Barn och unga i stadsplanering

Stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och exploateringsnämnden fick i uppdrag att tillsammans med socialnämnden ta fram riktlinjer för en barnkonsekvensanalys. I uppdraget ingick också att utveckla nya metoder för dialog med barn och unga.

FN:s barnkonvention

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla tillsammans utgör en helhet. Fyra av artiklarna, 2, 3, 6 och 12 utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det gäller frågor som rör barn. Utöver dessa har vi valt att komplettera med artiklarna 23 och 31.

• Artikel 2: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl.
• Artikel 3: Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga.
• Artikel 6: Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
• Artikel 12: Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem.
• Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor.
• Artikel 31: Varje barn har rätt till lek, fritid, kultur och vila.

Integrerad barnkonsekvensanalys är en process som kortfattat kan beskrivas i fyra steg. I rapporten längre ner på sidan hittar du en fullständig beskrivning av modellen. 

De fyra stegen

• Tidig dialog och inventering.
• Framtagande av förslag
• Konsekvensanalys av förslaget
• Återkoppling

Delaktighet och inflytande

I modellen har vi preciserat ett antal punkter som är centrala för att lyckas få med barn och ungas perspektiv och tankar på hur staden bör utvecklas.

• Kunskap. För att kunna diskutera ett ämne behövs en grundförståelse och därför bör dialogen inledas med ett kunskapsmoment. Till exempel vad är en översiktsplan, vad är ett program eller vad innebär stadens idrottspolitiska mål.
• Dialog. Stockholms stad har ett uttalat mål att genom dialog nå barn och unga för att fånga upp deras perspektiv på hur staden bör utvecklas. En sådan dialog kan genomföras på en rad olika sätt, till exempel genom workshops, barnguideturer, kortfilmer med mera.
• Inflytande. Det är viktigt att vara tydlig med vilken typ av inflytande som är möjlig i projektet. Dels för att lägga förväntningarna på rätt nivå, dels för att få in synpunkter som kan leda till ett verkligt inflytande.
• Återkoppling. Tidig återkoppling är grundläggande när det kommer till att stärka tron på att delaktigheten tagits på allvar.
• Utvärdering och analys. Det är viktigt att det som kommer fram i dialoger får ge avtryck och därför bör en utvärdering över hur synpunkterna påverkat resultatet göras. Vilka synpunkter har man gått vidare med? Vilka valde man att inte gå vidare med och varför fattade man det beslutet? Resultatet av utvärderingen är sedan en viktig del i den slutliga återkopplingen.

Hela rapporten med metodstöd

Integrerad barnkonsekvensanalys och dialog (pdf 5 MB)

Integrated child impact analysis and dialogue (pdf 5 MB)

Spångadalen

Programmet för Spångadalen innehåller bland annat en ny grundskola, en mindre idrottshall, fyra nya parker, två nya förskolor samt 1 500 -1 700 nya bostäder. I analysarbetet, som utgår från modellen för integrerad barnkonsekvensanalys, genomfördes workshops med barn och unga, fokusgrupp med förskolepedagoger samt intervjuer med ungdomar i högstadiet och gymnasiet.

Spångadalen - Integrerad barnkonsekvensanalys, steg 1 (pdf, 15 MB)

• Spångadalens webbsida

Skärholmsdalen

Här planeras bland annat för cirka 900 nya bostäder, vårdboende, verksamhetslokaler och förskolor. Projektet drivs utifrån modellens olika steg med dialog och inventering, framtagande av förslag, analys samt återkoppling. 

Skärholmsdalen - Integrerad barnkonsekvensanalys 1 (pdf 16 MB)

Skärholmsdalen - Integrerad barnkonsekvensanalys 2 (pdf 700 kB)

Skärholmsdalen - Integrerad barnkonsekvensanalys 3 (pdf 144 kB

• Skärholmsdalens webbsida

Kultur i ögonhöjd – för, med och av barn och unga – är ett program för barn och ungdomskultur i Stockholms stad. Programmet är ett styrdokument för alla stadens nämnder och bolagsstyrelser som arbetar med barn och unga.

Kultur i ögonhöjd – För, med och av barn och unga

Kultur i ögonhöjd – förskolan

Kultur i ögonhöjd – grundskolan

Kultur i ögonhöjd – gymnasiet

Kultur i ögonhöjd – fritiden

Stockholms stads barnombudsman har tagit fram programmet Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018–2022. Programmet är ett styrdokument som stadens nämnder och bolagsstyrelser ska utgå från när de planerar och följer upp sitt arbete för att bättre nå visionen om Ett Stockholm för alla med fokus på barnets rättigheter och inflytande.

Program för barnets rättigheter och inflytande