Dagens reglering som togs fram på 1940-talet tar främst hänsyn till dricksvattnet, jordbruket, sjöfarten och bebyggelsen/infrastrukturen. Den nya regleringen tar även hänsyn till skyddsvärd naturmiljö, som ligger inom ramen för vad modern lagstiftning kräver. Detta innebär att vattnet tillåts stiga något på våren i samband med vårflod, för att sedan sjunka av mot sommaren.
Ett högre vattenstånd i Mälaren på våren påverkar vårbruket negativt för lågt liggande jordbruksmark längs Mälaren. Detta vill staden ersätta genom en skadereglering.
Staden är angelägen om att skaderegleringen ska vara rättvis och balanserad. Enskilda jordbrukare ska varken överkompenseras eller missgynnas. Staden har därför låtit Jordbruksverkets vattenenhet ta fram en metod för att värdera skadan. Staden har utifrån Jordbruksverkets modell lämnat ersättningserbjudanden till ett antal personer som bedriver jordbruk runt Mälaren (så kallade jordsakägare) som kommer att beröras av ett förändrat vattenstånd i Mälaren.
Låglänt ej invallad jordbruksmark, Sörfjärden. Foto: Anna Koffman.
De ekonomiska kraven från flera av jordbrukarna är högre än stadens skadeståndserbjudande. Hur stor ersättningen ska vara kommer i första insats att avgöras av Mark- och miljödomstolen som nu kallat till huvudförhandling i målet. Förhandlingen kommer till en början att avse redan utvalda ersättningsanspråk. Det är 15 utvalda ersättningsanspråk som kommer att bli pilotmål, resterande ersättningsanspråk kommer att handläggas därefter.
Domen kan komma att överklagas till Mark- och miljööverdomstolen och eventuellt till Högsta Domstolen.