På Järvafältet i Akalla (precis norr om Tensta och Hjulsta) har ett naturområde utvecklats och en ny begravningsplats byggts. Begravningsplatsen ska tas i bruk i oktober 2024 och den riktar sig till alla, oavsett tro. Gravkvarteren med gravplatser har byggts som öar i landskapet och att kunna promenera, cykla, grilla och jogga, blir fortsatt centralt när platsen öppnar.
Vid Granholmstoppen har en ny typ av begravningsplats byggts. Gravkvarteren med gravplatser är utformade som öar omgärdade av ett naturområde med ängsmarker och grusvägar.
När Stockholm växer ökar även behovet av att ta hand om våra döda. Sedan början av 2000-talet råder det brist på begravningsmark och visionen är att den nya begravningsplatsen ska få samma strategiska betydelse och långsiktighet som Skogskyrkogården har för södra delen av staden.
Begravningsplatsen vänder sig till alla, oavsett tro eller livsåskådning. På platsen finnas det minneslund, askgravlund, urngravar och kistgravar.
Det har byggts en ceremonibyggnad som även den är öppen för alla och på området finns också byggnader för medarbetare och maskiner.
Stockholms stad har i många år planerat för en ny begravningsplats i nordvästra Stockholm. Kyrkogårdsförvaltningen fick uppdraget 2005 och flera olika placeringar har undersökts. Området i Akalla har staden valt av fler anledningar, bland annat för att det redan på 1970-talet utformades för att vara ett rekreationsområde för stockholmare. De planerna tas nu vidare i en tid när många använder begravningsplatser för rekreation, som att promenera och jogga. Möjligheten att använda området till flera olika aktiviteter är fortsatt centralt.
En internationell arkitekttävling utlystes 2009 och det vinnande förslaget innebär väl avgränsade gravkvarter utformade som öar utplacerade i ett kuperat naturområde med ängsmarker och grusvägar.
Järvaområdet byggs. Redan då fanns planer på en begravningsplats.
Ett förslag till inriktningsprogram för Järva friområde är ute på remiss. Förslaget innehåller bland annat två alternativa platser för begravningsplats, ett område sydväst om Granholmstoppen och ett område vid Hägerstalund.
Kommunfullmäktige ger kyrkogårdsnämnden uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny begravningsplats i Järvaområdet.
Igelbäcken blir kulturreservat. Enligt beslutet ska nya anläggningar enbart placeras i de yttre delarna av reservatet. Granholmstoppen ligger i de yttre delarna.
Hägerstalund faller bort som alternativ efter beslut om att motorcrossverksamheten ska vara kvar till 2015.
Planarbete för begravningsplatsen inleds för området vid Granholmstoppen.
Arkitekttävling med 111 förslag. ”Öarna” av arkitekt Kristine Jensen Tegnestue vinner.
Samråd om planprogram där förslaget ställdes ut, möten hölls och synpunkter hämtades in.
Samråd om detaljplan där förslaget ställdes ut, möten hölls och synpunkter hämtades in.
Detaljplan för begravningsplatsen antas av kommunfullmäktige.
Detaljplan för begravningsplatsen vinner laga kraft.
Beslut i kommunfullmäktige om finansieringen av första etappen av begravningsplatsen.
Projektet får reservatstillstånd för att bland annat bygga en spegeldamm, våtmark och anlägga vägar och dra ledningar.
Arbete inleds på platsen.
Begravningsplatsen tas i bruk i oktober.
A new cemetery is proposed on a part of Järvafältet. The cemetery is located north of Tensta in the south-west corner of Järvafältet.
The purpose of the local plan is to enable a new cemetery with room for approximately 20 000 graves, whereof approximately 9 000 coffin graves, a memorial place, a service building and two buildings for ceremonies. The overall design principle is that the cemetery is to be formed as separate grave-islands in an otherwise relatively untouched landscape.
Kyrkogårdsförvaltningen bjöd tidigt in till utställningar och seminarier där många synpunkter togs in. I detaljplaneprocessen har vi haft samråd. Vi har dessutom träffat föreningar och deltagit i olika aktiviteter för att samla in synpunkter. En referensgrupp med representation från olika trossamfund har följt samrådsprocessen.
Vi har också lyssnat på barn om hur de använder Järvafältet och samtalat med mer än 200 barn genom att anordna aktiviteter på bland annat Tensta marknad. Samtalen har gett en god bild av hur området används av barn som bor framför allt i närområdet. Hänsyn har tagits till den informationen när begravningsplatsen utformats. Bland annat finns pulkabackar, möjligheter till skolutflykter, skidåkning och grillning kvar i området.
Ja, det stämmer. Stockholm hade i många år en stadsträdgårdsmästare som hette Holger Blom som bland annat ritade Svampen vid Stureplan, tog initiativ till Parkteatern och skapade Norr Mälarstrands strandpromenad. Samme Holger Blom planerade tillsammans med sina medarbetare för ett parkområde vid det som idag är Granholmstoppen. De växter som planteras in på begravningsplatsen fanns med i planerna för parkområdet.
Ja, det stämmer. Schaktmassor från byggandet av Tensta och Rinkeby har använts för att anlägga Granholmstoppen. Bland annat finns där sprängsten från bygget av den blå tunnelbanelinjen. Marken innehåller också material från rivningar. Bland annat finns tegelsten, betong och metall.
Det finns däremot väldigt lite organiskt material och projektet har inte sett några tecken på att området har använts för att slänga hushållsavfall.
Ja, det finns flera liknande toppar finns på andra ställen. Topparna skapades i samband med att det byggdes väldigt mycket på 1960- och 1970-talet (det så kallade miljonprogrammet).Materialet kom både från rivningar och från byggen där det sprängdes. Exempel på andra toppar är Johannelundstoppen, (högsta toppen i Hagastaden), Högdalstoppen, Vårbergstoppen, Hammarbybacken, Fagersjötoppen, Hökarängstoppen och Ullnatippen.
Ja. I området vid Granholmstoppen ska det vara tydligt vad som är begravningsområden och vad som är rekreationsytor.
Gravkvarteren kommer att vara inramade med trästaket, träd, speciella diken eller stigar av natursten.
På de delar som är rekreationsytor är det fritt fram att promenera med hunden, åka längdskidor, jogga med mera.
Vid Granholmstoppen finns exempelvis grillplatser. Möjligheten att grilla på anvisade platser kommer att finnas kvar under byggtiden och efteråt.
Möjligheten att vistas i området kommer att öka för de som exempelvis är rullstolsburna, använder rullator eller drar barnvagn eftersom vi kommer att bygga nya gångvägar i området. Lutningarna och utförande kommer att anpassas efter de krav som finns kring framkomlighet och tillgänglighet.
Offentliga toaletter kommer att finnas i byggnaderna vilket ökar tillgängligheten. Alla gravkvarter är dessutom allmän plats och är tillgängliga för alla.
Under projektets gång kontrolleras ytligt markvatten regelbundet över hela arbetsområdet. Om förhöjda halter upptäcks ska vattnet genomgå behandling i en reningsanläggning. Vattnet kommer enbart släppas till omgivningen om provtagna halter visar låga nivåer.
Utöver detta kommer även ett kontrollprogram för ytvatten utanför projektområdet att finnas. Kontrollprogrammet ger ytterligare kontroll över att omgivningen inte påverkas av eventuella föroreningar från området.
Det tas prover på det länsvatten som pumpas upp och vattnet samlas i reningscontainrar. I containrarna sker dels en sedimentering då partiklar sjunker till botten, dels finns en oljeavskiljare. Hittills har ingen olja hittats.
Från reningscontainrarna leds vattnet till en infiltrationsbädd. När våtmarkerna byggts klart kommer vattnet ledas dit istället. För närvarande ställs lika höga krav på vattnet som ska ledas till våtmarkerna som på vatten som släppts direkt till Igelbäcken.
Projektet har tagit ned ett större antal ungträd, grövre buskage, sly och de träd som ska ge plats till våtmarken.
Totalt har knappt 2000 träd tagits ned. Ungefär hälften av dem har tagits ned för att ge plats till våtmarken som har byggts i den östra delen av området.
Ambitionen har varit att spara så många träd som möjligt. Projektet kommer även återplantera cirka 1400 träd och en stor mängdbuskar och andra växter. Bland annat har det planterats näckrosor i våtmarken.
Just nu hotas Igelbäcken av uttorkning och den kommer gynnas av att det blir mer vatten som rinner ned mot bäcken.
Det vatten som rinner i området samlas i våtmarkerna och leds till Igelbäcken när vattnet är högt. Höga krav ställs på att vattnet ska vara tillräckligt rent för att kunna släppas vidare till Igelbäcken.
Den del av kulturreservatet där begravningsplatsen ska byggas påverkas mycket under byggtiden. Exempel:
Arbetet i kulturreservatet behöver följa vissa bestämda villkor. Bland annat har de flesta av de träd som avverkats lämnats kvar som så kallad död ved, för att gynna biologisk mångfald. Den döda veden blir både bostad och mat till insekter. Att lägga ut död ved är en av flera skyddsåtgärder som görs för att begränsa påverkan på kulturreservatet och dess värden.
Begravningsplatsen kommer att påverka reservatets natur- och rekreationsvärden när den är färdig eftersom den upptar en del av ytan inom reservatet. Exempel:
Övriga delar bevaras och/eller återställs till naturmark med nya träd, ängsytor och faunadepåer (död ved från träd som avverkats). Våtmarken blir den största förändringen.
Friluftsliv kommer att kunna fortsätta vid området kring Granholmstoppen. Det kommer också vara tydligare vilka områden som är avsedda för vad, som discgolf, skärmflygning, grillplatser, fornlämningar och Tidens väg.
Totalt är det 9 000 gravplatser i första etappen varav 2 700 är kistgravar. Dessutom finns en minneslund.
Ceremonisalen rymmer cirka 100 personer.
Begravningsplatsen är öppen för alla och kvarteren kommer ha olika riktning på gravarna beroende på önskemål.
Det område som nu har gjorts i ordning som naturområde och begravningsplats är 18 hektar. Hela området vid Granholmstoppen är detaljplanerat för att bli en begravningsplats.
Den övergripande utformningen finns beskriven i ett gestaltningsprogram som finns i bygg- och plantjänsten.
Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för att utveckla naturområdet och bygga begravningsplatsen. Förvaltningen kommer också att driva anläggningen. Stockholms stad äger marken.
Konsultföretaget Hifab har anlitats för projektering och projektledning och NCC Infrastructure gjorde de inledande markarbetena under 2021 och 2022. Winge Byggnads AB bygger byggnaderna och JVAB gör finplaneringen. Peab är anlitade för planteringar på området.
Uppdaterad
