På Järvafältet i Akalla har ett naturområde utvecklats och en ny begravningsplats byggts. Begravningsplatsen togs i bruk i oktober 2024 och den riktar sig till alla, oavsett tro. Gravkvarteren med gravplatser har byggts som öar i landskapet och att kunna promenera, cykla, grilla och jogga, är fortsatt centralt på platsen.
Vid Granholmstoppen har en ny typ av begravningsplats byggts. Gravkvarteren med gravplatser är utformade som öar omgärdade av ett naturområde med ängsmarker och grusvägar.
När Stockholm växer ökar även behovet av att ta hand om våra döda. Sedan början av 2000-talet råder det brist på begravningsmark och visionen är att den nya begravningsplatsen ska få samma strategiska betydelse och långsiktighet som Skogskyrkogården har för södra delen av staden.
Begravningsplatsen vänder sig till alla, oavsett tro eller livsåskådning. På platsen finnas det minneslund, askgravlund, urngravar och kistgravar.
Det har byggts en ceremonibyggnad som även den är öppen för alla och på området finns också byggnader för medarbetare och maskiner.
Stockholms stad har i många år planerat för en ny begravningsplats i nordvästra Stockholm. Kyrkogårdsförvaltningen fick uppdraget 2005 och flera olika placeringar har undersökts. Området i Akalla har staden valt av fler anledningar, bland annat för att det redan på 1970-talet utformades för att vara ett rekreationsområde för stockholmare. De planerna tas nu vidare i en tid när många använder begravningsplatser för rekreation, som att promenera och jogga. Möjligheten att använda området till flera olika aktiviteter är fortsatt centralt.
En internationell arkitekttävling utlystes 2009 och det vinnande förslaget innebär väl avgränsade gravkvarter utformade som öar utplacerade i ett kuperat naturområde med ängsmarker och grusvägar.
Järvaområdet byggs. Redan då fanns planer på en begravningsplats.
Ett förslag till inriktningsprogram för Järva friområde är ute på remiss. Förslaget innehåller bland annat två alternativa platser för begravningsplats, ett område sydväst om Granholmstoppen och ett område vid Hägerstalund.
Kommunfullmäktige ger kyrkogårdsnämnden uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny begravningsplats i Järvaområdet.
Igelbäcken blir kulturreservat. Enligt beslutet ska nya anläggningar enbart placeras i de yttre delarna av reservatet. Granholmstoppen ligger i de yttre delarna.
Hägerstalund faller bort som alternativ efter beslut om att motorcrossverksamheten ska vara kvar till 2015.
Planarbete för begravningsplatsen inleds för området vid Granholmstoppen.
Arkitekttävling med 111 förslag. ”Öarna” av arkitekterna Kristine Jensen Tegnestue och Poul Ingemann vinner.
Samråd om planprogram där förslaget ställdes ut, möten hölls och synpunkter hämtades in.
Samråd om detaljplan där förslaget ställdes ut, möten hölls och synpunkter hämtades in.
Detaljplan för begravningsplatsen antas av kommunfullmäktige.
Detaljplan för begravningsplatsen vinner laga kraft.
Beslut i kommunfullmäktige om finansieringen av första etappen av begravningsplatsen.
Projektet får reservatstillstånd för att bland annat bygga en spegeldamm, våtmark och anlägga vägar och dra ledningar.
Arbete inleds på platsen.
Begravningsplatsen togs i bruk oktober i 2024.
Järva begravningsplats is a new cemetery on a part of Järvafältet. The cemetery is located north of Tensta in the south-west corner of Järvafältet.
The cemetery has room for approximately 20 000 graves, whereof approximately 9 000 coffin graves, a memorial place, a service building and two buildings for ceremonies. The overall design principle is that the cemetery is to be formed as separate grave-islands in an otherwise relatively untouched landscape.
Ja, det stämmer. Stockholm hade i många år en stadsträdgårdsmästare som hette Holger Blom som bland annat ritade Svampen vid Stureplan, tog initiativ till Parkteatern och skapade Norr Mälarstrands strandpromenad. Samme Holger Blom planerade tillsammans med sina medarbetare för ett parkområde vid det som idag är Granholmstoppen. De växter som planteras in på begravningsplatsen fanns med i planerna för parkområdet.
Ja, det stämmer. Schaktmassor från byggandet av Tensta och Rinkeby har använts för att anlägga Granholmstoppen. Bland annat finns där sprängsten från bygget av den blå tunnelbanelinjen. Marken innehåller också material från rivningar. Bland annat finns tegelsten, betong och metall.
Det finns däremot väldigt lite organiskt material och projektet har inte sett några tecken på att området har använts för att slänga hushållsavfall.
Ja, det finns flera liknande toppar finns på andra ställen. Topparna skapades i samband med att det byggdes väldigt mycket på 1960- och 1970-talet (det så kallade miljonprogrammet). Materialet kom både från rivningar och från byggen där det sprängdes. Exempel på andra toppar är Johannelundstoppen, (högsta toppen i Hagastaden), Högdalstoppen, Vårbergstoppen, Hammarbybacken, Fagersjötoppen, Hökarängstoppen och Ullnatippen.
Ja. I området vid Granholmstoppen är det tydligt vad som är begravningsområden och vad som är rekreationsytor.
Gravkvarteren är inramade med trästaket, träd, speciella diken eller stigar av natursten.
På de delar som är rekreationsytor är det fritt fram att promenera med hunden, åka längdskidor, jogga med mera.
Vid Granholmstoppen finns grillplatser. Du kan grilla på anvisade platser.
Det är möjligt att vistas i området för de som exempelvis är rullstolsburna, använder rullator eller drar barnvagn eftersom det finns gångvägar i området. Lutningarna och utförande är anpassat efter de krav som finns kring framkomlighet och tillgänglighet. Det finns offentliga toaletter i byggnaderna.
Igelbäcken hotas av uttorkning och den gynnas av att det blir mer vatten som rinner ned mot bäcken.
Det vatten som rinner i området samlas i våtmarkerna och leds till Igelbäcken när vattnet är högt. Höga krav ställs på att vattnet ska vara tillräckligt rent för att kunna släppas vidare till Igelbäcken.
Begravningsplatsen påverkar reservatets natur- och rekreationsvärden eftersom den upptar en del av ytan inom reservatet. Exempel:
Övriga delar är bevarade och/eller återställt till naturmark med nya träd, ängsytor och faunadepåer (död ved från träd som avverkats). Våtmarken är den största förändringen.
Friluftsliv är fortfarande möjligt vid området kring Granholmstoppen. Det är tydligt vilka områden som är avsedda för vad, som discgolf, skärmflygning, grillplatser, fornlämningar och Tidens väg.
Tillgängligheten i området har ökat eftersom det har byggts fler promenadvägar. Det finns en väg längs med Granholmstoppen och en trappa ned mot ceremonibyggnaden.
Ceremonisalen rymmer cirka 100 personer.
Det finns cirka 2 700 kistgravar som har plats för en eller två kistor samt urnor. Vissa gravkvarter har gravarna riktade mot Mecka.
De flesta gravar har plats för en kista, några gravar är två kistor djupa. Vid våtmarken finns gravkvarter för urngravar som ramas in med stenläggning. En grav har plats för nio urnor.
Det finns även två askgravlundar och en minneslund. Minneslunden ligger på höjden öster om ceremonibyggnaden.
Begravningsplatsen är öppen för alla och kvarteren har olika riktning på gravarna beroende på önskemål.
Det område som nu har gjorts i ordning som naturområde och begravningsplats är 18 hektar. Hela området vid Granholmstoppen är detaljplanerat för att bli en begravningsplats.
Den övergripande utformningen finns beskriven i ett gestaltningsprogram som finns i bygg- och plantjänsten.
Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för att utveckla naturområdet och bygga begravningsplatsen. Förvaltningen kommer också att driva anläggningen. Stockholms stad äger marken.
Konsultföretaget Hifab har anlitats för projektering och projektledning och NCC Infrastructure gjorde de inledande markarbetena under 2021 och 2022. Winge Byggnads AB bygger byggnaderna och JVAB gör finplaneringen. Peab är anlitade för planteringar på området.
Uppdaterad
