Markrening i Ropsten

Kring Ropsten pågår många arbeten de närmaste åren, bland annat arbeten med markrening, sprängning samt pålning för att kunna bygga bostäder, kontor, garage och en ny bro mellan Lidingö och Ropsten. Arbetena kommer under perioder att bullra och ge ifrån sig lukt när vi tar bort föroreningar som legat i marken under lång tid.

Även marken under den befintliga Bobergsgatan skall saneras. Därför flyttas Bobergsgatan och rätas ut i något år.

Inför varje markrening tas prover av föroreningar som finns i marken. I delar av Ropsten och Kolkajen är föroreningarna omfattande. Det innebär att Stockholms stad behöver göra stora insatser för att göra marken och även havsbottnen utanför Kolkajen tillgänglig för den framväxande staden.

Med de erfarenheter som staden har av markrening i gasverksområdet, bedömer vi att det finns risk för lukt i anslutning till arbeten med markrening. Olika åtgärder för att motverka spridning av både lukt och damm kommer att användas.

Markreningen gör att spridningen av föroreningar minskar kraftigt. På så sätt får vi en förbättrad miljö, både för människor, Lilla Värtan och den kringliggande naturmiljön.

Här kan du ladda ner en pdf av affischer som vi hängt på stängslet vid markreningen. De berättar mer om varför det finns föroreningar i marken och vad vi gör för att ta bort dem.

Affisch om markrening i Ropsten (pdf, 7 MB, öppnas i nytt fönster)

Vanliga frågor och svar om markreningen i Ropsten

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om arbetet med markrening i Ropsten.

Varför renar ni marken i Ropsten och Kolkajen?

Inom detaljplanen Kolkajen planeras för cirka 1 500 bostäder. Här ingår 40 flytande studentlägenheter, 2 förskolor och cirka 11 000 kvadratmeter kommersiella ytor, samt parker, torg, kajer och en vattenarena.

I Ropsten pågår just nu inget planarbete i väntan på att framtida trafiklösningar ska utredas, men även Ropsten ska bebyggas framöver.

För att området ska kunna utvecklas som det är tänkt måste jord, grundvatten och sjöbotten i det nära vattenområdet saneras, eftersom industriverksamheten som låg här tidigare har förorenat området.

Markreningen gör att spridningen av föroreningar minskar kraftigt. På så sätt får vi en förbättrad miljö, både för människor, Lilla Värtan och den kringliggande naturmiljön.

Hur ser tidplanen ut för markreningen i Ropsten och Kolkajen?

Arbetet för att rena marken i området startade i januari 2020 och beräknas pågå i minst 2–3 år.

Vilka föroreningar finns i marken och var kommer de ifrån?

När man tillverkade gas i området uppkom biprodukter som förädlades vidare, bland annat tjära, bensol och ammoniak. En del av dessa hamnade i marken. Tjäran består av en stor mängd olika kolväten, så kallade polyaromatiska kolväten (PAH:er). Dessa är är huvudfokus för saneringen, men det finns även föroreningar som bensen och tungmetaller i marken.

Vad är det som luktar?

Under saneringen kan det ibland lukta obehagligt från tjäran som finns i marken. Lukten kan sprida sig olika långt från området beroende på väder och vind.

Tjäran består av en mängd olika kolväten (polycykliska aromatiska kolväten (PAH)). Vissa är mer lättflyktiga än andra, bland annat naftalen, bensen, toluen och xylen, som också har en stark lukt.

Vi mäter regelbundet 16 PAH-föreningar (varav naftalen är en) samt bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i luften. Vi mäter även med ett direktvisande instrument som visar total halt flyktiga föreningar.

Vad gör ni för att minska lukten?

Vi motverkar lukt- och dammspridning genom flera olika åtgärder:

Om lufthalterna överstiger Arbetsmiljöverkets gränsvärden täcker vi över schakten.
Vi sätter upp plank mot gång- och cykelvägarna.
Vid torr väderlek sprayas vatten för att minska damm i luften.

Mäter ni eventuella föroreningar i luften?

Vi har kontrollerat lukt och föroreningshalter i luften vid schakten. De uppmätta maxhalterna i schakten ligger under Arbetsmiljöverkets gränsvärden.

Vi kommer att fortsätta att göra mätningar inom arbetsområdet. Luftmätningar ska göras vid schakten, men även i områden runt omkring. Då tar vi hänsyn till vindriktning för att säkerställa att det inte finns hälsovådliga koncentrationer av föroreningar i luften.

Den förhärskande vindriktningen är västlig till sydvästlig, det blåser alltså oftast ut mot Lilla Värtan.

Under markreningsarbetet kommer en miljökontrollorganisation att vara på plats. De kommer att ta prover och undersöka föroreningar i jorden, samt göra dagliga ronder i arbetsområdet för att kontrollera att entreprenören uppfyller de krav som ställs för att minimera påverkan på omgivningen. Dessa kontroller omfattar bland annat lukt, damm, buller och spill av förorenad jord.

Hur påverkar markreningen oss som bor i området?

Det är inte farligt att vistas i området även om det luktar. Halterna i luften sjunker mycket snabbt med avståndet till källan och ångorna är hälsofarliga bara om man andas in dem på väldigt nära håll under lång tid.

I de mätningar som är gjorda är halterna ofarliga (så kallad lågrisknivå) några meter från schakten. Utförd modellering visar ofarliga årsmedelvärden på ett avstånd av cirka 75 meter från schakten. Centrum för Arbets- och Miljömedicin konstaterar ”Det är alltså endast förbipasserande som riskerar att exponeras under mycket korta perioder (minuter/timmar enstaka dagar under några månader) för halter som marginellt överskrider lågrisknivån (10 µg/m3)”. Dessa nivåer bedöms inte ha någon påverkan på hälsan.

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker kopplade till förhöjda halter av PAH och bensen i luft vid Kolkajen (pdf, 600 kB)

Komplettering av miljömedicinsk bedömning av hälsorisker (pdf, 600 kB)

När man jämför med lågrisknivåer handlar det om exponering under en livstid. Schakten vid tjärfacken bedöms pågå av och till i 2–3 år (med start år 2020), och Centrum för Arbets- och Miljömedicin bedömer halterna som ”obetydliga” ur ett hälsoperspektiv.

Vi har dock mycket stor förståelse till att det luktar illa och att det kan ge huvudvärk för känsliga personer. Vi försöker genomföra arbetet så fort som möjligt vid tjärfacken.

Vad gör Stockholms stad för att minska de föroreningar som finns kvar i området sedan tidigare gasproduktion?

Genom att sanera ett tidigare industriområde med gasverksproduktion förbättrar vi miljön i hela Hjorthagen och i kopplingen till Nationalstadsparken på andra sidan Husarviken. Det påverkar både vatten- och naturmiljön på ett positivt sätt.

Varför muddrar ni botten utanför Kolkajen/Ropsten?

Sedimenten i vattnet utanför Kolkajen/Ropsten är förorenade från tidigare industriverksamhet och kommer att muddras och täckas över.

Den här typen av arbeten kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen, och starten beror på när domstolen kan ge dessa tillstånd.

Om det nu inte är så farligt, varför bär arbetarna heltäckande skyddskläder?

Tjäran som ska bort finns på stora djup, ner till 20 meter. Det är förknippat med enorma kostnader att schakta bort all förorening. Därför ska vi stabilisera och bryta ner föroreningar som finns på djupet. Det gör man med en blandning av kemisk oxidation av föroreningarna och stabilisering med cement.

Blandningen av kemiskt oxidationsmedel och cement är frätande, och man har höga krav på skyddsutrustning för skydd mot frätskador. Tjäran är hälsofarlig och den ska man heller inte ha hudkontakt med.

Heltäckande kläder är därför ett arbetsmiljökrav. Den utökade skyddsutrustningen krävs för att undvika risk för frätskador vid arbeten med blandningen av oxidationsmedel och cement.

På grund av att lukten kan ge huvudvärk, används även gasmask trots att halterna ligger långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden.

Pågående arbeten i Hjorthagen

1. Finplanering av Bobergsgatan

De tunga transporterna till byggarbetena i Norra 2, Brofästet och Gasverket börjar att bli klara och vi kan därför göra i ordning Bobergsgatan vid Brofästet. Gatan får nya ytskikt och växtbäddar för träd, blommor och växter. För att kunna göra detta leder vi om delar av gatan och flyttar busshållplatserna cirka 200 meter österut så länge arbetena pågår. Enligt plan ska den här delen av Bobergsgatan vara klar under hösten 2022.

Finplanering av Bobergsgatan

2. Gasverket

Västra Gasverket är nu sanerat och många byggnader börjar bli klara. Under 2022 finplanerar vi kring de byggnader där verksamheter redan har öppnat eller snart ska öppna. Dessa arbeten beräknas bli klara under hösten 2022.

Mellan onsdag 29 juni och tisdag 5 juli kommer vi att asfaltera i Gasverket. Då asfaltslaget åker runt i området innebär det att vissa ytor studsviss inte kommer att vara tillgängliga.

Östra Gasverket är fortfarande i planeringsstadiet och kommer att vara ett stängt område under många år.

Gasverket

3. Finplanering och parkbygge i Brofästet

Finplanering och anläggning av en tillfällig park pågår i etappen. Uppförande av konstverk pågår invid Husarviken i pop up-parkens norra del.

Brofästet

4. Ombyggnad av Gasverksvägen

Gasverksvägen från Rådjursstigen till Ropsten byggs om. I slutet av april rivs påbörjas rivning av parkeringsgaragen i kvarteret Villebrådet intill Gasverksvägen. Rivningen tar cirka en vecka och efter det kommer schaktarbeten och sprängningar att pågå fram till och med juni månad.

Sträckan kan öppnas för trafik när intilliggande markarbeten blir klara 2023.

Arbeten på Gasverksvägen

5. Markrening i Ropsten

De närmsta åren kommer flera olika arbeten att pågå kring Ropsten. Arbetena kommer under perioder att bullra och ge ifrån sig lukt då vi tar bort föroreningar som legat i marken under lång tid. Bobergsgatan får en ny vägdragning för att marken under ska kunna renas. Omläggningen av gatan ska inte påverka trafiken till och från Ropsten.

Under vecka 27 och 28 samt eventuellt vecka 32 kommer bankpålning att ske.

Markrening i Ropsten

6. Lilla Lidingöbron

Lidingö stad påbörjade brobygget under sommaren 2019 med start en bit ut i vattnet utanför Ropsten. Arbetena kan bullra, men de pågår endast dagtid på vardagar.

I augusti/september 2022 släpps gång- och cykeltrafik på över bron. Under 2023 kommer även spårtrafiken att flyttas över och då kommer den gamla bron att rivas.

7. Byggnation av tunnel

Vi förbereder inför kommande arbeten med tunnel som ska sprängas in i berget. Tunneln ska användas av Stockholm Exergi, och är en ersättningstunnel till nuvarande som inte kommer att kunna användas i framtiden på grund av stadsutveckling och husbyggnation.

Tunnelarbeten i Hjorthagsberget

8. Jackproppen

Finplanering pågår.

Jackproppen

9. Byggetablering vid bollplanen

I slänten vid bollplanen förbereder vi marken för att kunna ställa upp byggbodar som hör till arbetena med Gasklocka 2.

10. Gasklocka 2

Gasklocka 2 renoveras och byggs om till en kulturscen.

Från och med v.26 och under hösten 2022 ska losshållning av cirka 8 000 kubikmeter berg utföras. Sprängningen görs för grundläggning av den nya byggnadskroppen, som scenen ska ligga i, inne i gasklockan. Sprängningarna sker varsamt för att inte skada gasklockans grundmur, dock kan buller och vibrationer förekomma under denna period.

Läs mer om hur det går till via länken här nedanför.

Gasklocka 2

Pågående arbeten i Värtahamnen

Förberedande arbeten av Saltkajen

I slutet av juni påbörjas arbetet med Saltkajen, en ny pir i norra delen av Södra Värtahamnen och som är en förutsättning för att Bonnier Fastigheter ska kunna bygga Pirhuset. Under vecka 26-28 kommer geotekniska undersökningar att genomföras i vattnet framför Scandic hotell. Arbetet kommer att pausas under sommaren och återupptas till hösten då pålningsarbetena startar. Byggnationen av piren kommer att pågå fram till våren 2026.

Markarbeten vid Hangövägen och Södra Bassängkajen

Markarbeten pågår i norra delen av södra Värtahamnen för att lägga nya ledningar under marken och förbereda för kommande byggnation. Därför är Hangövägen, Södra Bassängkajen och delar av Andra Bassängvägen avstängda fram till början av 2023.

Ta del av en områdeskarta.

Pågående arbeten i Frihamnen och Loudden

Illustrativ karta över Frihamnen.

1. Masslogistikcenter

Verksamheten i masslogistikcentret har startat. Här hanterar Stockholms stad schaktmassor från stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Schaktmassor är en viktig resurs när staden byggs ut och genom att sortera och återanvända massorna lokalt minskar antalet transporter. Dessutom kan utsläppen av klimatgaser halveras.

Masslogistikcenter

2. Markrening

Alla cisterner är nu rivna och förorenad jord har schaktats bort på oljebolagens områden. På Loudden planeras det att byggas omkring 4 000 bostäder med start tidigast 2024, och ytterligare sanering kommer att krävas för att det inte ska vara någon hälsorisk för människor att bo och vistas i området.

Loudden

Kommande arbeten

Ängsbotten

Ett flertal svåra frågor kring tågbuller kvarstår att lösa i detaljplanearbetet innan detaljplanen kan ställas ut för granskning. Byggstart för bostäder kan tidigast börja 2023.

Projektfakta Ängsbotten

Störningsinformation och säkerhet

Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden pågår under många år och kommer att medföra temporära trafikomläggningar och tillfälliga gång- och cykelvägar under hela byggtiden. På den här sidan publicerar vi sådan information när den blir tillgänglig.

Att bo vid en byggarbetsplats

När det byggs så låter det, dammar och ibland är det avstängt och ganska stökigt. Vi försöker se till så att de som bygger håller sig till de regler som finns och att det ska bli så lite problem som möjligt, för dig som bor i närheten.

Information till de kringboende ska alltid ske om arbetet väntas ge högre bullernivåer än vad som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för buller.

Läs mer om att bo vid en byggarbetsplats

Arbetsplatsområde = farligt område

Vår arbetsplats är inhägnad och avspärrad. Vi ber dig och dina barn att respektera detta och inte gå in innanför avspärrningen. Det finns stor risk för personskador.

Kamerabevakning av byggområden

Under november månad 2021 börjar vi att montera kameror som ska övervaka byggområdena i Norra Djurgårdsstaden. Kamerorna ställs in noggrant och kan bara se vad som händer innanför byggstängslen.

Byggområden är farliga områden. Om obehöriga rör sig innanför stängslen kan människor, byggnader och maskiner komma till skada. Dessutom finns risk för stölder. Genom kamerabevakning kan vi upptäcka obehöriga i tid, förebygga stölder och skadegörelse samt minska risken för att någon kommer till skada. På så sätt ökar vi säkerheten samtidigt som vi minskar kostnaderna för övervakning och skador.

Kamerorna filmar endast innanför byggstängslen och maskas noggrant för att inte filma utanför stängslen. Filmmaterial sparas i normalfallet i max tre dagar innan det raderas.

Om någon obehörig befinner sig innanför stängslet när larmet är aktivt genereras ett larm och filmen kan lagras under en längre period än de tre dagarna.

Ytterligare information om kamerabevakningen

Följ arbetet

Gå till ""

Gå till ""

Uppdaterad igår