Katarinaberget - ett välsignat urberg med god kvalitet

Möt Fredrik Östling – berggrundsgeolog och byggledare för delområde berg vid Projekt Slussen.

Fredrik, som har arbetat med Projekt Slussen sedan 2020, är konsult och kommer från Tyréns. I grunden är han berggrundsgeolog med en bred och gedigen kunskap om berg, men har också erfarenhet av projektering inom berg, tunnlar och slänter. 
Det betyder kort och gott att han kan mycket om berg som material vid konstruktion och produktion. Berg kan bete sig på många olika vis. När man jobbar med sprängningar under människors bostäder och arbetsplatser är kunskap om berget oerhört viktig – för att inte säga helt avgörande. 

Sprängsalvor mitt i Stockholm

Efter att den sista sprängsalvan gått av i Katarinaberget, i juni 2021, har Fredrik slutfört sitt uppdrag som byggledare för delområde berg och kommer därmed att gå tillbaka till sin ursprungsuppdragsgivare. 

-Det är och har varit en otroligt häftig resa, att få vara med och spränga fram en bussterminal djupt inne i Katarinaberget. Att få ta min berggrundsgeotekniska bakgrund till bergsproduktion och byggledning och att dessutom denna arbetsplats är mitt i händelsernas centrum, i hjärtat av Stockholm, säger Fredrik Östling. 

Han berättar om hur tvärtunnlar, en ankomsthall och en vänthall under året formats med hjälp av borriggar, sprängsalvor och utlastning av berg. Utöver detta görs flera anslutningar till tunnelbanan och det befintliga Katarinagaraget. I berget byggs teknikrum, en enorm vattenbassäng för sprinklersystem och en utrymningstunnel. Allt detta koncentrerat i berget under bostäder och byggnader - mitt i Stockholm.

Ett urberg

Nu ska vi grotta ner oss något och lära mer om berg, dess hårdhet och kvalitet. Ett bergs kvalitet behöver noggrant bedömas och beräknas av geologer innan man kan sätta borren i det. Katarinaberget håller god kvalitet och är ett så kallat urberg som bildades för mellan 1,92-1,87 miljarder år sedan. 

-Ur sprängningar i Katarinaberget kommer lite blandade bergarter fram. Den största delen är sedimentgnejs som bildats av gammal sjöbotten som omvandlats till berg genom att utsättas för höga tryck och temperaturer under lång tid, förklarar Fredrik. Vid utlastning av bergmassor inifrån Katarinaberget har vi även funnit granit, pegmatitgångar, diabasgångar och rödberg, som är en slags vittrad granit. 

-Vi har dessutom funnit lite tektonisk breccia, och då vaknar geologen inom mig till liv. Den är lite mer ovanlig och tillhör en så kallad "magmatisk extrusiv bergart" som bildats genom rörelser i berggrunden, fortsätter Fredrik. Grafit, eller som man också kan säga - blyerts, har hittats i berget. Överlag håller Katarinaberget en mycket god kvalitet. Mineraler fungerar som byggstenar och har byggt upp bergarterna. I Katarinaberget kan man främst hitta mineraler som; kvarts, glimmer, fältspat och hornblände. I sprickorna förekommer klorit, kalcit, epidot, järnoxid och grafit. 

Från berget har 650.000 ton bergmassor lastats ut. Det motsvarar ungefär 250.000 kubikmeter. Massorna fraktas till tre olika krossanläggningar där materialet sorteras och krossas. Senare kan massan användas för andra produktioner, vilket kan bidra till annan infrastruktur eller bebyggelse.

Röd pegmatit i mörkgrå sedimentgnejs

Tektonisk breccia (det ljusare bandet i nederkant)

Grafit

Bergkvaliteten i Katarinaberget

För att mäta Katarinabergets hållfasthet används RMR-skalan (rock mass rating). Skalan mäter 0-100 och bedöms genom geologisk kartering. Det innebär att en karterande geolog i samband med produktion bedömer kvalitet, sprickor och sprickgeometrier genom att studera mineraliseringar och sprickbildningar. Geologens erfarenhet, strukturgeologiska kompetens och ett instrument som kallas för geologkompass är avgörande för säkra kontroller.

-Det är vid sprickbildningar i bergmassan som berget får en svaghet, förklarar Fredrik.

Katarinaberget håller en nivå på cirka 80 i rock mass rating, där 100 är absolut bäst. Vid några tillfällen har vi varit nere på nivåer under 60. I de aktuella områdena används då en tyngre förstärkningsklass.  

För extra hög säkerhet förstärks berget med bult och sprutbetong. Bultar som är mellan tre och sex meter långa borras in i berget. Varje bult har en dimension mellan 25-32 mm. De är gjorda av rostskyddsbehandlat stål (högsta klassen av kvalitet som ska hålla i 120 år) och gjuts in i berget med cement. 

Under projektets gång har cirka 14000 bultar borrats och gjutits in, vilket skapar buller och stomljud för boende och verksamheter ovanför den blivande bussterminalen. 

- Glädjande är dock att vi bara har cirka 1000 bultar kvar och den sista sprängsalvan i berget kommer ske nu i juni, säger Fredrik.

Den här geologiska kompassen är ett instrument som används vid bedömning av bergets kvalitet. 


Omkring 14 000 förstärkningsbultar borras in och förstärker berget. Bultarna på bilden är 6 meter långa.

Skyddshelgonet Santa Barbara

Många bergs- och tunnelarbeten i katolska länder brukar välsignas enligt katolska seder. Ofta sätts ett altare upp med en avbild av det katolska helgonet Santa Barbara. Hon levde under 200-talet och räknas som en av de fjorton hjälparna i nöden och är en beskyddare av personer som utför farliga arbeten. 

Katarinaberget har inte blivit välsignat av Santa Barbara och det finns inget altare. Fredrik, som är geolog och dagligen arbetar med berg, har givetvis en ikonmålning av helgonet i sin hall. Varje morgon blinkar han mot sin Santa Barbara innan det bär av till arbetet. 

-Lite rolig kuriosa, men i Katarinaberget bor ett tiotal stadsduvor. Ungefär fyra av dem bor i gamla Katarinagaraget och fyra stycken nere i rampen in från Stadsgårdsleden och kanske två stycken i arbetstunneln. Sprängningarna gör att de flaxar till lite, sen återgår de lugnt till sina hemvister i berget, berättar Fredrik. Vem vet, det kanske bor en liten Santa Barbara i dem? Urberget Katarina sköter sig nämligen exemplariskt och arbetet i berget har gått fint, trots dess komplexitet.

Skyddshelgonet Santa Barbara välsignar ofta bergs- och tunnelarbeten enligt katolska seder.

Läs mer om Projekt Slussen

Läs mer om Slussens ombyggnad

Uppdaterad