En följd av pandemin är att antalet internationella besökare minskat och några väljer digitala besök. Men besöksgrupper från ett 30-tal länder var här under 2022 och besökarna var främst från USA och från länder i Europa. Vartannat besök var en studentgrupp från högskolor eller gymnasier. Flera av dessa studentgrupper återkommer och ett besök i Norra Djurgårdstaden är ett inslag i många utbildningar.
Olika inriktningar på projekten ger bredd
Alla nya utvecklingsområden i Stockholm är på olika sätt en del av den hållbara stadsutvecklingen och inspireras av den kunskap som krav och mål driver fram. Överdäckningen och trähusen Cederhusen är exempel som inspirerar i Hagastaden. För besökare av Slakthusområdet är det intressant hur den nya arkitekturen ska harmonisera med den gamla kulturellt värdefulla bebyggelsen samt samarbetet med kulturförvaltningen. Besökare på Slussen intresserar sig för infrastrukturlösningen, klimatanpassningar som säkrar dricksvattnet i Mälaren samt arkeologi. I Skärholmen intresserar social hållbarhet, nya arbetssätt såsom större detaljplaner, byggaktörer och förtätning av ett miljonprogramsområde där det knappt har byggts något sedan 1970-talet.
Stockholm har ett långt förflutet inom hållbar stadsutveckling. Besöksverksamheten fick en rejäl skjuts för 20 år sedan med Hammarby Sjöstad och centret för miljöinformation GlashusEtt. Hammarby Sjöstad är fortfarande ett starkt exempel för god svensk stadsplanering och miljöanpassning. Idag drar Norra Djurgårdsstaden flest besökare, över hälften av grupperna söker sig dit för att ta del av stadens systematiska arbete där innovationer och nytänkande driver på hållbarhet, uppföljning och utveckling.
Norra Djurgårdsstaden har sedan flera år tagit över stafettpinnen från Hammarby Sjöstad som ett av de stadsutvecklingsprojekt inom staden som driver kunskapsutveckling och testar vad som är möjligt och därefter sprider erfarenheterna vidare.
Finns ett stort intresse
Martin Ottosson, kommunikationsstrateg på exploateringskontoret och ansvarig för besöksverksamheten, berättar:
- Intresset för Stockholms stads stadsutvecklingsprojekt och hur vi arbetar med stadsplanering, klimatanpassning och hållbarhet är stort. Besöksgrupper från hela världen besöker våra stora stadsutvecklingsprojekt för att inspireras och lära av Stockholm. För stadens räkning ger det tillfälle till omvärldsbevakning och att möta andra som också arbetar med framtidsfrågor och omställning inom stadsutveckling.
Besöksmottagningen är ett team på två kommunikatörer med bas på exploateringskontoret. De samarbetar med bland annat stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och protokollenheten på stadsledningskontoret för att ta vara på möjligheterna inom staden.
Helheten imponerar mest
- Vi behöver påminna oss om att de miljölösningar som i större skala testades i Hammarby Sjöstad som sortering av matavfall, solceller och solfångare och lokal rening av dagvatten, idag på många håll är väl spridda, men att det på många andra platser inte är så. Vi i Stockholms stad kan visa flera olika goda exempel. Helhetsgreppet i Norra Djurgårdsstaden är det som imponerar och inspirerar mest på våra besökare. Det är inte bara ett lågenergiområde eller bara ett klimatanpassat område, utan bredden av frågor som det arbetas med är det som gör det unikt och intressant, säger Camilla Edvinsson som arbetat med besökarkommunikation för Stockholms stad sedan 2014.
Besöksverksamheten kompletteras av Slussens utställningslokal vid Södermalmstorg 4, Hagastaden på Solnavägen 1E, Slakthusområdet i Palmfelt center, Palmfeltsvägen 5, alla tre är öppna för allmänheten.