Hållbarhetsredovisning

De offentliga rummen med gator, parker och torg bildar ett nät som håller ihop strukturen och kopplar ihop området med de närliggande. Under året har en ny gång- och cykelbro över Husarviken blivit klar, som nu förbinder Norra Djurgårdsstaden med Nationalstadsparken. Det pågår även arbete med en ny bro över Värtabanan som ersätter en befintlig. Den blir klar 2019 och kommer att få en dubbelsidig gångbana och dubbelriktad cykelbana.

Norra Djurgårdsstaden ska vara en inbjudande och välkomnande plats för alla. Här finns olika typer av bostäder med varierande lägenhetsstorlekar. Det som hittills byggts består till mer än hälften av hyresrätter och var tionde bostad är student- eller gruppboende. 45 % är bostadsrätter. Läs mer i fördjupningen

Under året utvärderades markanvisningstävlingen i etapp Kolkajen. Bidragen bedömdes med fokus på sociala faktorer. Syftet var att uppmuntra byggaktörerna till nytänkande och att skapa bostäder som kan fungera för olika livsstilar och fler faser i livet. Förslagen består till stor del av yteffektiva lägenheter med kompletterande fastighetsgemensamma utrymmen. Det premierades också att sysselsätta individer som står utanför arbetsmarknaden. Markanvisningar planeras ske under våren 2019.

Under 2018 togs förslag till förbättringar vidare som framkommit i den sociala konsekvensanalysen och den utökade dialogen för Södra Värtan. De viktigaste synpunkterna handlar om att säkerställa närhet för alla till vattnet, att skapa ett bra mikroklimat vid kajerna och ge goda möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation.

Den sociala konsekvensanalysen för Södra Värtan belyser viktiga frågor för det fortsatta planarbetet. Bland annat att platserna inom området kopplar samman med resten av staden så att de främjar naturliga flöden och för barns rörelsefrihet är det avgörande att gång- och cykelvägar blir säkra.

Hillevie Jernberg
Planeringsprojektledare Södra Värtan
Stockholms stads exploateringskontor

Att samhällsservice som livsmedelsbutik och skola har fått platser i centrala lägen bidrar till ett tillgängligt och nära stadsliv. Under året har ytterligare en lekplats färdigställts. Den offentliga konsten får ta plats och bidrar till upplevelserika rum. Under året invigdes åtta nya skulpturer.

Arbetet med Gasverket fortsätter med innehåll som handel, upplevelser och kultur. Bobergsskolan och idrottshallen blir klara till hösten 2019. Klätterverket, ett inomhuscenter för klättring, öppnar också då, medan Spårvägsmuseet öppnar 2020. Därutöver planeras det bland annat för bibliotek och en scen i en av tegelgasklockorna.

En blandning av bostäder och lokaler behövs. Hittills är totalt 12 % av den nybyggda ytan i området kommersiella lokaler.

De offentliga rummen är viktiga mötesplatser där en variation av såväl intensiva, folktäta stråk som lugna och stillsamma miljöer planeras. Detta i kombination med blandade funktioner ger bra förutsättningar för trygga platser.

En tät stad innebär höga exploateringstal och då är det viktigt att säkerställa friytor, det vill säga markyta som inte bebyggs och som är tillgänglig för alla. I Norra Djurgårdstaden utgör sociotopytan 26 % vilket motsvarar 20 kvadratmeter per bostad. I andra nybyggda området som Hammarby Sjöstad är sociotopytan 18,5 %.

Genomsnittligt exploateringstalet för det som är färdigställt är 2,3. Att jämföras med Hammarby Sjöstad med exploateringstal 1,7 och Hagastaden som ligger på 7,2. Läs mer i fördjupningen

Under året har delen av Hjorthagsparken närmast Bobergsgatan blivit klar, en upplevelserik miljö med bland annat en parklek och sju av de åtta nya skulpturerna i området. Där finns också en stor gräsyta som är en skyddad och rofylld plats.

Trygghetsvandring, gång och cykel- samt brandskyddsronder har genomförts tillsammans med polis och räddningstjänst. Det har bland annat lett till förstärkt skyltning för hastighetsbegränsningar, genomförda fartkontroller samt tätare samverkan mellan bygglogistikcenter och allmänheten när den rör sig i eller genom området.

Boendeenkäten från 2016 visade att 91 % av de som flyttat in i Norra Djurgårdsstaden känner sig trygga i området.

Gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras i gaturummet. Att staden är tät, att det är nära till offentlig och privat service och att det finns en tydlig koppling till omgivande områden, har stor betydelse för vilka resmönster som skapas.

Gång- och cykelvägen till tunnelbanan i Hjorthagen har efter en tids avstängning på grund av byggarbeten, åter öppnat under året.

Norra Djurgårdsstaden har fått klimatinvesteringsmedel från Stockholms stad för att testa olika lösningar för att underlätta för cyklister. Bland annat ska Stockholm Parkering testa ett helautomatiskt cykelgarage som planeras vara på plats 2019. Ett ställ för cykelreparationer och en cykelpump har ställts upp i närheten av tegelgasklockorna.

Stadsutvecklingsprojektet har under året också deltagit i trafikförvaltningens (Region Stockholms) arbete med att utreda Norra Djurgårdsstadens framtida behov av kollektivtrafik.

Under 2018 förstärktes busstrafiken med en ny busslinje 75 som går från Ropsten till Cityterminalen. Stombusslinje 6, från Ropsten till Karolinska, som infördes i slutet av 2017 har bidragit positivt till kollektivtrafikutbudet. Gasverksvägen har åter öppnats för busstrafik och linje 55 har därmed kunnat återgå till sin ordinarie sträckning.

Etapp Norra 2 utformades med tät bebyggelsestruktur och vardagsservice finns inom fem minuters promenad. Antalet cykelplatser är fler än i tidigare etapper, vilket ökar möjligheterna för cykelanvändningen. På gatorna finns endast plats för tillfällig angöring av bilar, besöksparkering och bilpooler. I garagen är antalet parkeringsplatser för privatbilar begränsat till 0,5 per lägenhet.

Utvecklingen av verktyget mobilitetsindex har fortsatt under 2018. Mobilitetsindex är ett verktyg som utvecklats med inspiration från grönytefaktorn och som ger byggaktören större möjlighet att utforma lösningar för den egna fastigheten. Husarviksbron blev klar under 2018 och arbetet med säkra skolvägar till skolstarten hösten 2019 har påbörjats med fokus på gång och cykel. Läs mer i fördjupningen

Många gator i kommande etapper planeras som vistelsegator och blir i det närmaste bilfria. De utformas och möbleras så att fordonstrafikens hastighet blir låg och gaturummet upplevs som tryggt och tillgängligt. Under 2018 har arbete pågått med utformning av dessa gator.

Under året har också användningen av garagen undersökts. Resultatet visar att beläggningsgraden är hög. 12 av 15 garage har en beläggningsgrad på över 95 %. Detaljplanen för bergrumsgaraget, Hjorthagsgaraget, för etapperna Kolkajen och Gasverket antogs under 2018. Sanering av bergrummet pågår för tillfället och garaget med 1 600 bilparkeringsplatser förväntas vara klart 2022. Syftet med garaget är att minska biltrafiken i bostadskvarteren och underlätta hållbara resval.

Logistiken i den färdiga stadsdelen behöver effektiviseras för att säkerställa stadsmässiga kvaliteter. Utredningar för godstransporter i driftskedet har gjorts, men dessa behöver fördjupas under 2019.

Även under byggskedet är logistikplanering viktig. Färre transporter inom byggområdet skapar säkrare arbetsplatser. Sedan 2013 finns ett bygglogistikcenter, BLC, som alla byggaktörer och entreprenörer ansluts till. BLC samordnar logistikflöden och erbjuder tjänster för att minska godstrafiken i närområdet. Genom BLC styrs transporterna in och ut ur byggområdet. På grund av operatörsbyte och datasystem saknas fullständig statistik för hur mycket byggtransporterna minskat. Läs mer om BLC 

Under 2018 gjordes en ny upphandling av bygglogistikoperatör och beställarorganisation för styrningen. Genom den nya affärsmodellen har samlastningen av varor via BLC ökat. Det är större fokus på logistikplanering under tidiga skeden och genomförandeskedet. Det nya transportbokningssystemet är öppet gentemot andra logistiksystem och kompatibelt med branschstandard.

Stora ansträngningar har gjorts för att styra byggtransporter och på så sätt säkerställa trafiksäkerheten. Men ändå har en trafikolycka skett som involverade en lastbil och en cyklist. Utredning av olyckan pågår.

Bygglogistikcenter fungerar som en innovationsplattform som knutit till sig flera FoU-projekt och är en arena för lärande och utveckling runt bygglogistikfrågor.

För att effektivisera masshanteringen har ett masslogistikcenter etablerats i hamnområdet. Anläggningen finansieras genom Stockhoms stads klimatinvesteringsmedel. Verksamheten omfattar lokal sortering och rening av massor och omlastning av massor för vidare transport med båt. Därmed kan även deponier utanför Stockholm användas. Målet är att minska utsläpp av klimatgaser med upp till 50 %. Dessutom ska återvinningen av massor öka med upp till 50 % vilket även det minskar antalet transporter. Läs mer om Frihamnen

Samarbetet med bygglogistikcenter har bidragit till förebyggande och åtgärdande logistik- och transportinsatser, som främjar både säkerhet och tillgänglighet för allmänheten, entreprenörer och andra involverade. Vi är stolta över Räddningstjänstens erkännande om ett proaktivt brandskyddsarbete under byggperioden vilket skapar trygghet för alla.

Stephan Wrang
Arbetsmiljösamordnare,
Stockholms stads exploateringskontor

Minskad avfallsmängd och ökad renhetsgrad

Utformningen av avfallssystemet i Norra Djurgårdsstaden underlättar källsortering och består av matavfallskvarn, sopsugssystem, miljörum, mobil återbruksstation och en automatisk station för farligt avfall. Sopsugssystemets tre fraktioner bidrar till att minska antalet transporter, vilket ger en mer attraktiv stadsmiljö. Systemet byggs av exploateringskontoret och Stockholm Vatten och Avfall tar över driften när det är klart. Restavfallet uppgick till 213 kg per lägenhet och år jämfört med de cirka 520 kg som är genomsnittet i Sverige (avfallsverige.se). Läs mer i fördjupningen

Cirkulära bygg- och förvaltningsprocesser

Marken i Norra Djurgårdsstaden är förorenad av tidigare industriverksamheter och hittills har 25 % av marken sanerats. Genom att rena marken lokalt och återanvända massorna, minskar behovet av transporter. Enbart de massor som på grund av föroreningar eller tekniska hållfasthetskrav inte uppfyller kvalitetskraven transporteras bort. Hittills har 2 miljoner ton massor hanterats på plats och 770 600 ton återanvänts, det vill säga massbalansen är på cirka
40 %. Läs mer i fördjupningen

En innovationsupphandling med finansiering från Vinnova som pågått sedan 2016, har avslutats under året. Den har utrett olika alternativ av på-plats-behandling (in-situ) för att undvika att massor behöver transporteras bort för extern behandling. Resultaten pekar på att genom att kombinera kemisk oxidation med per sulfat och kalkcementstabilisering skulle större delen av marken kunna renas på plats. 

Effektiv energianvändning

För att minska energianvändningen byggs alla nya byggnader som lågenergihus. De har ett välisolerat klimatskal och energieffektiva installationer. För att öka produktionen av förnybar energi används taken för att generera solel och solvärme.

Erfarenheter från Norra 2 visar att kraven lett till installation av energieffektiva luftbehandlingssystem med värmeåtervinning (FTX) och att alla byggnader är anslutna till fjärrvärme. Byggnaderna har varierande formfaktor, glasareor och kvalitet på klimatskal, men eftersom det var tillåtet att tillgodoräkna all egenproducerad energi kunde det delvis kompensera brister i utformning och system.

Den första uppföljningen av Norra 2, två år efter inflytt, visar att de projekterade värdena för energi överskridits. Byggaktörerna har arbetat med felsökning och åtgärder. De största avvikelserna utgör mätfel och högre värmeanvändning, det vill säga ventilations- och VVC-förluster, köldbryggor och injusteringsproblem. Byggaktörerna kommer under 2019 fortsätta arbetet för att så långt möjligt justera felen. Läs mer i fördjupningen

Energianvändning för sopsugssystemet uppfyller ännu inte målen. Systemet är fortfarande inte fullt utbyggt, vilket bland annat leder till läckage.

LED används för belysning av allmän platsmark och innebär en energibesparing på 60 % jämfört med traditionell belysning. Under året har ljusstyrning, som styrs av frekvensen gående och cyklister, testats. Syftet är att ytterligare spara energi och samtidigt öka tryggheten. Utvärderingen blir klar i slutet av 2019.

Totalt har 240 MWh solenergi producerats på taken i Norra 2.
Läs mer i fördjupningen

Fossilbränslefritt 2030

Målet är att Norra Djurgårdsstaden ska ha fossilbränslefria energi-, avfalls- och transportsystem år 2030. Viktiga förutsättningar för att nå målet är cirkulära avfallssystem, energieffektiva byggnader i kombination med lokal produktion av solenergi, samt att genomföra trafikhierarkin, det vill säga att prioritera gång, cykel eller kollektivtrafik. Den främsta utmaningen är att under överskådlig framtid, nå ett fossilbränslefritt transportsystem, då det krävs nationella regleringar.

Norra Djurgårdsstaden deltar sedan 2010 i C40-initiativet, Climate Positive Development Programme (CPDP). Deltagandet innebär bland annat att ta fram en färdplan för att bli en klimatpositiv stadsdel. C40:s ramverk omfattar enbart driftsfasen för energi, avfall och transporter. Färdplanen har godkänts och stadsutvecklingsprojektet har under året utsetts till partner inom CPDP. För att kunna följa upp färdplanen har en metod tagits fram för att beräkna klimatutsläppen. En första beräkning som gjorts för klimatpåverkan från energianvändningen visar på 1 576 ton CO2e för 2018. Emissioner från transporter och avfall har inte beräknats. Läs mer om färdplanen

Låg klimatpåverkan

Även i projekterings- och byggfasen uppstår en stor klimatpåverkan beroende på vilka material som används. Därför ska alla byggaktörer, i tidigt skede, göra klimatberäkningar för byggnaden. Resultaten har hittills varit spretiga. Därför kommer Norra Djurgårdsstaden vara med i ett projekt, finansierat av Energimyndigheten, för att testa och utvärdera Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, vilket nyligen lanserats av IVL. Utvärderingen blir klar 2021.

Sund inomhusmiljö

Kvalitetssäkring under byggproduktionen och behovsstyrd ventilation är viktiga faktorer för att säkerställa god luftkvalitet inomhus. Andra viktiga faktorer för hälsa och välbefinnande är god tillgång till dagsljus och låga bullernivåer.

90 % av byggaktörerna når nivå Miljöbyggnad Guld som är indikator för inomhusmiljön. De avvikelser som förekommer är nästan uteslutande till följd av sämre tillgång till dagsljus. Läs mer i fördjupningen

I en tätbebyggd stadsmiljö är dagsljus en stor utmaning. Ju tidigare samverkan sker mellan arkitekt, energi och innemiljöexperter, desto bättre är förutsättningarna att innemiljökraven uppnås. Kommande klimatförändringar förväntas öka behovet av kyla och olika lösningar med frikyla (eller naturkyla) ses allt oftare. Det blir vanligare med olika typer av grönska som skyddar mot uppvärmning och som ger solavskärmning. Grönska som släpper in ljus och värme på vår och höst, men håller ute sommarvärmen.

En utmaning i Södra Värtan är lågfrekvent buller från fartyg som ligger i hamnen. Det saknas exempelvis typgodkända fönster som klarar dessa låga frekvenser. Därför anordnades ett Forum för hållbara lösningar där behovet och potentialen för nya produkter diskuterades. 

Hållbara val av byggmaterial

Material som byggs in i husen ska vara giftfria, det vill säga inte innehålla hälso- och miljöfarliga ämnen. Alla material som byggs in ska uppfylla god miljöprestanda och dokumenteras i en loggbok. Material ska även uppfylla sociala krav.

Under 2018 har fokus varit att öka mängden anläggningsprodukter i Byggvarubedömningen. Arbetet har gett gott resultat inom flera produktgrupper som material för lekplatser, rör, kablar, cement, kemiska produkter med mera. Avvikelser har uppstått till följd av brist på innehållsinformation och vid något tillfälle upptäckts efter inbyggnad. På allmän platsmark förekommer få avvikelser. Läs mer i fördjupningen

Stockholms stad har även under 2018 fortsatt engagera sig i frågan om etisk användning av sten. Syftet är att genom bättre upphandlingar bidra till bättre arbetsförhållanden i produktionen / där stenen hämtas ifrån samt att utbyta erfarenheter mellan kommunerna Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg, Örebro och Stockholm. En workshop har hållits där nya rutiner för uppföljning av både importerad och svensk sten diskuterades. Under året har all natursten kontrollerats i Norra Djurgårdsstaden och kraven nås.

Under hösten har Norra Djurgårdsstaden infört att entreprenörer ska göra en självskattning gällande socialt ansvarstagande i leverantörskedjan. Detta för att få underlag för att kunna ställa skarpare krav framöver.

För att minska mängden miljö- och hälsofarliga ämnen och spridning av mikroplaster har det införts krav på minskad användning av konstgräs och gummiasfalt.

Genom att ställa krav på att FSC-märkt trä används säkerställs etiska och miljömässiga aspekter. Det finns dock frågetecken kring azobé, ett tropiskt träslag som trots FSC-märkning, förknippas med etiska och miljömässiga risker. Alternativ till detta träslag undersöktes.

För att minska användandet av naturgrus ställs krav om att max 25 % av ballasten får vara naturgrus. Samtliga entreprenörer klarar kravet.

Robust byggande

Den byggda miljön ska hålla över tid vilket ställer krav på att byggnader och anläggningar utformas med hög kvalitet. För att säkerställa den arkitektoniska kvaliteten genomförs parallella uppdrag både för strukturen och byggnaderna.

Under året har kompetens upphandlats för att bättre kunna bedöma livscykelkostnader (LCC) för Stockholms stads anläggningar. Metod och arbetssätt kommer att utvecklas under 2019.

Genomtänkt användning av grönska och vatten i stadsrummet bidrar med viktiga ekosystemtjänster, som exempelvis skydd mot översvämningar, reglering av temperatur, rekreation, ökad biologisk mångfald och stärkta spridningssamband för viktiga arter.

Parker, kvartersgårdar, gator och andra ytor skapar tillsammans en grönstruktur som bidrar till en mer resilient stadsdel som kan ta emot de ökade vattenmängder som kommer med klimatförändringar.

Kvartersmark

För att grönstrukturen ska användas som en aktiv komponent i planeringen, ska byggaktörerna nå en fastställd grönytefaktor. Grönytefaktorn är ett beräkningsverktyg för den ekoeffektiva ytan. Användningen av grönytefaktorn har lett till fler mångfunktionella ytor på kvartersmark, gårdar och tak. På gårdar finns växter från ängsmarken och grönskande fasader. Gårdar och tak fördröjer dagvatten som leds till olika växtbäddar eller till uppsamlingskärl för senare bevattning. I de två första etapperna består de gröna taken mestadels av sedum. Hittills har 16 700 m² gröna tak och 29 145 m² gröna gårdar färdigställs. Läs mer i fördjupningen

Under året har etapp Norra 2 blivit klar. Växterna varierar stort med blommande och fruktbärande arter, och med inslag av lokala arter. Verktygen grönytefaktorn och dagvattenstrategin spelar stor roll för att uppnå systemtänkande. Samverkan i tidiga skeden, uppföljning samt utrymme för nytänkande är faktorer som bidragit till ett lyckat resultat.

I senare etapper planeras för flera biotoptak, det vill säga tak med djupare växtbäddar som magasinerar större mängder regnvatten och ökar variationen av växter. 2018 genomfördes en enkät bland de boende kring utemiljön. Den visar att 84 % upplever gårdarna som bra vistelsemiljöer under den varma sommaren.

Grönytan som skapas på allmän platsmark består av parker, gatugrönska och regnträdgårdar och ska bland annat hantera regnvatten och dämpa höga temperaturer. Det sistnämnda blev särskilt aktuellt under årets varma sommar. Enkäten om utemiljön visar att 79 % upplevde utemiljön som bra under de varma sommardagarna. Miljön på Storängstorget upplevdes som för öppen med för få träd. Däremot uppskattades fontänens svalka.

I gatumiljöerna finns ett 20-tal olika trädarter som ger skugga och sänker temperaturen. På gator leds vattnet till trädgropar och grönstråk med biokolblandad växtjord vilket möjliggör att stora vattenmängder kan omhändertas och samtidigt säkerställs goda växtbetingelser.

Under året färdigställdes Hjorthagsparken som utgör en del av spridningszonen. Läs mer i fördjupningen Parkens placering, utformning och innehåll stärker det lokala ekosystemet och med speciellt fokus på ek-och groddjurssambanden. Den består av lokala växter och träd som ek, ängsmarker och fuktälskande perenner. En groddjurstunnel under Lövängsgatan och Bobergsgatan stärker kontakten och underlättar för groddjur att röra sig genom denna del av området.

Grönstrukturen är även en viktig del i stadsdelens dagvattenhantering. Stora mängder regnvatten tas om hand i fuktstråken och säkerställer denna biotop. Vid mycket kraftiga skyfall leds vatten från Hjorthagsberget, via öppna diken och fuktstråken vidare till lägre liggande ytor i bebyggelsen för att slutligen rinna ut i Husarviken.

Total har 50 000 m2 eller 7 fotbollsplaner, ny parkyta byggts i Norra Djurgårdsstaden. Det motsvarar 20 m² per bostad. Gatugrönska och regnträdgårdar uppgår till 3 250 m². Läs mer i fördjupningen

I etapp Norra 2 har nya lösningar testats och utvecklats som nya inloppsbrunnar för gatuvatten, lösningar för avledning av gårdsvatten till parkmark och växtbäddar av biokol.

En aktiv dialog med boende och verksamma i området bidrar till att förankra stadsutvecklingen och tillför värdefull kunskap till planeringen. Under 2018 har flera samråd ägt rum. För delområdet Energihamnen hölls ett öppet hus dit ett 20-tal personer kom. Synpunkterna handlade om oron för ökade risker och störningar på grund av industriverksamhet.

Ett informationsmöte kring masslogistikcenter i Värtahamnen har hållits dit ett 40-tal boende i närområdet kom. Frågor som diskuterades var placering av verksamheten, risk för ökad trafik samt buller och damm från anläggningen.

Projektet har en uppskattad sida på Facebook som återkommande tar upp arbetet med hållbar stadsutveckling. När det uppstod problem med lukt och damm från markreningen i och runt Gasklocka 4 var Facebook den viktigaste kanalen för att snabbt nå boenden och återkoppla korrekt information kring olika frågor och funderingar.

I samband med vårmarknaden arrangerades en loppmarknad runt Storängstorget och butiker och serveringar flyttade ut på gatan. Stockholms stad fanns på plats och svarade på frågor om pågående och framtida arbeten i stadsutvecklingsområdet. Evenemanget lockade fler än tusen personer.

Även i år har de boende tagit initiativ till en julmarknad och trafikkontoret har sett till att julgranen på torget kom på plats. Aktiviteter som både skapar gemenskap och kan locka fler till att handla lokalt.

Stadsodlingen som sköts av föreningen Hjorthagsodlarna med stöd från Östermalms stadsdelsförvaltning, har blivit en naturlig mötesplats för boende i området. 90 pallkragar finns på plats och det är ett fortsatt stort intresse att odla. Biodlingen, som Bee Urban sköter, bidrar till att öka kunskap om biologisk mångfald och visningar har hållits för förskoleklasser och boende. Läs mer i fördjupningen

Delningsekonomin är ett viktigt bidrag till att minska konsumtionen och ökar kunskap och medvetenhet kring den egna konsumtionen. Pop-up Återbruk är en mobil containerlösning som drivs av Stockholm Vatten och Avfall och som ska underlätta för återbruk och minska mängden avfall. Den har under året besökt området två gånger. 1500 prylar, möbler, kläder och annat som kan återbrukas lämnades in. Ambitionen är att etablera ett permanent återbrukshus i Gasverket.

I området har olika initiativ och idéer från boende förverkligats. Under året har exempelvis ett bokskåp eller en "läshörna" där böcker kan byta ägare invigts i samverkan med Stockholms stadsbibliotek. Myrorna har skänkt sittmöblerna som ställts fram.

För att involvera förskolebarn och deras föräldrar i hållbar utveckling driver stadsdelen Hållplatsen, ett forum för dialog och lekfullt lärande. Fokus ligger på frågor som rör matsvinn, återbruk och lekplatser. Drygt 200 barn har under året deltagit i verksamheten. Läs mer i fördjupningen

LocalLife är ett projekt som utvecklat en kommunikationsplattform för att underlätta lokalt engagemang, grannsamverkan och ökad delningsekonomi. Under året har 640 boende i Norra Djurgårdsstaden anslutit sig. Flera bra förslag som exempelvis grannhjälp och delningstjänster har lämnats in och 11 intressegrupper har bildats. Det som engagerade mest var delningsekonomi, trygghet och trivsel. Projektet drivs av KTH med finansiering från Vinnova.

Stockholms stads egna verksamheter ska genom systematiskt hållbarhetsarbete, informationsspridning och kunskapsutveckling, föregå med gott exempel. Alla stadens entreprenadupphandlingar ställer till exempel numera krav på att sysselsätta individer som av olika anledningar, står utanför arbetsmarknaden. Under 2018 har det inte resulterat i några arbetstillfällen. Från och med Södra Värtans markanvisning kommer dessa krav även att omfatta alla byggaktörer.

Östermalms stadsdelsförvaltning anordnade två temakvällar för att öka förståelsen för ekosystemtjänster. Ett tillfälle handlade om biokol och det andra om honungsslungning.

Förskolorna i Norra Djurgårdsstaden certifieras enligt Håll Sverige Rents Grön flagg-certifiering, ett nationellt ramverk för hur skolor och förskolor kan lära ut hållbarhetsfrågor på ett inspirerande sätt. Hittills är 4 förskolor av 7 certifierade.

Under 2018 har ett 10-tal FoU-projekt relaterade till Norra Djurgårdsstaden pågått. Läs mer om forskning och utveckling

Ett projekt som tillkommit är Connected SRS som testar en plattform för insamling och delning av data som rör sakernas internet (IoT). Projektet är ett samarbete med stadsledningskontoret och finansieras av Vinnova.

Projektet Stadens fysiska resursflöden, Reflow, har kartlagt de resurser som krävs för att bygga och driva en stad. Det är en fördjupning av Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell med ambition att kartlägga stadens resursflöden. Projektet finansieras av Naturvårdsverket. Läs mer om forskning och utveckling

Myndigheter som arbetar med hållbar stadsutveckling bjöds in till ett dialogmöte kring erfarenhetsspridning, marknadsföring av svensk miljöteknik och tjänster. Under mötet konstaterades att Norra Djurgårdsstaden är en viktig kunskapsbank och innovationsplattform.

Stockholms stad bidrar till kompetensutveckling genom exempelvis kompetensprogram och Forum för hållbara lösningar som riktar sig både internt och externt. Under 2018 har 340 personer deltagit på 9 seminarier. Totalt har 3 148 samhällsbyggare deltagit. Läs mer om forum för hållbara lösningar

Norra Djurgårdsstaden väcker allt större intresse i Sverige och utomlands. Projektet tar emot ett stort antal studiebesök med deltagare som vill ta del av erfarenheter och lösningar inom om hållbar stadsutveckling. Under året har 7 000 besökare från 58 länder tagits emot. Sedan 2012 har totalt 33 000 besökare från mer än 120 länder besökt området. Många besökare har visat intresse att ta vidare verktyg som exempelvis grönytefaktorn till sina egna kommuner.
Läs mer 

Representanter från Norra Djurgårdsstaden har under 2018 medverkat vid konferenser och mässor; Världsvattenveckan i Stockholm, Smarta Städer-mässan i Kista, och Building Sustainability, SGBC. Projektet har också deltagit på de internationella mässorna ExpoReal i München och Smart City Expo i Barcelona. Inom C40-initiativet, Climate Positive Development Programme, har Norra Djurgårdsstadens innovativa lösningar och arbetssätt presenterats på en workshop i Guangzhou, Kina.