dcsimg

Årskrönika: Arkeologi

Året närmar sig sitt slut, och visst går tiden fort. 2019 har varit både ett händelserikt år, och ett år av väntan. Ett arbetslag som fått både arbeta och vänta är arkeologerna. Projektet har pratat med Kenneth Svensson på Arkeologikonsult och bad honom att sammanställa deras år i en årskrönika. Det gångna året har framförallt präglats av mindre schaktningsövervakningar för arkeologerna.

Kenneth berättar och delar med sig av bilder från året som gått.

Slaktarehuset hittades i början av året

I början på året följde vi de schaktningar som gjordes vid Slussplan. Där kunde vi dokumentera murar och andra byggnadsrester som har hört till Södra Slaktarehuset, vilket etablerades på 1600-talet. Slaktarehuset och alla andra byggnader i området invid Slussplan revs när Karl Johan-slussen byggdes vid 1800-talets mitt.

Det här är ett utsnitt ur en karta från 1771. Byggnaden som är märkt med ll är Södra Slaktarehuset. Det är bland annat delar av den norra muren vi nu har hittat. Platsen för vårt schakt är markerad med en röd pil.


Här syns delar av den mur som hörde till Slaktarehuset.

Under våren hittades intressanta fynd vid Skeppsbron

Under våren arbetade vi mycket på Skeppsbron och följde de schaktningar som pågick där. Det är ett område som har förändrats och byggts om under alla tider. På 1730-talet gjordes en rejäl upprustning av Skeppsbron under ledning av stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg. Den tidigare, oregelbundna kajen, byggd av trä, skulle bort och ersättas av fin stenkaj med räta linjer. Till ombyggnadsarbetena behövdes stora mängder utfyllnadsmassor. De bestod av sopor och gammalt byggnadsmaterial från privata tomter, som var uppblandat med sand och grus. I soporna fanns det bland annat kinesiskt porslin, fajanser* och sällsynta fynd av glaserade skaft till kritpipor som ger oss en bra inblick i den förmögna miljö som fanns vid Skeppsbron vid den tiden.


Många fina fynd från Skeppsbrons utfyllnadsmassor. Vi hittade glas, pipor och keramik av hög klass.

Sommaren ägnades åt att skriva rapporter

Under sommaren pågick ett intensivt arbete inomhus med att ta hand om allt fyndmaterial som kommit fram, det rengjordes och registrerades. Dessutom kunde vi ägna oss åt att börja skriva på de rapporter som de olika undersökningarna genererat.

Bland fynden som togs om hand fanns till exempel ett tyg från 1600-talet som påträffades i utfyllnadsmassor på Stadsgården. Väven var drygt 30 cm bred och försedd med stadkanter, den var vävd av yllegarn med tre olika färger. Vilka de ursprungliga färgerna har varit vet vi inte. Det är också obekant vad den används till.


Textilfynd från Stadsgården, daterat till 1600-tal.

Tidigare har vi hittat textil/tyg som använts till att packa in varor i men det här är inte det. Vi kommer att arbeta vidare med att försöka ta reda på vad det har varit.

Nere vid Sjöbergsplan hittade vi lämningar i anslutning till den medeltida strandlinjen, det rörde sig huvudsakligen om pålar som sannolikt burit upp bryggor eller i enstaka fall kanske utgjort rester efter det medeltida försvarsverk som vi tidigare observerat. 


Keramikfynden som kom i anslutning till pålarna gav oss en preliminär datering till 1300-talet.

Förhoppningen var att hitta Yttre Söderport under hösten

Under hösten startade vi en undersökning i en del av ett utrymme som var ett garage, beläget under det som kallades Slussterassen.

Vår förhoppning är att vi ska hitta bebyggelselämningar som sträcker sig tillbaka till sent 1300-tal eller tidigt 1400-tal. Det vi hoppas mest på är att hitta grunderna till en av Stockholms medeltida stadsportar, Yttre Söderport som omnämns i skriftliga källor år 1435. I så fall har vi en stor chans att fastställa när porttornet byggdes. Vad som kommit fram i dagsläget är en stenläggning och en grund till en mur från 1800-talets mitt, dessa lämningar har hört samman med det som en gång var Karl Johans torg.


Under golvet till vad som tidigare var Slussengaraget hittade vi ett fundament till en mur och en stenlagd gångväg som löpt utmed en kaj längs Mälarens vatten mellan Slussen och Gamla stan.

Till vänster på det här kolorerade vykortet kan vi se den stenlagda gångvägen och vi kan ana fundamentet till den mur som burit upp gångbanan där fotgängarna tar sig fram mellan Gamla stan och Slussen.

En lämning vi vet att vi kommer att stöta på är den sluss som Christopher Polhem konstruerade och som sedan invigdes 1755.

Sista delen av året ägnar vi oss åt att fortsätta med de rapportarbeten som startades i somras. Det är ett arbete som inte syns så mycket utåt men som kommer att ge oss massor av ny kunskap att bygga vidare på i de kommande fältarbetena och i våra framtida analyser av folklivet och bebyggelseutvecklingen i Slussenområdet.

*Fajans: ett poröst lergods överdraget med en ogenomskinlig lasyr

Läs mer om Slussens ombyggnad

Uppdaterad