Två bikupor i trä ståendes utomhus. Foto.

Biodling i Norra Djurgårdsstaden

Vid Kontorsvillan i Norra Djurgårdsstaden finns det en bikupa som Norra innerstadens stadsdelsförvaltning driver tillsammans med Bee Urban. Syftet är att skapa intresse för bina och deras värdefulla insats som pollinerare i vårt närområde. Förskolor och allmänhet bjuds in till visningar några gånger per år.

Rapport från bikupan den 12 oktober 2023

Vi har nu skördat och slungat årets honung. Nu ska bisamhällen kontrolleras och förberedas för vintern. Förutom att ge bina foderblandningen behandlas de även mot ohyra, framförallt mot varroakvalster. Det görs med metoder som är godkända för ekologisk djurhållning och sker ofta i flera etapper med start i september och oktober. Alla bortplockade honungslådor ska förvaras på ett sätt som minimerar risker för angrepp av vaxmal.

Binas livsutrymme har anpassats till storleken av bistyrkan. Ett starkt samhälle får bo i två lådor, ett svagare klarar bara av att hålla värme i en låda. Man kan fortfarande se bina flyga runt de varmare dagarna men de samlar inte in några större mängder nektar eller pollen så här års. Därför har drottningen nu minskat äggläggning från cirka 2000 ägg per dygn till cirka 500 ägg. Det är tillgång till mat och aktuell väderlek som avgör när det inträffar.

Bisamhället "vintras in", vi ger dem lite extra honung och ser till att de har tillräckligt med pollen, detta ger dem goda förutsättningar att klara vintern och friska och pigga vakna upp i vår. Under vintern drar hela bisamhället ihop sig i ett så kallat "vinterklot" inne i kupan för att klara av kylan. Arbetsbina bildar helt enkelt en boll runt drottningen. I mitten på klotet är det cirka 25 grader varmt, och i dess ytterkanter cirka 9 grader. Bina turas också om att vara ytterst där det är som kallast. Precis som kejsarpingvinerna på Antarktis!

Vinterklotet rör sig sedan långsamt runt i kupan och äter på vägen upp det honungsförråd de samlat under sommaren. Eftersom samhället inte föder upp några yngel under vintern är de förvånansvärt bra på att hantera kyla. Så även om kupan skulle vältas under en snöstorm så har bina goda chanser att klara sig genom att dra ihop sig ännu mer i väntan på att biskötaren återställer bikupan.

Eftersom bina tappar rörlighet i låga temperaturer har de svårt att försvara sig mot till exempel möss och sorkar som tar sig in i kupan vintertid för att äta vax och pollen. Ett annat hot är fåglar som pickar på kupan för att locka ut spejarbin som de sedan äter upp. Vi gör nu allt för att se till att bina har en fin vinter så ses vi nästa vår!

Text: Bee Urban

Om bina

I bikupan bor cirka 50 000 bin som arbetar för att göra stadens utemiljöer grönare. Bin har en nyckelroll i ekosystemet och är viktiga för oss människor. Visste du att i snitt var tredje tugga vi äter är pollinerad av ett bi?

Nej, för de flesta av oss är bin helt ofarliga, även om man blir stucken. Det är bara om man är allergisk mot bin som man bör söka vård vid bistick. Bin dör om de sticks så det är deras absolut sista utväg. Dessutom äter de bara nektar och pollen så de dras ytterst sällan till vår mat.

Ja, getingen är till skillnad från biet intresserad av det vi människor äter och vistas därför oftare runt oss. På utseendet ser man skillnad genom att bina är mer "ludna" i kroppen och lite "knubbigare" över midjan. Getingar är svart-gula, medan bin är mer brun-gula. Getingar är dock precis lika viktiga i naturen som bin.

Honung bildas genom att bina blandar blomnektar med enzymer i sin honungsmage. Honung består till cirka 75 procent av sockerarter, främst druv- och fruktsocker, och 18–20 procent vatten. Dessutom innehåller den flera hundra aktiva ämnen från blomnektar, bakterier och pollenkorn, såsom olika enzymer, antioxidanter, vitaminer och antibakteriella ämnen. Honung har många vetenskapligt understödda hälsoeffekter på grund av alla dessa nyttigheter och dess bakteriedödande och virushämmande förmåga.

Året runt i bikupan

Våren sätter verkligen bina på prov. De har inte lämnat kupan på flera månader så deras honungsförråd kan börja sina. Samtidigt börjar drottningen lägga ägg vilket ökar foderåtgången eftersom ynglet behöver matas och kräver en temperatur på 35 grader för att kunna växa. Det gör samhället mycket känsligt för de temperaturväxlingar som kan ske under mars-april. Ynglet behöver också mycket protein som bina får från pollen. Tillgång på tidigt blommade växter såsom krokus och vintergäck blir därför livsviktigt för bina. Sälgen är också en livräddare på våren med sina rika klasar av pollen.

Under tidig vår gör bina också sin så kallade "rensningsflykt". De har nämligen hållit sig hela vintern för att inte skita ner i kupan. Så när vädret tillåter flyger tusentals bin ut och tömmer sina små tarmar. Förr i tiden var det allmänt känt på landsbygden att tvätten kunde bli förstörd om man hängde den på tork för nära bikupor under årets första varma dagar.

När mängden blommor ökar under april och maj kan man se hur bina kommer hem till kupan med fulla pollenpåsar på bakbenen. Ofta i färgsprakande kombinationer av gult, rött och orange. Men håll också utkik efter scillans blå pollen!

Från juni till augusti är det full rulle i bisamhället. I alla fall om solen skiner, för honungsbin är precis som oss, när det regnar sitter de inne och surar. Humlor (som är vildbin) kan däremot klara både duggregn och lägre temperaturer eftersom de har tjock päls. Därför kan du se en humla vara ute och flyga till sent inpå kvällen.

Under juni månad vill vissa bisamhällen svärma, då behöver ägaren ha extra koll i kupan. Svärmning är binas naturliga sätt att föröka sig. De föder då själva upp en ny drottning, och när hon kläcks flyger den gamla drottningen iväg med halva samhället och hittar en ny plats att bo på. Det är också under den här perioden som drönarna (manliga bin) flyger ut och parar sig med drottningar från andra samhällen. Drönarna utgör bara 10-15 procent av samhället och när parningssäsongen är över så kastar arbetsbina ut drönarna för att spara på maten i kupan.

Ett arbetsbi lever bara 6 veckor under sommarhalvåret. De sista tre veckorna i hennes liv flyger hon och hämtar mat tills vingarna går sönder. Men på vintern när bina bara rör sig långsamt inne i kupan kan ett arbetsbi leva i hela 9 månader.

När temperaturerna sjunker och nektarn sinar i naturen blir det höst för bina. Säsongen är ofta flera veckor längre i stadsmiljöer än på landsbygden. Det beror på att temperaturen är högre i stan och att floran är mer varierad.

Honungsbin övervintrar i relativt stora samhällen, om cirka 15 000-30 000 bin. Inför vintern behöver de bygga upp ett förråd av honung, deras vinterfoder. Humlor producerar också en sorts honung (vattnigare i konsistensen) men till skillnad från honungsbina behöver de inte bygga upp ett vinterförråd eftersom nästan hela samhället, förutom några nya drottningar, dör i slutet av varje säsong. Drottningarna övervintrar sedan var för sig i en skyddad skreva eller hålighet för att till våren påbörja nya samhällen. Även getingarnas samhällen dör ut på sensommaren/hösten, förutom ett antal nya drottningar som övervintrar.

Under vintern drar hela bisamhället ihop sig i ett så kallat "vinterklot" inne i kupan för att klara av kylan. Arbetsbina bildar helt enkelt en boll runt drottningen.

I mitten på klotet är det cirka 25 grader varmt, och i dess ytterkanter cirka 9 grader. Bina turas om att vara ytterst där det är som kallast. Precis som kejsarpingvinerna på Antarktis! Vinterklotet rör sig sedan långsamt runt i kupan och äter på vägen upp det honungsförråd de samlat under sommaren.

Eftersom samhället inte föder upp några yngel under vintern är de förvånansvärt bra på att hantera kyla.

Så även om kupan skulle vältas under en snöstorm så har bina goda chanser att klara sig genom att dra ihop sig ännu mer i väntan på att skötaren återställer bikupan. Eftersom bina tappar rörlighet i låga temperaturer har de svårt att försvara sig mot till exempel möss och sorkar som tar sig in i kupan vintertid för att äta vax och pollen. Ett annat hot är fåglar som pickar på kupan för att locka ut bin som de sedan äter upp.

Några exempel på blommor där bina hämtar nektar och pollen:

  • Mars: Snödroppar, vintergäck, pärlhyacint
  • April: Krokus, scilla, sälg
  • Maj: Lönn, maskros, krusbär, hägg
  • Juni: Maskros, hagtorn, blåklint, blåbär
  • Juli: Hallon, klöver, lind, kungsmynta (oregano)
  • Augusti: Kärleksört, ljung, käringtand, dahlia, med mera

Uppdaterad