Konstgräsplaner

För att möta stockholmarnas behov av bollplaner bygger vi nya och bygger om befintliga natur- och grusplaner till konstgräsplaner. Sedan början av 2000-talet har antalet bollplaner med konstgräs i Stockholms stad gått från ett fåtal planer till över 100. En viktig del i arbetet är att utveckla hållbara och miljövänliga alternativ till konstgräset.

Fotbollen lockar många

I Stockholms stad arbetar vi aktivt för att möjliggöra för alla stockholmare att vara fysiskt aktiva. Vi har ett särskilt uppdrag och fokus på barn och unga vuxna mellan 7–20 år. Fram till år 2040 beräknas antalet barn och unga vuxna i åldrarna 7–20 år öka med 20 procent. I och med att staden och dess befolkning växer så ökar också efterfrågan på ytor som möjliggör fysisk aktivitet. Flera av stadens bollplaner bokas av föreningsidrotten men det finns också ett antal som inte kan bokas, för att det ska finnas plats och möjlighet för spontat idrottande.

Föreningslivets behov och efterfrågan

Föreningslivet skapar meningsfull fritid för många barn och unga och föreningarna efterfrågar allt fler bollplaner med konstgräs. För att möta behovet och efterfrågan bygger vi nya konstgräsplaner. Vi lägger även konstgräs på befintliga bollplaner som har ett underlag av grus eller naturgräs så vi kan maximera användningen av de ytor som vi redan har.

Fler speltimmar

Konstgräs är väldigt slitstarkt och kan anpassas efter olika användningsområden, exempelvis om det ska användas på en bollplan för breddfotboll eller för elitfotboll. Säsongen för spel på en konstgräsplan förlängs avsevärt i jämförelse med spel på en naturgräsplan. En naturgräsplan har ett nyttjande på cirka 150 speltimmar per år, en grusplan bokas i princip inte alls medan en konstgräsplan kan ha upp till cirka 2500 speltimmar per år.

En del av stadens konstgräsplaner görs tillgängliga för spel året om genom att de snöröjs. Utöver det har några av stadens planer värmeslingor som gör att snön smälter eller kylslingor som gör att planen kan användas för skridskoåkning på vintern. I flera av de nya konstgräsplanerna som vi planerar för ingår underliggande kyl- och värmeslingor. Vi ser även till att planerna har bra belysning.

Ökad trygghet

Genom att våra planer nyttjas i större utsträckning skapas mer liv och rörelse i området runt bollplanen. Det i sin tur ger ringar på vattnet då även gångvägar och belysning förbättras. Ett område där det rör sig många människor och belysningen är god uppfattas oftast som mer tryggt.

Att matcha behov och efterfrågan

För kunna möta behov och efterfrågan på idrottsytor i staden tittar vi på befolkningsstatistiken. Hur många som föds, flyttar in och var staden planerar att bygga nya bostadsområden. Stockholms stad för löpande dialog med idrottsrörelsen om behovet av ytterligare anläggningar och idrottsytor.

Utbyggnaden av konstgräsplaner och upprustningen av redan befintliga bollplaner i Stockholms stad pågår i snabb takt. I dag är strax över 100 av stadens 150 planer belagda med konstgräs. Staden ser kontinuerligt över möjligheterna att anlägga konstgräs på ytterligare grusplaner i takt med att efterfrågan ökar.

Test av nya material och lösningar

På många av stadens konstgräsplaner används granulat, ett slags fyllnadsmaterial av plast eller gummi, som gör att grässtråna står upp och ger bra spelaregenskaper. Granulatet behövs också för att göra planerna mjukare, vilket bland annat minskar skaderisken. För att kunna anlägga fler konstgräsplaner behöver vi hitta fler hållbara sätt att hantera granulatet på och fler miljövänliga alternativ. Vi arbetar ständigt med att testa och utveckla olika lösningar i samarbete med leverantörer och andra kommuner i hela landet.

Kork, sand och hybridgräs

Under åren har vi testat en rad ersättningsmaterial till plastgranulatet. Exempelvis har vi testat ett material av värmebehandlad kork, så kallad e-kork. Men vi hade problem med att de små korkbitarna blev statiska vilket ställde till det för spelarna. E-kork används inte som ersättningsmaterial inom Stockholms stad idag.

Hybridgräs är ytterligare en metod som kommer testas på två 11-spelplaner på Gärdets sportfält. Hybridgräs är en teknik där man blandar konstgräs och naturgräs. Konstgräset är utformat som ett nät med plaststrån som läggs innan matjord fylls på och gräsfrön sås. Det gör att planerna består av mindre plast och att det inte behövs granulat.

Hantering av granulat

En viktig del i att minska spridningen av mikroplaster i naturen är hur granulatet hanteras och samlas upp. Därför gör vi åtgärder som samlar upp plaster från dagvattensystemet, till exempel med hjälp av så kallade granulatfällor i avloppsbrunnarna, och dränering som förhindrar översvämningar. När vi bygger nya konstgräsplaner skapar vi också ytor för snöupplag, vilket gör att granulatet inte sprids vidare utanför planerna. Även hur driftpersonalen på anläggningen underhåller planerna gör skillnad.

Som spelare på en bollplan med konstgräs kan du också bidra till att minska spridningen av granulat genom att borsta av skorna och kläderna innan du lämnar planen.

Återanvändning

En konstgräsmatta på en bollplan för breddfotboll håller i cirka tio år innan den behöver bytas ut, medan en konstgräsmatta på en plan för elitfotboll används i cirka tre år. Vanligtvis har konstgräset på elitplaner längre livstid än så, vilket gör att vi kan återanvända konstgräsmattorna på andra bollplaner.

Uppdaterad