Ekmiljöer i Skärholmen - Stockholm växer

Vi har många gamla och stora ekar i Stockholmsområdet i en för Sverige unik och värdefull ekmiljö. Inom satsningen Grönare Stockholm gör staden insatser för stadens ekar på flera platser.

Projektfakta

Stockholm stad genomför åtgärder som gynnar ekarnas miljöer. Ett stort antal ekdungar och skogsområden gallras och röjs. På så sätt gör vi också en insats för över 1 500 andra arter som är mer eller mindre beroende av eken som livsmiljö.

Förstärkning av eksamband

Ekmiljöerna inom Stockholms stad har mycket höga natur- och kulturmiljövärden. Ekarna i dagens landskap utgör en rest av det forna eklandskapet som hade mycket stor utbredning fram till början av 1800-talet. Stora delar av landskapet odlades sedan upp till åkermark vilket innebär att spridningsvägarna mellan de kvarvarande ekdungarna nu är försvunna.

Eklandskap med sittplats i Larsboda. Foto: Solveig Edlund.

Lokala ekmiljöer röjs

Ett stort problem för ekmiljöerna i Stockholms stad idag är att de växer igen eftersom forna tiders slåtter och bete inte håller landskapet öppet. Ekarna, som älskar ljus, trängs och kvävs till döds av andra trädslag som sakta men säkert tar över. Många sällsynta insekter, lavar och mossor trivs inte heller i den skuggiga miljön när skogen är för tät.

På flera platser förstärks nu de lokala ekmiljöerna genom gallring och röjning av träd och buskar. Ett antal ekar behöver tas bort för att de ekar som blir kvar ska få en optimal miljö och kunna leva under lång tid framåt. Utvalda ekar friställs och nya ekar planteras på utvalda platser.

Sittplatser skapade av gallrade träd. Foto: Solveig Edlund.

Döda träd och fallna stammar

Många arter av mossor, lavar, vedsvampar och insekter är beroende av gamla eller döda träd för sin överlevnad. Den döda veden är både mat och bostad åt mängder av fåglar, smådjur, insekter och svampar. Därför lämnas också en del av de stammar och grenar som avverkas i området kvar i form av liggande samlingar av ved, så kallade faunadepåer, eller som kvarstående trädruiner eller högstubbar. I vissa fall fraktas stammar från andra platser i staden till skogsmark där de kan göra nytta.

I de gamla grova stammarna trivs mängder av arter. Ju större variation av trädart, växtplats och grad av nedbrytning desto mer liv i skogen!

När trädet blir gammalt och dör kan olika svampar få fäste. Olika sorters svampar och insekter bryter tillsammans ner trädet. Om de får jobba tillräckligt länge bildas håligheter som blir bostäder åt ugglor, bin, fladdermöss, ekorrar och många andra.

Visa bilden i ett större format (pdf, 7MB, nytt fönster)

Mulmholkar och insektshotell

Som en del av arbetet för biologisk mångfald bygger Stockholms stad mulmholkar där insekter kan leva. En mulmholk är en låda liknande en fågelholk men avsett för insekter. Holkarna är fyllda av spån från ek, löv och annat organiskt material som bryts ner. Tanken är att mulmholkarna ska efterlikna förhållandena i håligheter som främst finns i gamla träd.

Mulmholk. Foto: Solveig Edlund.