dcsimg

Vårt sätt att arbeta

Kommunfullmäktige beslutade om Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsprofilering 2009, då även vision och mål togs fram. Visionen och målen har reviderats och finns sammanfattade i det reviderade styrdokumentet, Program för hållbar stadsutveckling för Norra Djurgårdsstaden, som antogs i kommunfullmäktige 2017.

Fem strategier ligger till grund för arbetet. Levande stad fokuserar på hur den fysiska miljön främjar en levande och attraktiv stadsmiljö. Tillgängligt och nära handlar om den täta och tillgängliga staden där effektiva långsiktiga lösningar bidrar till resurshushållning och klimatansvar. Låt naturen göra jobbet beskriver hur grönska kan bidra till en robust och behaglig miljö samtidigt som den fyller flera andra funktioner. Engagemang och inflytande stimulerar motivation och förankring på platsen.

Ladda ner: Program för hållbar stadsutveckling (pdf)
Tabell över mål och resultat av arbetet: Måluppfyllelse 2018(pdf) 

Ladda ner: 
Läs hållbarhetsredovisningen i pdf
Läs mer om: Fördjupning av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsredovisning 2018

Stockholms stad äger marken

Stockholms stad är en politiskt styrd organisation. Kommunfullmäktige sätter mål för stadens verksamheter och ledamöterna utses genom allmänna val. Viktiga styrdokument för hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden beslutas i kommunfullmäktige. Exploateringskontoret projektleder Norra Djurgårdsstaden i tätt samarbete med andra förvaltningar där stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen kan nämnas särskilt. Utvecklingen finansieras genom försäljning av mark eller tomträttsavgälder.

Vision och mål

Vision och mål för Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsarbete beslutades 2010 av kommunfullmäktige och exploateringskontoret ansvarar för implementeringen av målen.

Målen bryts sedan ner av tematiska arbetsgrupper, fokusgrupper, till krav som ställs på byggaktörer och Stockholms stads egna projekt. Eftersom staden äger marken kan kraven ingå som en bindande bilaga till exploateringsavtalen. Kraven följs sedan upp och redovisas flera gånger under byggprocessen, från tidig projektidé till förvaltningsfas.

Byggaktörerna rapporterar resultaten i en webbaserad uppföljningsdatabas, Hållbarhetsportalen. Uppgifterna granskas av stadens experter och som sedan återkopplar. Om något krav inte kan nås, kan en begäran om avsteg godkännas. Om begäran avslås betraktas det som en avvikelse.

Fokusgrupperna utvärderar kontinuerligt arbetet och resultaten. Det i kombination med omvärldsbevakning kan resultera i ändrade krav. Fokusgrupperna har också till uppgift att sprida erfarenheter till andra projekt inom Stockholms stad.

Kontinuerlig kompetensuppbyggnad är avgörande för att de höga ambitionerna ska uppnås. Exploateringskontoret anordnar därför sedan 2010 ett kompetensprogram i form aven seminarieserie dit byggaktörer bjuds in för att fördjupa kunskapen kring olika sakfrågor. För att öka möjligheterna för olika leverantörer att träffa byggaktörer, anordnas sedan 2012 matchmaking-seminarier; Forum för hållbara lösningar. Stadsutvecklingsprojektet är också del av och drivande i ett antal innovationsprojekt.

Norra Djurgårdsstadens samverkansmodell

Intressentanalys

Dialoger är ett viktigt verktyg för att fånga upp olika förväntningar som finns på Norra Djurgårdsstaden. De viktigaste intressenterna är politiker, byggaktörer, tjänstemän i staden, samhället i stort och såklart de boende i området. De frågor som är mest relevanta för intressenterna har sammanfattats i en väsentlighetsanalys. Den visar att viktigast är forskning och utveckling, energi- och klimatpåverkan samt transporter och avfallshantering.

Arbetsmiljön inom projektet

Utvecklingssamtal och medarbetarundersökning genomförs årligen. Hög arbetsbelastning är den största utmaningen inom organisationen och en handlingsplan har tagits fram. Läs mer

Norra Djurgårdsstaden arbetar aktivt för en säker arbetsmiljö, projektet initierar och driver ett antal förebyggande aktiviteter för att skapa trygga och säkra byggarbetsplatser. För att ta hänsyn till alla som vistas i och i närheten av byggområdet genomförs bland annat riskkartläggning, logistik- och etableringsinformation, samt brandskydds- och säkerhetsrondering med fokus på gång- och cykeltrafikanter. Läs mer

Hållbarhetsstrategen berättar

Nu har de första två åren gått sedan inflyttningen i etapp Norra 2 som är den första med skarpa krav. Resultaten är överlag goda vad gäller grönytefaktor, innemiljö, materialval, energianvändning under byggproduktionen och källsortering under driftskedet. I fråga om kraven på mängden byggavfall och uppmätt energiprestanda i byggnader når vi dock inte ända fram. En viktig lärdom är att det finns glapp, dels mellan de som projekterar och de som bygger, dels mellan de som bygger och de som förvaltar. En annan viktig lärdom är behovet att bygga kunskap och kompetens.

En del nya innovationsprojekt har dragits igång.

Norra Djurgårdsstaden fyller en viktig roll för samhällsbyggnadsbranschens kunskapsutveckling och den resan är långt ifrån slut. Vi utvärderar kontinuerligt våra vägval, lär oss nytt, tar fram och testar nya verktyg och metoder. Mer om resultat och det fortsatta arbetet med uppföljning av olika hållbarhetsaspekter finns på sidan norradjurgårdsstaden2018.se och pågående innovationsprojekt finns på Stockholm växer.

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg,
Stockholms stads exploateringskontor

Hållbarhetsarbetet

Höjdpunkter

Norra Djurgårdsstaden var med i den årliga arkitekturfestivalen Open House och delar av Gasverket öppnades och lockade många besökare. Bild: Exploateringskontoret
En av Stockholms största solcellsanläggning finns på masslogistikcentret. Centret är ett nytt koncept för materialåtervinning. På taket finns drygt 1 500 m2 solceller som beräknas producera 270 MWh per år och solcellsanläggningen blir därmed en av Stockholms största.
Under våren 2018 invigdes sju bronsskulpturer av konstnär Kirsten Ortwed i Hjorthagsparken. Skulpturerna förenar organiska och artificiella former i gåtfulla konstellationer där allvar och lek möts. Bild: Exploateringskontoret
Första spadtaget för Bobergsskolan i Gasverket. Bobergsskolan kommer rymma 900 elever och kommer att står klar till höstterminen 2019. Bild: Exploateringskontoret.
Utvecklingsprojektet C/O City har bidragit till att visa hur viktigt det är att aktivt arbeta med stadsgrönska i planprocessen.
I maj 2017 invigdes konstnären Jeppe Heins vattenkonstverk på det nyanlagda Storängstorget i etapp Västra.
Hållplatsen är ett nytt forum för dialog med barn kring hållbar utveckling. En dag i månaden får ett 60-tal förskolebarn, pedagoger och föräldrar möjlighet att fördjupa sig i ett ämne som klimatklok mat, odling, returmode eller återvinning.
2016 var det inflyttning i Norra 2. Den första etappen som omfattats av hållbarhetskrav från markanvisning till inflyttningsklara bostäder. Etappen består av tre kvarter med cirka 600 bostäder, lokaler och ny förskola och ligger mellan Bobergs tegelgasklockor i Gasverket och Nationalstadsparken.
Ny markanvisningspolicy testades i Värtahamnen. Stockholms stad har för första gången genomfört en markanvisningstävling till fast pris med urval på arkitektonisk kvalitet och hållbarhetskriterier. Det har varit ett integrerat plan- och markanvisningsarbete med utökad medborgardialog som landat i en plan med stor variation, byggherrar av olika storlek och många intressanta lösningar.
Besök av 300 delegationer med nästan 5 000 stadsutvecklare och beslutsfattare från hela världen kom till Norra Djurgårdsstaden under 2016 för att lära sig mer om hållbar stadsutveckling. Besökarna var en mix av forskare, tjänstemän, journalister, politiker och studenter.
För att nå de ambitiösa hållbarhetsmålen krävs såväl nya sätt att arbeta som metod- och teknikutveckling. Detta sker många gånger i olika FoU-projekt där staden, företag och akademi samverkar. Under 2016 fick Norra Djurgårdsstaden 12 miljoner kronor i forskningsanslag. Bland de nya projekten utmärker sig projektet MACRO, Mat i cirkulära robusta system, som fokuserar på att optimera resursflöden som energi och mat så att kretslopp sluts både lokalt och regionalt. Bild: Shutterstock
I oktober testades ett mobilt återbrukscentrum i Norra Djurgårdsstaden. Besökare kunde lämna in kläder och prylar, bygga om sina möbler, ta en kaffe och prata med hållbarhetsexperter under fem dagar. Prototypen är resultatet av en innovationsupphandling.
Goda resultat från engagerade byggherrar: De första resultaten kom från byggnader som tagits i drift i i Norra Djurgårdsstaden. För samtliga byggherrar som redovisat energianvändning i första etappen har siffrorna mycket god marginal till de nationella kraven i Boverkets byggregler.
Tidig dialog gav många bra förslag: Under hösten hölls en tidig dialog om allmänna platser i Kolkajen-Ropsten. Flera bra förslag samlades in och har påverkat utvecklingen av stadspark, vattenarena och gångstråk längs kajerna. Dialogen genomfördes på plats i Hjorthagen och som en digital dialog där det gick att kommentera en 3D-modell av området.
Pris för bästa hållbara stadsutvecklingsprojekt: I konkurrens med projekt från hela världen fick Norra Djurgårdsstaden pris för bästa hållbara stadsutvecklingsprojekt. Priset delades ut på FN:s klimatkonferens i Paris av C40 Cities Climate Leadership Group. Priset är ett kvitto på Stockholms ledande roll i arbetet med hållbar stadsutveckling.

Uppdaterad