dcsimg

Vårt sätt att arbeta

Kommunfullmäktige beslutade om Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsprofilering 2009, då även vision och mål togs fram. Visionen och målen har reviderats och finns sammanfattade i det reviderade styrdokumentet, Program för hållbar stadsutveckling för Norra Djurgårdsstaden, som antogs i kommunfullmäktige 2017.

Fem strategier ligger till grund för arbetet. Levande stad fokuserar på hur den fysiska miljön främjar en levande och attraktiv stadsmiljö. Tillgängligt och nära handlar om den täta och tillgängliga staden där effektiva långsiktiga lösningar bidrar till resurshushållning och klimatansvar. Låt naturen göra jobbet beskriver hur grönska kan bidra till en robust och behaglig miljö samtidigt som den fyller flera andra funktioner. Engagemang och inflytande stimulerar motivation och förankring på platsen.

Ladda ner: Program för hållbar stadsutveckling (pdf)
Tabell över mål och resultat av arbetet: Måluppfyllelse 2018(pdf) 

Ladda ner: 
Läs hållbarhetsredovisningen i pdf
Läs mer om: Fördjupning av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsredovisning 2018

Stockholms stad äger marken

Stockholms stad är en politiskt styrd organisation. Kommunfullmäktige sätter mål för stadens verksamheter och ledamöterna utses genom allmänna val. Viktiga styrdokument för hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden beslutas i kommunfullmäktige. Exploateringskontoret projektleder Norra Djurgårdsstaden i tätt samarbete med andra förvaltningar där stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen kan nämnas särskilt. Utvecklingen finansieras genom försäljning av mark eller tomträttsavgälder.

Vision och mål

Vision och mål för Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsarbete beslutades 2010 av kommunfullmäktige och exploateringskontoret ansvarar för implementeringen av målen.

Målen bryts sedan ner av tematiska arbetsgrupper, fokusgrupper, till krav som ställs på byggaktörer och Stockholms stads egna projekt. Eftersom staden äger marken kan kraven ingå som en bindande bilaga till exploateringsavtalen. Kraven följs sedan upp och redovisas flera gånger under byggprocessen, från tidig projektidé till förvaltningsfas.

Byggaktörerna rapporterar resultaten i en webbaserad uppföljningsdatabas, Hållbarhetsportalen. Uppgifterna granskas av stadens experter och som sedan återkopplar. Om något krav inte kan nås, kan en begäran om avsteg godkännas. Om begäran avslås betraktas det som en avvikelse.

Fokusgrupperna utvärderar kontinuerligt arbetet och resultaten. Det i kombination med omvärldsbevakning kan resultera i ändrade krav. Fokusgrupperna har också till uppgift att sprida erfarenheter till andra projekt inom Stockholms stad.

Kontinuerlig kompetensuppbyggnad är avgörande för att de höga ambitionerna ska uppnås. Exploateringskontoret anordnar därför sedan 2010 ett kompetensprogram i form aven seminarieserie dit byggaktörer bjuds in för att fördjupa kunskapen kring olika sakfrågor. För att öka möjligheterna för olika leverantörer att träffa byggaktörer, anordnas sedan 2012 matchmaking-seminarier; Forum för hållbara lösningar. Stadsutvecklingsprojektet är också del av och drivande i ett antal innovationsprojekt.

Norra Djurgårdsstadens samverkansmodell

Intressentanalys

Dialoger är ett viktigt verktyg för att fånga upp olika förväntningar som finns på Norra Djurgårdsstaden. De viktigaste intressenterna är politiker, byggaktörer, tjänstemän i staden, samhället i stort och såklart de boende i området. De frågor som är mest relevanta för intressenterna har sammanfattats i en väsentlighetsanalys. Den visar att viktigast är forskning och utveckling, energi- och klimatpåverkan samt transporter och avfallshantering.

Arbetsmiljön inom projektet

Utvecklingssamtal och medarbetarundersökning genomförs årligen. Hög arbetsbelastning är den största utmaningen inom organisationen och en handlingsplan har tagits fram. Läs mer

Norra Djurgårdsstaden arbetar aktivt för en säker arbetsmiljö, projektet initierar och driver ett antal förebyggande aktiviteter för att skapa trygga och säkra byggarbetsplatser. För att ta hänsyn till alla som vistas i och i närheten av byggområdet genomförs bland annat riskkartläggning, logistik- och etableringsinformation, samt brandskydds- och säkerhetsrondering med fokus på gång- och cykeltrafikanter. Läs mer

Hållbarhetsstrategen berättar

Nu har de första två åren gått sedan inflyttningen i etapp Norra 2 som är den första med skarpa krav. Resultaten är överlag goda vad gäller grönytefaktor, innemiljö, materialval, energianvändning under byggproduktionen och källsortering under driftskedet. I fråga om kraven på mängden byggavfall och uppmätt energiprestanda i byggnader når vi dock inte ända fram. En viktig lärdom är att det finns glapp, dels mellan de som projekterar och de som bygger, dels mellan de som bygger och de som förvaltar. En annan viktig lärdom är behovet att bygga kunskap och kompetens.

En del nya innovationsprojekt har dragits igång.

Norra Djurgårdsstaden fyller en viktig roll för samhällsbyggnadsbranschens kunskapsutveckling och den resan är långt ifrån slut. Vi utvärderar kontinuerligt våra vägval, lär oss nytt, tar fram och testar nya verktyg och metoder. Mer om resultat och det fortsatta arbetet med uppföljning av olika hållbarhetsaspekter finns på sidan norradjurgårdsstaden2018.se och pågående innovationsprojekt finns på Stockholm växer.

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg,
Stockholms stads exploateringskontor

Hållbarhetsarbetet

Uppdaterad