dcsimg

Stockholmsgranit ger ny bussterminal sitt skal

Katarinaberget är av bra kvalité och består av olika typer av Stockholmsgranit
Katarinaberget är av bra kvalité och består av olika typer av Stockholmsgranit. Foto: Lennart Johansson

Katarinaberget har inrymt en mängd olika verksamheter genom åren, bland annat ett jättegarage med plats för 550 bilar, två bensinstationer och drive in-bank. Nu är det alltså dags för nästa förvandling – en ny bussterminal.

Men hur ser bergets egenskaper egentligen ut? Och hur förbereder man sig för att spränga loss 270 000 kubikmeter berg? Sprängningarna i Katarinaberget har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete, säger Emil Rudegran som är teknikansvarig Berg på företaget WSP som är generalkonsult för alla arbeten som har med bussterminalen att gör i Projekt Slussen.

Han har jobbat med projektet sedan 2013 och har sedan tidigare lång erfarenhet av att jobba med liknande projekt, bland annat Citybanan och Förbifart Stockholm.

– Vi har kunnat konstatera att berget är av bra kvalité och består av olika typer av så kallad Stockholmsgranit. Själva arbetet startade i början av året med en arbetstunnel som entreprenören Implenia spränger ut från Stadsgårdsleden och vi har nu nått till den punkt där terminalen börjar.

Sveriges berggrund är en av jordens äldsta och Stockholmsgraniten beräknas vara cirka 1900 miljoner år gammal. Det är en fin- till medelkornig bergart och har ibland större röda kristaller av kalifältspat. Graniten är dessutom väldigt hård och går bra att borra i. Tidigare har den brutits och använts till bland annat gatsten och byggnadssten.

Geologer undersöker berget

För att fastställa bergets egenskaper har WSP genomfört en mängd olika undersökningar, bland annat så kallad kärnborrning vilket lett fram till en ingenjörsgeologisk prognos, där bergets egenskaper sammanställts. Kärnborrningen används vid undersökning av berget och innebär att långa borrkärnor analyseras av geologer som då får en uppfattning om berggrundens egenskaper.

Kärnprover visar geologerna bergets kvalité och egenskaper. Foto: WSP

En ingenjörsgeologisk prognos används när man ska dimensionera bergtunnlar och bergrum. Prognosen visar bland annat på en rad olika analyser av bergets egenskaper, till exempel bergytans läge, bergarter och bergartsgränser, bergmassans kvalitet, sprickfrekvens, mekaniska egenskaper, bergspänningsförhållande och hållfasthet- och deformationsegenskaper.

All insamlad data ligger sedan till grund för framställning av en kartbild av berget. Liksom övriga delprojekt vid Slussen använder man sig av en 3D-modell för att veta hur man ska spränga ut berget. Själva sprängningarna föregås av ett omfattande tätningsarbete mot inträngande vatten. Först borras en stor mängd hål på upp till 25 meter som fylls och trycksätts med cement för att tränga ut i bergets sprickor. Det hindrar alltför stora mängder vatten att tränga in i bergrummet.

Sedan borras mellan 100 och 250 borrhål som fylls med sprängmedel. Hur mycket sprängmedel som används styrs av vibrationsrestriktioner för byggnader, anläggningar och utrustningar som finns i området samt krav på färdig bergyta i tunneln.

– Vi har även gjort en riskanalys över eventuella vibrationers påverkan på omgivningen och då tar vi in hela arbetsområdet och ett inventeringsområde om 100 meter runt det. I den så synas alla fastigheter av och en bedömning görs av hur de kan påverkas och hur känsliga de anses vara. Analysen ligger sedan till grund för hur hårt man kan spränga. Hela processen följer svensk standard för den här typen av arbeten.

Sågar sönder berget

I arbetet med sprängningarna måsta man också anpassa sig till befintliga utrymmen som ska finnas kvar i berget, som till exempel Katarinagaraget. Närheten till tunnelbanan påverkar också vilka arbetsmetoder man väljer.

– När vi är nära andra utrymmen får vi ibland ta till speciallösningar, som att förstärka berget med bultar och stålstag under den tid vi spränger och så får Implenia ladda väldigt löst. Nära tunnelbanan kommer vi att såga sönder berget med så kallad vajersågning istället för att spränga.

Efter att ha jobbat med förberedelserna i många år är det skönt att arbetet med den nya terminalen nu äntligen kommit igång, menar Emil Rudegran.

– Det är verkligen en milstolpe i projektet. Det känns också bra att det är ett samverkanskontrakt mellan staden WSP, Implenia och trafikförvaltningen (framtida användare av bussterminalen), viket är en nödvändighet i ett så här komplext projekt med en så pass stor tidspress. Det är ett roligt sätt att jobba och det känns verkligen att alla jobbar mot samma mål.

Samverkanskontrakt är en strukturerad samverkansform där byggaktör, konsulter och byggentreprenör gemensamt löser ett projekt. Samarbetet bygger på en öppen ekonomisk redovisning och en aktiv samverkan för att kontinuerligt förbättra processen och projekten.

Källor: Naturhistoriska riksmuseet, OKQ8 och Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geoteknik (IEG).

Läs mer om Slussens ombyggnad

Uppdaterad