Nya Slussen säkrar dricksvattnet för två miljoner människor

Bilden visar nya Slussen med vy från Munkbrokajen. Längs kajen går människor och i vattnet mellan Söder och Gamla stan paddlar kajaker. Vänster i bild syns Slussbron.

Slussens ombyggnad är viktig för Stockholm, men också för resten av Mälardalen. Möjligheten att tappa ut vatten ur Mälaren är idag för liten för att förhindra översvämningar vid kraftiga vattenflöden till sjön. En viktig del i ombyggnaden av Slussen är att bygga ut Mälarens avtappningskapacitet. På så sätt säkrar vi bland annat dricksvattnet för cirka två miljoner människor.

Mälaren avvattnar ett 22 650 km² stort område. Dess vattennivå beror främst på tillrinningen från omkringliggande vattendrag och möjligheterna att tappa vatten genom slussarna i Stockholm och Södertälje. Vattennivån har reglerats här sedan 1940-talet och styrs genom att luckor öppnas eller stängs när vattennivån sjunker eller stiger till en viss nivå.

På våren, i samband med snösmältningen, har Mälaren sin största tillrinning och sitt högsta vattenstånd. Sjön har få och trånga utlopp till havet. Avtappningskapaciteten är idag inte tillräcklig och översvämningsrisken runt Mälaren är därför stor. Detta kan medföra allvarliga konsekvenser för många samhällsviktiga funktioner i Mälardalen.

Pågående klimatförändringar bedöms ge upphov till ökade nederbördsmängder och högre avrinning, särskilt under vinterhalvåret. En olycklig kombination av en snörik vinter, en snabb snösmältning och ett rejält regnoväder kan leda till allt från översvämmad tunnelbana till bräddade avloppsreningsverk. I värsta fall kan hela eller delar av dricksvattentäkten Mälaren slås ut.

Projekt Slussen bygger ut Mälarens avtappningskapacitet

För att undvika återkommande översvämningar vid Mälarens stränder måste avtappningen kunna ökas vid tillfällen med höga vattennivåer. När det beslutades att Slussen skulle byggas om gavs en unik möjlighet att bygga bort översvämningsriskerna - det vill säga göra det möjligt att tappa ut större mängder vatten ur Mälaren till Östersjön. Den 20 augusti 2015 fick staden nya tillstånd enligt miljöbalken för att bygga om Slussen och reglera om Mälaren.

Väster om Slussbron byggs två stora avbördningskanaler vilka ska reglera vattennivåerna i Mälaren. Med hjälp av två avbördningsluckor kommer vatten att släppas ut från Mälaren till Saltsjön. Luckorna kommer alltid att vara lite öppna och hålla ett jämt flöde nedströms. Vid behov sänks portarna för att öka flödet och släppa ut mer vatten från Mälaren. Vid full kapacitet fälls luckorna ned horisontellt mot botten. Utifrån kommer avtappningen knappt att vara märkbar.

Den första avbördningskanalen beräknas tas i drift under sensommaren 2022. Enligt plan ska den andra luckan monteras 2023 och 2024 beräknas den nya regleringen av Mälaren träda i kraft. Då blir det möjligt att släppa ut nästa fem gånger så mycket vatten från Mälaren till Saltsjön jämfört med idag. Avtappningskapaciteten ökas från cirka 300 kubikmeter per sekund till cirka 1400 vid Slussen och översvämningsrisken kommer att minska drastiskt.

Förbättringar för djur- och naturliv

Nuvarande reglering av Mälaren kom till innan den moderna miljölagstiftningen. När det beslutades om ny reglering måste även hänsyn till miljön vägas in.

För strandängar och de djur och växter som lever där innebär den nya regleringen förbättringar. Men detta har även vägts samman med behoven kring dricksvatten, jordbruk, kulturmiljö, sjöfart, infrastruktur och bebyggelse - för att helheten ska bli så bra som möjligt. Mälarens vattenstånd varierar idag inom ett spann på cirka 70 cm. Det gäller även för den nya regleringen men med den kommer Mälaren mer att likna en naturlig sjö. Samtidigt säkerställer den nya regleringen att vattennivåerna i Mälaren inte stiger för högt eller för lågt.

Havsnivåhöjning och risk för saltvatteninträngning

Nya Slussen måste även anpassas efter ett stigande hav och har en viktig roll i att hålla Saltsjöns vatten ute från Mälaren och förhindra saltvatteninträngning i dricksvattentäkten.

Den Nya Slussen ska klara en havsnivåhöjning på cirka 1 m på global nivå, vilket med landhöjningen inräknad innebär en havsnivå som är cirka 0,5 m högre än idag i Stockholmsområdet. Det innebär att nya Slussen anpassas till den havsnivåhöjning som SMHI bedömer som sannolik inom anläggningens livslängd på 100 år. På längre sikt kommer den pågående havsnivåhöjningen emellertid kräva att andra åtgärder görs för att förhindra saltvatteninträngning från Östersjön.

Läs mer om Slussens ombyggnad

Uppdaterad