3. Mälaräng: Om skola, kultur och identitet i gränslandet
Kan placeringen av skolor och andra samhällsfunktioner bidra till att gränser suddas ut och områden kopplas samma? Vad är det som påverkar hur vi identifierar oss med olika platser? I det här avsnittet tittar vi särskilt på Mälaräng – det nya bostadsområdet som planeras mellan Mälarhöjden och Bredäng. Medverkar gör Paul Alarcón, hållbarhetschef på Stockholms stad, Sara Heppling Trygg från Skärholmens stadsdelsförvaltning, samt organisationspsykologen Jonas Mosskin från Sandahl Partners. Vi släpper också in några röster från stockholmare vi träffat på stan.
Fördjupa dig
Mälaräng
Omvandling av trafikplats Bredäng och del av Skärholmsvägen samt Bredängsvägen från transportleder till urbana gator kantade med stadsbebyggelse. Detaljplanen möjliggör för cirka 1100 lägenheter, två förskolor, en ny F-9 skola med plats för 900 elever och tillkommande ytor för handel samt centrumändamål i bottenvåningar. Drivmedelsstationen i området flyttas och Slättens gårds park utvecklas.
Bredare gång- och cykelbana vid Tegelbacken
Vid Stadshusbron har gång- och cykelbanan breddats och gjorts rakare genom att landfästet på bron mot kajsidan breddas. Det leder till ökad framkomlighet.
Fokus Skärholmen
Stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen drivs inom Skärholmens stadsdelsnämndsområde, med ambitionen att över 4000 nya bostäder ska byggas. Fler bostäder innebär att det dessutom behövs fler förskolor, skolor, mer närservice, mötesplatser och satsningar på parker och grönområden. En viktig målsättning i projektet är att utveckla området med social hållbarhet i fokus.
Fler skolor för fler elever
Antalet elever i grundskolan ökar samtidigt. Staden måste därför skapa fler platser i grundskolan för att alla nya elever ska få plats.
Uppdaterad