Ropsten

Norra Djurgårdsstadens stadsutveckling pågår kring Ropsten. De närmsta åren genomförs arbeten med markrening, sprängning samt pålning för att kunna bygga bostäder, kontor, garage och en ny bro mellan Lidingö och Ropsten.

Arbetena kommer under perioder att bullra och ge ifrån sig lukt när vi tar bort föroreningar som legat i marken under lång tid.

Även marken under den befintliga Bobergsgatan skall saneras. Därför flyttas Bobergsgatan och rätas ut i något år.

Inför varje markrening tas prover av föroreningar som finns i marken. I delar av Ropsten och Kolkajen är föroreningarna omfattande. Det innebär att Stockholms stad behöver göra omfattande insatser för att göra marken och även havsbottnen utanför Kolkajen tillgänglig för den framväxande staden.

Med de erfarenheter som staden har av markrening i gasverksområdet, bedömer vi att det finns risk för lukt i anslutning till arbeten med markrening. Olika åtgärder för att motverka spridning av både lukt och damm kommer att användas.

Markreningen gör att spridningen av föroreningar minskar kraftigt. På så sätt får vi en förbättrad miljö, både för människor, Lilla Värtan och den kringliggande naturmiljön.

Informationsbrev Markarbeten för utvecklingen av Kolkajen och Ropsten (pdf)

Vanliga frågor och svar om markreningen i Ropsten

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om arbetet med markrening i Ropsten.

Varför renar ni marken i Ropsten och Kolkajen?

Inom detaljplanen Kolkajen planeras för cirka 1 500 bostäder. Här ingår 40 flytande studentlägenheter, 2 förskolor och cirka 11 000 kvadratmeter kommersiella ytor, samt parker, torg, kajer och en vattenarena.

I Ropsten pågår just nu inget planarbete i väntan på att framtida trafiklösningar ska utredas, men även Ropsten ska bebyggas framöver.

För att området ska kunna utvecklas som det är tänkt måste jord, grundvatten och sjöbotten i det nära vattenområdet saneras, eftersom industriverksamheten som låg här tidigare har förorenat området.

Markreningen gör att spridningen av föroreningar minskar kraftigt. På så sätt får vi en förbättrad miljö, både för människor, Lilla Värtan och den kringliggande naturmiljön.

Hur ser tidplanen ut för markreningen i Ropsten och Kolkajen?

Arbetet för att rena marken i området startade i januari 2020 och beräknas pågå i 2–3 år. I april–maj 2020 saneras ett par tjärfack som kan lukta kraftigt vid varmt väder.

Vilka föroreningar finns i marken och var kommer de ifrån?

När man tillverkade gas i området uppkom biprodukter som förädlades vidare, bland annat tjära, bensol och ammoniak. En del av dessa hamnade i marken. Tjäran består av en stor mängd olika kolväten, så kallade polyaromatiska kolväten (PAH:er). Dessa är är huvudfokus för saneringen, men det finns även föroreningar som bensen och tungmetaller i marken.

Vad är det som luktar?

Tjäran består av en mängd olika kolväten (polycykliska aromatiska kolväten (PAH)). Vissa är mer lättflyktiga än andra, bland annat naftalen, bensen, toluen och xylen, som också har en stark lukt.

Under saneringen kan det ibland lukta obehagligt från tjäran som finns i marken. Lukten kan sprida sig olika långt från området beroende på väder och vind.

Vi mäter regelbundet 16 PAH-föreningar (varav naftalen är en) samt bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i luften. Vi mäter även med ett direktvisande instrument som visar total halt flyktiga föreningar.

Tjära innehåller ett stort antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och det kan vara andra PAH som luktar också. Vi mäter regelbundet 16 PAH-föreningar (varav naftalen är en) samt bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i luften. Vi mäter även med ett direktvisande instrument som visar total halt flyktiga föreningar.

Vad gör ni för att minska lukten?

Vi motverkar lukt- och dammspridning genom flera olika åtgärder:

Om lufthalterna överstiger Arbetsmiljöverkets gränsvärden täcker vi över schakten.
Vi sätter upp plank mot gång- och cykelvägarna.
Vid torr väderlek sprayas vatten för att minska damm i luften.

Mäter ni eventuella föroreningar i luften?

Vi har kontrollerat lukt och föroreningshalter i luften vid schakten. De uppmätta maxhalterna i schakten ligger långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden: mellan 200 och 750 gånger beroende på ämne.

Vi kommer att fortsätta att göra mätningar inom arbetsområdet. Luftmätningar ska göras vid schakten, men även i områden runt omkring. Då tar vi hänsyn till vindriktning för att säkerställa att det inte finns hälsovådliga koncentrationer av föroreningar i luften.

Den förhärskande vindriktningen är västlig till sydvästlig, det blåser alltså oftast ut mot Lilla Värtan.

Under markreningsarbetet kommer en miljökontrollorganisation att vara på plats. De kommer att ta prover och undersöka föroreningar i jorden, samt göra dagliga ronder i arbetsområdet för att kontrollera att entreprenören uppfyller de krav som ställs för att minimera påverkan på omgivningen. Dessa kontroller omfattar bland annat lukt, damm, buller och spill av förorenad jord.

Var har ni mätt halterna av naftalen?

Mätningar har skett i schaktgropen, några meter från schakten och vid Ropstens tunnelbanestation.

Hur påverkar markreningen oss som bor i området?

Det är inte farligt att vistas i området även om det luktar. Halterna i luften sjunker mycket snabbt med avståndet till källan och ångorna är hälsofarliga bara om man andas in dem på väldigt nära håll under lång tid.

I de mätningar som är gjorda är halterna ofarliga (så kallad lågrisknivå) några meter från schakten. Utförd modellering visar ofarliga årsmedelvärden på ett avstånd av cirka 75 meter från schakten. Centrum för Arbets- och Miljömedicin konstaterar ”Det är alltså endast förbipasserande som riskerar att exponeras under mycket korta perioder (minuter/timmar enstaka dagar under några månader) för halter som marginellt överskrider lågrisknivån (10 µg/m3)”. Dessa nivåer bedöms inte ha någon påverkan på hälsan.

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker kopplade till förhöjda halter av PAH och bensen i luft vid Kolkajen (pdf, 600 kB)

När man jämför med lågrisknivåer handlar det om exponering under en livstid. Schakten vid tjärfacket bedöms pågå i en månad och Centrum för Arbets- och Miljömedicin bedömer halterna som ”obetydliga” ur ett hälsoperspektiv. Vi har dock mycket stor förståelse till att det luktar illa och att det kan ge huvudvärk för känsliga personer. Vi försöker genomföra arbetet så fort som möjligt vid tjärfacket.

Vad gör Stockholms stad för att minska de föroreningar som finns kvar i området sedan tidigare gasproduktion?

Genom att sanera ett tidigare industriområde med gasverksproduktion förbättrar vi miljön i hela Hjorthagen och i kopplingen till Nationalstadsparken på andra sidan Husarviken. Det påverkar både vatten- och naturmiljön på ett positivt sätt.

Varför muddrar ni botten utanför Kolkajen/Ropsten?

Sedimenten i vattnet utanför Kolkajen/Ropsten är förorenade från tidigare industriverksamhet och kommer att muddras och täckas över. Dessa arbeten planeras starta 2020–2021 och pågå i tre år.

Den här typen av arbeten kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen, och starten beror på när domstolen kan ge dessa tillstånd.

Om det nu inte är så farligt, varför bär arbetarna heltäckande skyddskläder?

Tjäran som ska bort finns på stora djup, ner till 20 meter. Det är förknippat med enorma kostnader att schakta bort all förorening. Därför ska vi stabilisera och bryta ner föroreningar som finns på djupet. Det gör man med en blandning av kemisk oxidation av föroreningarna och stabilisering med cement.

Blandningen av kemiskt oxidationsmedel och cement är frätande, och man har höga krav på skyddsutrustning för skydd mot frätskador. Tjäran är hälsofarlig och den ska man heller inte ha hudkontakt med.

Heltäckande kläder är därför ett arbetsmiljökrav. Den utökade skyddsutrustningen krävs för att undvika risk för frätskador vid arbeten med blandningen av oxidationsmedel och cement.

På grund av att lukten kan ge huvudvärk, används även gasmask trots att halterna ligger långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden.

Pågående arbeten i Ropsten

1. Avlägsna tjärfack

Den första fasen av markrening i Ropsten inleddes i november 2019. Tjärfack, behållare under mark som innehållit tjära, grävs upp. I anslutning till tjärfacken finns föroreningar som måste avlägsnas.

2. Trafikomläggning och markrening

En omfattande markrening i Kolkajen och Ropsten påbörjades under våren 2020 och pågår i cirka två till tre år. Bobergsgatan får en ny vägdragning för att markrening ska kunna genomföras. Omläggningen av gatan ska inte påverka trafiken till och från Ropsten.

Bobergsgatan

3. Lilla Lidingöbron

Lidingö stad påbörjade brobygget under sommaren 2019 med start en bit ut i vattnet utanför Ropsten.

Under hösten 2020 kommer gång- och cykeltrafiken från Lidingöbron att styras om och ledas över Lidingöbanan och vidare ner mot tunnelbanestationen i Ropsten. Detta görs för att kunna förbereda för spåren över den nya bron.

Pålningen för arbetena kan bullra, men arbetet pågår endast dagtid på vardagar.

Bron ska vara klar 2022 och först då kommer den gamla bron att rivas.

4. Byggnation av tunnel

Vi förbereder inför kommande arbeten med tunnel som ska sprängas in i berget. Tunneln ska användas av Stockholm Exergi, och är en ersättningstunnel till nuvarande som inte kommer att kunna användas i framtiden på grund av stadsutveckling och husbyggnation.

Upplysningar

Har du frågor mejla till norradjurgardsstaden@stockholm.se

Pågående arbeten i Hjorthagen

1. Finplanering och parkbygge i Brofästet

Husproduktion, finplanering och förberedelser för en tillfällig park pågår i etappen.

Arbeten i Brofästet

2. Trafikomläggning

En omfattande markrening i Kolkajen och Ropsten påbörjades under våren 2020 och pågår i cirka två till tre år. Bobergsgatan får en ny vägdragning för att marken under ska kunna renas. Omläggningen av gatan ska inte påverka trafiken till och från Ropsten.

Bobergsgatan

3. Markrening i Ropsten

De närmsta åren kommer flera olika arbeten att pågå kring Ropsten. Arbetena kommer under perioder att bullra och ge ifrån sig lukt då vi tar bort föroreningar som legat i marken under lång tid.

Pågående arbeten i Ropsten

4. Lilla Lidingöbron

Lidingö stad påbörjade brobygget under sommaren 2019 med start en bit ut i vattnet utanför Ropsten.

Pålningen för arbetena kan bullra, men arbetet pågår endast dagtid på vardagar.

Bron ska vara klar 2022 och först då kommer den gamla bron att rivas.

5. Byggnation av tunnel

6. Ombyggnad av Gasverksvägen

Gasverksvägen från Rådjursstigen till Ropsten byggs om. Arbetena startade i februari 2019 och pågår till våren 2021. Sträckan kan öppnas för trafik när intilliggande markarbeten blir klara cirka 2022–2023. Vid behov kommer flaggvakter att spärra av riskområdet, 50 meter från sprängningsarbetena. Avspärrningarna varar i 5–7 minuter.

Arbeten på Gasverksvägen

7. Starkströmmen

Här ska ett datacenter byggas, byggstarten är än så länge oklar.

Arbeten i Starkströmmen

8. Jackproppen

Byggnation av bostäder, förskola och en ny parklek pågår. Arbetena beräknas bli klara till vintern 2020.

Arbeten i Jackproppen

9. Markrening och väg till utkiksplats i Hjorthagsparken

Med början under hösten 2020 kommer vi att rena marken i skogen vid gasklockorna och Jackproppen. Vi har hittat en del föroreningar i det översta jordlagret, så det kommer att grävas bort och ersättas med ny, ren jord. Vissa träd behöver fällas under arbetets gång, men vi kommer att återplantera buskar, perenner och ett 40-tal träd.

När markreningen är klar kommer vi att bygga en väg till utkiksplatsen i Hjorthagsparken.

Markrening och väg i Hjorthagsparken

10. Gasverket

Västra Gasverket är nu sanerat och många byggnader börjar bli klara. Under 2021 kommer vi att finplanera kring de byggnader där verksamheter redan har öppnat eller snart ska öppna. Östra Gasverket är fortfarande i planeringsstadiet och kommer att vara ett stängt område under många år.

Arbeten i Gasverket

Pågående arbeten i Värtahamnen

1. Hamnpirsvägen binds ihop med Hangövägen

Arbetet med att binda ihop Hamnpirsvägen med Hangövägen där hamnbassängen delvis fyllts igen är klart.

Arbetet med Hamnpirsvägen

2. Bearbetning och mellanlagring av krossmaterial

För att spara in transporter till och från området krossas, sorteras och mellanlagras massor som ska återanvändas inom Norra Djurgårdsstaden. 100% av allt berg återvinns och används för att fylla upp nya vägar, byggnader, parker och torg. Krossning av materialet sker 1–2 gånger om året beroende på hur mycket material som samlats in. Krossningen är avslutad i Värtahamnen, Antwerpen enligt krosstillstånd 2018.

Mellanlagring av krossmaterial och åtgärder för tystare krossning

Pågående arbeten i Frihamnen och Loudden

1. Masslogistikcenter

Verksamheten i masslogistikcentret har startat. Här hanterar Stockholms stad schaktmassor från stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Schaktmassor är en viktig resurs när staden byggs ut och genom att sortera och återanvända massorna lokalt minskar antalet transporter. Dessutom kan utsläppen av klimatgaser halveras.

Masslogistikcenter

2. Cisterner rivs i Loudden

Rivning av cisterner pågår och i början av 2020 inleds marksanering i norra delen av Loudden. Här kommer omkring 4 000 bostäder byggas med start tidigast 2024.

Cisternerna klipps av och viks ihop sakta vilket minimerar höga ljudnivåer och dammspridning i området. Fundamenten till cisternerna består av armerad betong som rivs och separeras från armeringen. Materialet sorteras och återvinns därefter. Det tar cirka en vecka att riva en cistern.

Under sommaren 2020 flyttade containerterminalen till en ny hamn i Norvik.

Loudden

Kommande arbeten

Ängsbotten

Ett flertal svåra frågor kring tågbuller kvarstår att lösa i detaljplanearbetet innan detaljplanen kan ställas ut för granskning. Byggstart för bostäder kan tidigast börja 2023.

Projektfakta Ängsbotten

Om störningsinformation

Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden pågår under många år och kommer att medföra temporära trafikomläggningar och tillfälliga gång- och cykelvägar under hela byggtiden. På den här sidan publicerar vi sådan information när den blir tillgänglig.

Att bo vid en byggarbetsplats

När det byggs så låter det, dammar och ibland är det avstängt och ganska stökigt. Vi försöker se till så att de som bygger håller sig till de regler som finns och att det ska bli så lite problem som möjligt, för dig som bor i närheten.

Information till de kringboende ska alltid ske om arbetet väntas ge högre bullernivåer än vad som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för buller.

Läs mer om att bo vid en byggarbetsplats

Arbetsplatsområde = farligt område

Vår arbetsplats är inhägnad och avspärrad. Vi ber dig och dina barn att respektera detta och inte gå in innanför avspärrningen. Det finns stor risk för personskador.

Följ arbetet

Gå till ""

Gå till ""

Uppdaterad 2020-10-19