– Den här ytan där väggen står kommer inte att bebyggas förrän om flera år, därför tyckte vi att det här är en bra plats att testa olika växtsystem, säger byggprojektledare David Nee som håller i försöket.
Växer utan jord
På en levande vägg har inte växterna kontakt med marken utan all näringstillförsel sker genom ett sinnrikt system med växtsubstrat bakom växterna. Systemet som testas i Hagastaden består av fiberarmerad betong som är gjuten på bubbelplast där varje platta, eller sektion, väger cirka 80 kg. Växtväggen innebär att man kan skapa grönska på platser där det inte finns någon jord under, till exempel på betongväggar eller murar med asfalterad yta under, där växter kan mjuka upp den annars litet hårda miljön.
Fyller många funktioner
Varför ser vi inte sådana överallt i en storstad kan man undra?
– Systemen är fortfarande rätt nya och relativt kostsamma, både i inköp och underhåll. Så det är viktigt att satsa där det finns goda förutsättningar för växterna att klara sig och ”göra sitt jobb”, säger David Nee.
Och det ”jobb” växterna gör handlar inte bara om att försköna platsen utan de gör också annan nytta, som att främja den biologiska mångfalden, rena luft och minska buller. Kommer vi se några växtväggar i just Hagastaden framöver?
– Det kan vi inte svara på idag. Vi vill testa om ett sådant här system kan fungera och vad det i så fall kräver för tillsyn. Och vilka växter som klarar vårt klimat och överlever under lång tid. Vi kommer successivt testa flera system och olika typer av växter under de kommande åren, säger David Nee.
Långtidstestas på plats
Växtväggen hittar du bakom Wenner-Gren Center strax före gångtunneln under Värtabanan. Den kommer finnas på platsen under flera år för att sedan utvärderas. Växterna är nyplanterade och små just nu men kommer växa till sig och fylla ut väggen med tiden.
Här ska sedan östra Hagastaden växa fram, med byggstart tidigast 2025.
