dcsimg

Fönster för en tätare stad

Visionsbild över Södra Värtan. Här planeras 1 900 bostäder och 125 000 kvm kommersiella lokaler.
Visionsbild över Södra Värtan. Här planeras 1 900 bostäder och 125 000 kvm kommersiella lokaler.

Södra Värtan i Norra Djurgårdsstaden ska bli ett föredöme inom hållbar stadsutveckling, med stad och hamn i samverkan. En utmaning med hamnverksamheten är det lågfrekventa bullret, som ställer höga krav på gestaltningen av de bostäder och kontor som ska byggas där. För byggaktörerna har det visat sig särskilt svårt att hitta typgodkända fönster, som är bullerreducerande även för lågfrekvent buller. Med alltmer täta städer är detta dock en utmaning som kommer att tillta i omfattning, och lösningar måste hittas. Vid forumet deltog berörda byggaktörer, tjänstepersoner, experter och fönsterleverantörer för att gemensamt samtala om möjliga vägar framåt.

Forumet ägde rum i Invest Stockholms lokaler och inleddes av Kristin Quistgaard, planeringsprojektchef, och Niklas Ymerson, planprojektledare för etappen Södra Värtan. De berättade att forumets deltagare står inför en gemensam och stor utmaning i Södra Värtan: att bygga bostäder och verksamheter intill pågående hamnverksamhet.

Bild över området Värtahamnen

Bebyggelsen kommer att påverkas av lågfrekvent buller där krav kommer ställas kring fasader och fönster som kan hantera detta. I Södra Värtan kommer det krävas många fönster, men i dagsläget finns inga typgodkända fönster eller glasfasader som uppfyller kraven. Det finns även fler kommande projekt inom Norra Djurgårdsstaden intill hamnverksamheten och säkerligen kommer liknande problem i takt med att städer förtätas alltmer.

Lågfrekvent buller och fönster: Utmaningen ur flera perspektiv

Magnus Lindqvist, bullerexpert på Miljöförvaltningen (Stockholms stad), beskrev de initiativ, regelverk och bestämmelser som legat till grund för den vägledning som Stockholms stad tog fram gällande hantering av omgivande buller vid bostadsbyggande publicerad i april 2018. Exempel är bland andra Boverkets vägledning 2015:21, den nationella bullersamordningen samt Folkhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus. Magnus betonade att det lågfrekventa bullret (som motsvarar ekvivalent ljudnivå 30 decibel inomhus) inte bara uppkommer ur hamnverksamheten utan även av andra trafikslag. Bullret är problematiskt eftersom forskning visar att det kan leda till negativ hälsopåverkan, bland annat sömnsvårigheter.

Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm, april 2018 (pdf, 1 MB)

Emilia Nyblom, projektutvecklare på Veidekke bostäder, beskrev Veidekkes projekt i Södra Värtan, kvarter O. Hon har upplevt arbetet med bullret i Södra Värtan snårigt, och hon bedömde att Stockholms stad ställer större krav på buller inomhus än vad som hittills skett i Sverige. Därutöver lyfte hon fram att det idag inte finns några laboratorier som klarar att mäta de låga frekvenser som ska hanteras i Södra Värtan. Emilia menade att bullerkraven ökar byggaktörernas kostnader, inte bara på grund av de nödvändiga materialvalen och konstruktionerna, utan även eftersom de kräver längre planeringsprocesser och hög konsultinvolvering. Emilia hoppas på ett gemensamt utvecklingsprojekt, exempelvis ett SBUF-projekt eller att alla byggaktörer gör en gemensam akutstukutredning.

Bostäder i kvarter O, där Veidekke är byggaktör.

Maziar Shokraee, projektchef Bonnier fastigheter, beskrev Bonnier fastigheters projekt Pirhuset och Portalen, som ska byggas i Södra Värtan. De består till allra största del av glasfasader och frontar dessutom hamnen. De är områdets mest utsatta fasader eftersom de är tänkta att fungera som bullerskydd för hela området. Maziar berättade att han upplever att Norra Djurgårdstadens hållbarhetskrav såsom energi och dagsljus står i direkt motsättning till bullerkraven som finns på glasfasaderna. Bonnier vill hitta samarbetspartners som kan involveras i tidigt skede för att ta fram typgodkända lösningar som kan användas i projekt i Värtahamnen.

Projekt Pirhuset, där Bonnier fastigheter är byggaktör.

Susann Klippmark, försäljningschef på Snidex (fönstertillverkare),beskrev hur Snidex ofta tar fram fönster med speciella egenskaper tidigt i processen med sina kunder. Det handlar ofta om att balansera de olika kraven exempelvis gällande u-värden, ljudkrav och ljustransmission. Snidex har varit med i branschgemensamma utvecklingsprojekt tidigare med gott resultat, och hoppas att detta forum kan leda fram till något liknande.

Diskussion i plenum

De synpunkter från deltagarna som diskuterades i stor grupp gällde hamnverksamheten, och varför inte större krav ställdes på själva källan till det lågfrekventa bullret. Representanter från Stockholms stad svarade att hamnen sedan tidigare har tillstånd som gör att staden inte kan tvinga dem att minska ljud som uppkommer ur hamnverksamheten. Tillståndet gäller tills vidare.

En ytterligare synpunkt var att bullerkraven på byggaktörerna är alltför strängt satta, då det kan antas att det lågfrekventa buller som kan vara hälsovådligt bara uppkommer i vissa extrema fall. Representanter från staden replikerade att ansvaret för att boende och arbetande i Södra Värtan inte ska lida några men från bullret är otroligt viktigt, och att riktvärdena satts därefter.

Förslag till upplägg av utvecklingsprojekt

Krister Larsson, akustikforskare på forskningsinstitutet Rise, presenterade ett par förslag på gemensamma utvecklingsprojekt för att ta fram innovativa fönsterlösningar, säkra kvaliteten gällande utförande och montering samt utarbeta mätmetodik och predikteringsmetoder med färdiga resultat till år 2021. Han nämnde följande möjliga finansieringsmodeller, Vinnova: Utmaningsdriven innovation, SBUF, Regionalt stöd, SMF, Innovationsprojekt finansierat direkt av deltagande företag: Samverkansprojekt, SIP Smart Built Environment och Boverkets stöd för innovativt och hållbart byggande.

Byggaktörerna framförde frågan om det i dagsläget finns någon erfarenhet att hämta internationellt. I diskussionen framkom det att finska fönster framhålls som bra när det kommer till isolering men även att svenska fönstertillverkare ligger långt fram i utvecklingen jämfört mot andra länder.

Problematiken i Södra Värtan har bidragit till att vissa byggaktörer menar att det är bäst att vända på vissa delar i projektplaneringen genom att börja med mätmetodiken för att säkerställa att man kan klara av kravet och få igenom beslut i länsstyrelsen och inte riskera avslag i senare skeden som skulle bli mer kostsamt.

En deltagare menade att det bästa vore om ett konsortium av intresserade aktörer bildas så snart som möjligt, för att RISE i ett första skede arbeta fram en ansökan till Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation (sista inlämningsdatum är 30 januari 2019). Boverket, Arbetsmiljöverket och Länsstyrelsen lyftes fram som intressanta aktörer att ha med vid sidan om byggaktörer, fastighetsägare, förvaltare, fönsterleverantörer, akustikexperter och staden.

Nästa steg

Intresserade deltagare anmälde sitt intresse till att vara med och initiera ett gemensamt utvecklingsprojekt till Krister Larsson. Fler aktörer är varmt välkomna att vara med, kontakta i så fall krister.larsson@ri.se.

Uppdaterad