Ropsten

Inom detaljplanen Kolkajen planeras för cirka 1 500 bostäder. Här ingår 40 flytande studentlägenheter, 2 förskolor och cirka 11 000 kvadratmeter kommersiella ytor, samt parker, torg, kajer och en vattenarena.

I Ropsten pågår just nu inget planarbete i väntan på att framtida trafiklösningar ska utredas, men även Ropsten ska bebyggas framöver.

För att området ska kunna utvecklas som det är tänkt måste jord, grundvatten och sjöbotten i det nära vattenområdet saneras, eftersom industriverksamheten som låg här tidigare har förorenat området.

Markreningen gör att spridningen av föroreningar minskar kraftigt. På så sätt får vi en förbättrad miljö, både för människor, Lilla Värtan och den kringliggande naturmiljön.

Arbetet för att rena marken i området startade i januari 2020 och beräknas pågå i 2–3 år. I april–maj 2020 saneras ett par tjärfack som kan lukta kraftigt vid varmt väder.  

När man tillverkade gas i området uppkom biprodukter som förädlades vidare, bland annat tjära, bensol och ammoniak. En del av dessa hamnade i marken. Tjäran består av en stor mängd olika kolväten, så kallade polyaromatiska kolväten (PAH:er). Dessa är är huvudfokus för saneringen, men det finns även föroreningar som bensen och tungmetaller i marken.

Tjäran består av en mängd olika kolväten (polycykliska aromatiska kolväten (PAH)). Vissa är mer lättflyktiga än andra, bland annat naftalen, bensen, toluen och xylen, som också har en stark lukt.

Under saneringen kan det ibland lukta obehagligt från tjäran som finns i marken. Lukten kan sprida sig olika långt från området beroende på väder och vind.

Vi mäter regelbundet 16 PAH-föreningar (varav naftalen är en) samt bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i luften. Vi mäter även med ett direktvisande instrument som visar total halt flyktiga föreningar.

Tjära innehåller ett stort antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och det kan vara andra PAH som luktar också. Vi mäter regelbundet 16 PAH-föreningar (varav naftalen är en) samt bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i luften. Vi mäter även med ett direktvisande instrument som visar total halt flyktiga föreningar.

Vi motverkar lukt- och dammspridning genom flera olika åtgärder:

• Om lufthalterna överstiger Arbetsmiljöverkets gränsvärden täcker vi över schakten.
• Vi sätter upp plank mot gång- och cykelvägarna.
• Vid torr väderlek sprayas vatten för att minska damm i luften.

Vi har kontrollerat lukt och föroreningshalter i luften vid schakten. De uppmätta maxhalterna i schakten ligger långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden: mellan 200 och 750 gånger beroende på ämne. 

Vi kommer att fortsätta att göra mätningar inom arbetsområdet. Luftmätningar ska göras vid schakten, men även i områden runt omkring. Då tar vi hänsyn till vindriktning för att säkerställa att det inte finns hälsovådliga koncentrationer av föroreningar i luften.

Den förhärskande vindriktningen är västlig till sydvästlig, det blåser alltså oftast ut mot Lilla Värtan. 

Under markreningsarbetet kommer en miljökontrollorganisation att vara på plats. De kommer att ta prover och undersöka föroreningar i jorden, samt göra dagliga ronder i arbetsområdet för att kontrollera att entreprenören uppfyller de krav som ställs för att minimera påverkan på omgivningen. Dessa kontroller omfattar bland annat lukt, damm, buller och spill av förorenad jord.

Mätningar har skett i schaktgropen, några meter från schakten och vid Ropstens tunnelbanestation.

Det är inte farligt att vistas i området även om det luktar. Halterna i luften sjunker mycket snabbt med avståndet till källan och ångorna är hälsofarliga bara om man andas in dem på väldigt nära håll under lång tid.

I de mätningar som är gjorda är halterna ofarliga (så kallad lågrisknivå) några meter från schakten. Utförd modellering visar ofarliga årsmedelvärden på ett avstånd av cirka 75 meter från schakten. Centrum för Arbets- och Miljömedicin konstaterar ”Det är alltså endast förbipasserande som riskerar att exponeras under mycket korta perioder (minuter/timmar enstaka dagar under några månader) för halter som marginellt överskrider lågrisknivån (10 µg/m3)”. Dessa nivåer bedöms inte ha någon påverkan på hälsan.

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker kopplade till förhöjda halter av PAH och bensen i luft vid Kolkajen (pdf, 600 kB)

När man jämför med lågrisknivåer handlar det om exponering under en livstid. Schakten vid tjärfacket bedöms pågå i en månad och Centrum för Arbets- och Miljömedicin bedömer halterna som ”obetydliga” ur ett hälsoperspektiv. Vi har dock mycket stor förståelse till att det luktar illa, att det kan ge huvudvärk för känsliga personer och förstår att det är jobbigt. Vi försöker genomföra arbetet så fort som möjligt vid tjärfacket.

Genom att sanera ett tidigare industriområde med gasverksproduktion förbättrar vi miljön i hela Hjorthagen och i kopplingen till Nationalstadsparken på andra sidan Husarviken. Det påverkar både vatten- och naturmiljön på ett positivt sätt.

Sedimenten i vattnet utanför Kolkajen/Ropsten är förorenade från tidigare industriverksamhet och kommer att muddras och täckas över. Dessa arbeten planeras starta 2020–2021 och pågå i tre år. Den här typen av arbeten kräver tillstånd från mark- och miljdomstolen, och starten beror på när domstolen kan ge dessa tillstånd.

Tjäran som ska bort finns på stora djup, ner till 20 meter. Det är förknippat med enorma kostnader att schakta bort all förorening. Därför ska vi stabilisera och bryta ner föroreningar som finns på djupet. Det gör man med en blandning av kemisk oxidation av föroreningarna och stabilisering med cement.

Blandningen av kemiskt oxidationsmedel och cement är frätande, och man har höga krav på skyddsutrustning för skydd mot frätskador. Tjäran är hälsofarlig och den ska man heller inte ha hudkontakt med.

Heltäckande kläder är därför ett arbetsmiljökrav. Den utökade skyddsutrustningen krävs för att undvika risk för frätskador vid arbeten med blandningen av oxidationsmedel och cement.

På grund av att lukten kan ge huvudvärk, används även gasmask trots att halterna ligger långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden.