Datainsamling mäter passerande

Stockholms stad har följt normala rutiner och säkerhetsaspekter gällande skyddande av såväl utrustning som data. Det betyder att utrustning och kommunikation är skyddade mot intrång, samt att all data är anonymiserad och krypterad.

Den tekniska lösning som staden använder i projektet har tidigare använts av bland annat Västerås stad och Trafikverket. Vi dessa tillfällen har Datainspektionen (granskande myndighet) gett klartecken för nyttjandet. I detta projekt har följande åtgärder vidtagits:

• All persondata är anonymiserad och krypterad.
• Tydlig skyltning i området att mätning pågår.
• En webbplats som förklarar detaljerna i hur mätningen går till (denna webbsida).
• Tydligt syfte till samhällsnyttan med mätning och datainsamling.

Den tekniska utrustningen och hanteringen av data i systemet följer den kommande dataskyddsförordningen genom att utrustning och kommunikation är skyddade mot intrång, samt att all data är krypterad och anonymiserad i enlighet med PUL. Datainspektionen har ännu inte granskat liknande lösningar utifrån den nya förordningen. Staden kommer därför att be om ett utlåtande för att ytterligare säkerställa att den nya dataskyddsförordningen efterlevs.

Det är två olika tekniker för att mäta trafik som används i området. I båda fallen omvandlar och krypterar sensorerna all information så att den anonymiseras och inte kan spåras till enskild person. Från sensorerna skickas data direkt vidare via leverantörernas system till en datainsamlingsplats (BigData-plattform) som är skyddad.

• Mätning av passerande fordon mäts genom att sensorer avläser registreringsskyltar på fordon.
  Från passerande fordon hämtas data via Transportstyrelsen för att få fram bland annat fordonstyp, miljöklassning, om fordonet är privatägt eller används i näringsverksamhet. Via sensorerna kan även hastighet och vistelsetid i området beräknas och på detta sätt kan vi få fram relevant miljöpåverkan. Detta är i grunden samma teknik som används för exempelvis biltullar, men i detta fall med ett helt annat syfte.
  
  
• Mätning av person och cykelflöden mäts med hjälp av sensorer som fångar wifi-signaler från till exempel smartphones.
  Cirka 85 procent av alla smartphones skickar en wifi-signal för att koppla upp sig mot ett trådlöst nätverk. De telefonerna som inte skickar sådan signal gör inte detta eftersom användaren aktivt stängt av denna funktion på telefonen. Denna wifi-sökning fångas upp av sensorerna i området vilket gör att vi kan följa telefonens rörelse i området.

Med hjälp av statistiska modeller kan vi till exempel räkna ut hur många människor som befinner sig i ett givet område vid en given tidpunkt. Vi kan även se hur rörelsemönster (hastighet och riktning) ser ut och på detta sätt kan vi skapa förutsättningar för att minska trängsel och köbildningar i området vid till exempel stora event. Vi kan med denna teknik mäta flödet av cyklister genom området för att på detta sätt utveckla framkomligheten för cykelpendling till/från centrala Stockholm och närområden.

Data som vi får in kommer att användas i fallstudier för att ta fram ny lösningar som förenklar för människor som till exempel ska till och från evenemang i området eller cykelpendlar till/från centrala Stockholm och närområden.

Vi mäter hur fotgängare, cyklister och biltrafik rör sig i området. Det gör vi genom ett antal sensorer som är uppsatta på strategiska punkter i Slakthus-, Globen- och Arenaområdet.

Projektet vill genom insamling och analys av data få underlag för fallstudier för att utveckla nya lösningar och informationsvägar som förenklar för människor, ökar framkomligheten och minskar trängseln i området.

Ett exempel på en möjlig lösning är att besökare efter ett evenemang kan läsa realtidsinformation på en digital skylt om hur lång tid det tar att gå till de olika tunnelbanestationerna i området och därmed undvika den värsta trängseln.

Ett annat exempel på en möjlig förbättring för cykelpendlare är att trafikkontoret snabbare kan upptäcka hinder på cykelbanan genom att se att det tar extra lång tid för cyklister att passera vissa platser.

GrowSmarter är ett EU-projekt som ska leda till smarta urbana lösningar för en hållbart växande stad och Stockholm är en av de utvalda städerna som leder projektet. Med smarta miljötekniklösningar inom energi, infrastruktur och transporter är målet energieffektivisering och minskad klimatpåverkan samtidigt som fler jobb skapas. Städerna ska dessutom bli mer lättframkomliga och attraktiva för invånarna.

Inom GrowSmarter samarbetar åtta europeiska städer med olika miljöteknikföretag för att testa och utveckla 12 smarta lösningar för urban hållbar tillväxt. Stockholm, Barcelona och Köln är demonstrationsstäder tillsammans med innovativa miljöteknikföretag som ingår i projektet. Med i projektet är också städerna Cork, Graz, Porto, Valetta och Suceava, som följer och tar del av erfarenheter kring projektets hållbara smarta lösningar.

Målet med EU-projektet är att minska energiförbrukningen och utsläppen från transporter med 60 procent i de utvalda områdena samt 1500 nya jobb i nära samarbete med miljöteknikföretagen.

GrowSmarter-projektets mål är i linje med stadens arbete för att bli en smart, uppkopplad och fossilbränslefri stad för alla. Mer om staden arbete finns i Strategi för Smart och uppkopplad stad, Strategi för ett Fossilbränslefritt Stockholm 2040 och i Miljöprogrammet.