Regnvatten som resurs - så planerar Norra Djurgårdsstaden för stora mängder regn och skyfall

Under sommaren har det varit flera regn som klassas som skyfall och med ett förändrat klimat förväntas de öka. För att minska risken för översvämningar och skador vid kraftigt regn är den tidiga planeringen av ett nytt område viktig. Till hjälp i Stockholms stad har vi en dagvattenstrategi, och vi arbetar tillsammans med byggaktörerna med en så kallad grönytefaktor i alla kvarter som byggs. På det sättet tas vattnet om hand när det regnar mycket och fördröjs genom att det tas upp av växtligheten längs gator, på tak och i parker. Vattnet blir en resurs.

De extrema skyfallen med över 50 millimeter regn på en timme är idag relativt ovanliga, men förväntas öka med framtidens klimat. Filmklippet ovan visar hur en av växtbäddarna på Madängsgatan hanterat ett sådant regn i juni 2021. Ett skyfall är både svårt att förutspå och skiljer sig i karaktär från plats till plats. Därför är det viktigt att titta på de lokala förutsättningarna vid planeringen av stadsmiljön för att kunna omhänder ta dem. I Norra Djurgårdsstaden byggs växtbäddar som fungerar som regnbäddar intill gatorna och gröna tak, gårdar och väggar anläggs för att dämpa och minska effekterna av skyfallen. På så sätt kan vattnet tas omhand på plats och fördröjs så att växterna hinner ta upp det, innan det rinner vidare till Husarviksparken och slutligen Husarviken. Även fuktstråk och dammar byggs.

– När vi planerar för dagvattenhanteringen i området har vi grönytefaktorn och vår dagvattenstrategi som grund. Utgångspunkten är att regnvattnet är en resurs som vi exempelvis använder till bevattning av växter, vilket bidrar till de frodiga gårdarna och gatorna. Då vi vet att vi behöver kunna omhänderta stora vattenmängder har vi dimensionerat växtbäddarna, gatornas bredd och antalet brunnar efter det, säger Gösta Olsson, landskapsarkitekt och som arbetat i flera år med planeringen av Norra Djurgårdsstaden.

Gatumiljön är utformad med gröna stråk med växt- och regnbäddar, till vilka regnvattnet kommer från brunnar som är placerade med jämna mellanrum på gatorna. Jorden i växtbäddarna behöver både kunna ta emot mycket vatten på kort tid och behålla det utan att bli för blöt eller syrefattig. I flera av växtbäddarna använder man använder man därför en jordblandning av biokol och grus. Biokol kan hålla mycket vatten samtidigt som den är syrerik, vilket gör den till ett bra alternativ. I Norra Djurgårdsstaden har flera metoder och jordblandningar prövats, där biokol visats vara den som fungerar bäst.

– Grönskan hanterar mer än dagvattnet och ger även skugga varma dagar. Studier visar att det går att sänka temperaturen några grader i den täta stadsmiljön med hjälp av mycket träd och växter. I Norra Djurgårdsstaden har vi gjort flera simuleringar som visar att vi behöver ha den här mängden träd för att kunna hålla nere temperaturerna vid värmeböljor och varma dagar, säger Gösta Olsson.

Filmklipp ovan: En av trädgårdarna på Madängsgatan i Norra Djurgårdsstaden under det kraftiga regnet i juni 2021, som uppfyllde SMHI:s definition om skyfall med över 50 millimeter regn på en timme. Film: Fredrik Ohls, Sweco. 


Se klippet från SVT Nyheter Stockholm när de besökte Norra Djurgårdsstaden. Så ska Stockholm förhindra översvämningar, SVT (extern länk).

Fakta och relaterade länkar

Uppdaterad