-Hagastaden kommer bli en tätbefolkad del av Stockholm men även vara arbetsplats och studieplats för många tusen personer. Här spelar Norra Stationsparken en viktig roll för att skapa en intressant, omväxlande och levande stadsmiljö. Parken behöver ha många funktioner. Allt från lekplats och rekreationsområde till att ge oss ekosystemtjänster som skugga och biologisk mångfald. Samt att erbjuda trygga och attraktiva gång- och cykelstråk till och från skolor och Nationalstadsparken mm. Parken kommer bilda ett tydligt grönt rum mellan de ganska höga byggnaderna. Fokus i upplevelsen för en besökare blir naturligt det som finns i ögonhöjd, säger Lars Ström, landskapsarkitekt Stockholms stad.
Skräddarsydda val för platsen
Parkens totala yta är 18 000 kvm och har formen av ett timglas med två ”armar” på vardera sida om ”midjan”. Den första delen togs i bruk hösten 2019 och nyttjas flitigt av skateboardåkare, förskole- och träningsgrupper samt andra som uppskattar de varierande rabatternas blomsterprakt. Resterande delar byggs i etapper under kommande år. Landskapsarkitekten Johannes Josefsson har planerat växtligheten. Platsens beskaffenhet, den så kallade ståndorten, är avgörande för vilka växter som kan trivas. Kortfattat handlar det om vilket klimat, jordmån och andra förutsättningar som finns på platsen.
-Man skräddarsyr växtmaterialet efter platsen, förklarar Johannes. Jag tar hänsyn till hur parken ska användas, hur man ska röra sig genom den och vilka funktioner som ska uppfyllas. I Norra Stationsparken planeras till exempel en plaskdamm, många olika typer av lekutrustning som kojor och klätterställningar, grillplats och en rosenträdgård.
Hjälper minnet
Något som landskapsarkitekturen bidrar med är att vara identitetsskapande. Utformningen får oss att känna igen platser och hjälper minnet, vi kan säga ”vi ses vid de höga träden med de stora bladen” eller ”vid de blå bänkarna”. Vid varje in/utgång från Hagaesplanaden till parken kommer vi att kunna se vårblommande lökar och blommande buskar. Hela parken kommer att ramas in av en rad med höga träd mot Hagaesplanaden.
–En park ska vara variationsrik och intressant hela året, i den del av Norra Stationsparken som blev klar 2019, finns 20 procent vintergröna växter som till exempel idegran och flera sorters bambu. Växterna är planterade för att framhäva varandra, till exempel får Trollhasselns gula färg en fin vintergröna fond, när den blommar i januari-februari. Färgstark magnolia och körsbärsträdens blommor kontrasterar mot mörka bladverk som planterats i närheten.
Hur det känns
Men en park är inte bara det vi ser. Doft från träflis och blommande växter tillför intryck, likväl som det taktila, till exempel hur bänkens sittmaterial känns mot handen.
Norra Stationsparken innehåller även flera växter som vi kanske är mer vana att se på sydligare breddgrader. Här finns bland annat japanskt gaffelolvon, Katalpa (som har blommor som ser ut som trumpeter och därför ibland kallas trumpetträd) och kinesisk toon. Den sistnämnda är ett träd som på våren slår ut i ett flamingo-rosa bladverk.
-Det är flera grader varmare i städerna, med all sin asfalt och andra hårdgjorda ytor, än på landsbygden. Och våra vintrar har blivit mildare på senare år, idag ser vi fler ”exotiska” inslag i än tidigare. Vad jag vet är det första gången kinesisk toon används i offentliga planteringar i Stockholm och jag tror att fler kommer vilja se mer av det här trädet med sitt skira, flikiga och starkt rosa bladverk, spår Johannes.
Se en presentation om planeringen för kommande delar av parken, cirka 7 minuter lång.
Presentation