigt komplicerad plats där det hänt mycket genom historien. Till exempel, när vi trodde att vi var färdiga på höstkanten 2013 så visade det sig att det var vi inte alls.
Utgrävningen på Södermalmstorg överraskade många. Foto / Lennart Johansson
Det gruslager som man trodde var botten på lämningarna visade sig istället vara två meter grus som förts dit under slutet av 1500-talet. Under lagret fanns det en bebyggelse från mitten av 1500-talet och ända tillbaka till slutet av 1200-talet. Det här var bebyggelse som man i stort sett inte hade någon kunskap om alls utifrån historiska källor och bildmaterial, en bebyggelse som låg så djupt som tio meter under markplan.
Övervakar all schaktning
Bland annat utifrån de tidiga utgrävningarna så insåg Länsstyrelsen att man inte kunde göra förundersökningar på det vanliga sättet eftersom att det inte går att på förhand avgränsa ytor. Därför har arkeologerna daglig övervakning av all schaktning som utförs på arbetsplatsen.
Just nu är sex arkeologer på plats ute i fält. Hur många man är beror på hur mycket schaktning som pågår, vid vissa tillfällen har man varit så många som 18. För att kunna planera och tidsberäkna arbetet medverkar arkeologerna regelbundet på arbetsmöten med Stockholms stad och entreprenören. Det handlar både om dagliga morgonmöten, om vad som är på gång just nu, och veckovisa möten. På veckomötena bedöms om arkeologiska undersökningar kan vara aktuella och hur de ska planeras in i tidplanen för bygget. Själva schaktningen utförs av entreprenören.
En del av utgrävningarna sker med grävmaskiner. Foto / Lennart Johansson
– Det mesta tar vi med entreprenörens maskiner och det finns alltid en maskin till hands. Själva dokumentationen gör vi med handgrävning och i vissa fall går de inte att använda maskin för att miljön är för känslig. Det händer också att byggarna hittar saker på egen hand och kallar på oss.
Sveriges första förort
De mest intressanta fynden hittills är de medeltida lämningarna, enligt Kenneth Svensson. Slutsatsen man dragit är att Gamla stan blev fullbebyggd omkring 1300 och då var man tvungen att flytta över till Södermalm som blev en förstad till Stockholm, Sveriges första förort.
– Det intressanta är att i Sverige har vi 71 medeltida städer och inte vid någon har man sett att det finns den här typen av förstad, så det här är ett unikum på det viset, säger Kenneth Svensson.
Bebyggelsen har förstörts och byggts upp flera gånger, bland annat på grund av krig och oroligheter och att platsen behövdes för försvarsanläggningar.
– Den största försvarsanläggningen som finns här är Järngraven, som var en vallgrav Gustav Vasa lät anlägga i mitten av 1500-talet. Det mesta tyder på att man avhyste de som bodde här, bebyggelsen revs och allt täcktes över med flera meter grus.
Vid mitten av 1600-talet så hade det försvarsverket spelat ut sin roll och då användes vallgraven som en transportled när man fraktade järn från Mälaren till Saltsjön och så kom den att kallas Järngraven.
– Här hade man en omfattande verksamhet som vi snart kommer att dyka på. Vi sitter och räknar på det just nu och det handlar om cirka 18 veckors jobb, men vi försöker förstås organisera det så att det passar in i Skanskas planering så att vi får flyt i arbetet. Det bygger väldigt mycket på kommunikation och att vi har en bra dialog, vilket har fungerat bra hittills.
Det mesta arbetet görs för hand. Foto / Lennart Johansson