• Planering
• Beslutad
• Pågående
• Genomfört

Mer plats för gående och nya träd på Norrtullsgatan

Vasastan

Norrtullsgatan mellan Surbrunnsgatan och Frejgatan har nu blivit trivsammare, tillgängligare och grönare med fler nya träd, mer plats för gående och en ny säkrare cykelbana.

Cirka 18 500 personer om dygnet går längs Norrtullsgatan mellan Surbrunnsgatan och Frejgatan. Det är en av de platser i staden som har högst flöden av gående. Sträckan är en länk mellan knutpunkten Odenplan – med bussar, tunnelbana och pendeltåg – och den nya stadsdelen Hagastaden. I takt med att Hagastaden byggs ut väntas antalet gående och cyklister längs Norrtullsgatan öka. 

Det här har vi gjort

Gång- och cykelbanor

• Norrtullsgatans västra gångbana är breddad mellan Surbrunnsgatan och Frejgatan. Den är nu cirka sex meter bred med mer plats för gående, träd och gatumöbler.
• Gångbanor längs Norrtullsgatan har höjts upp vid Vidargatan och Frejgatan, så att den breddade trottoaren fortsätter genom korsningarna.
• Cykelbanan på Norrtullsgatan östra sida är förlängd och har nu en bättre standard.

Nya träd och belysning

• I korsningen Norrtullsgatan–Frejgatan utanför Brygghuset har platsen fått ny belysning, nya sittplatser, fler träd och en ny plantering.
• Sju träd i dåligt skick har tagits ned. 17 nya träd har planterats i nya växtbäddar med biokol och stenkross, som också tar hand om och fördröjer dagvatten.

Parkeringsplatser och enkelriktning

• Ny snedställd parkering på Frejgatan med fler platser.
• Parkeringsplatser på Norrtullsgatan har tagits bort för att ge plats för den breddade gångbanan.
• Enkelriktningen av Norrtullsgatan söderut har förlängts från Frejgatan till Surbrunnsgatan.

Ledningar för el, fiber och vatten

• I samband med Stockholms stads arbete på Norrtullsgatan har även ledningar i marken för el, fiber, vatten och avlopp att lagts om och uppgraderats.

Viktig sträcka för gående och cyklister

Norrtullsgatan är ett strategiskt viktigt stråk i stadens gångplan. Trottoarerna var tidigare smala i förhållande till stora mängden gående. Flera skolor ligger i anslutning till Norrtullsgatan och många elever i olika åldrar rör sig därför i området. 

I stadens cykelplan är Norrtullsgatan utpekad som ett huvudstråk för cykeltrafik. Cirka 2 400 personer cyklar här varje dygn. Nära Odenplan ansluter Norrtullsgatan till Surbrunnsgatan, som under 2023 blev Stockholms första cykelgata.

Nya träd får mer plats att växa

De tidigare och befintliga träden längs Norrtullsgatan är planterade för nära byggnadernas fasader och har inte den plats de behöver, varken över eller under mark. Bättre förutsättningar har nu skapats för gatuträden på västra sidan mellan Surbrunnsgatan och Frejgatan.

Inom projektet togs totalt sju befintliga träd i dåligt skick ned. De sjuka träden har ersatts med 17 nya träd i moderna växtbäddar med biokol och stenkross. Att använda just biokol vid plantering av träd i stadsmiljö har visat sig ge starkare och friskare träd. De nya träden har planterats längre bort från fasaderna så att trädkronorna har möjlighet att breda ut sig.

Bättre hantering av dagvatten

De nya trädens växtbäddar tar även hand om en del av dagvattnet. Vattnet tas upp av växtbädden som ger vatten till träden. Genom att dagvattnet fördröjs i växtbädden avlastas också ledningsnätet. Biokolet har även en renande effekt på dagvattnet.

I korsningen Frejgatan–Norrtullsgatan renoverades växtbädden till ett av de befintliga träden. En ny och större plantering som tar hand om dagvatten i en så kallad regnbädd har skapats. Regnbädden är en öppen grönyta där det är möjligt att plantera växter som gynnar den biologiska mångfalden.

Tidsplan

• Inriktningsbeslut, augusti 2021.
• Genomförandebeslut, november 2023.
• Byggstart mars 2025.
• Klart september 2026.

Vill du veta mer?

På Insyn kan du läsa beslut fattade i trafiknämnden.

Norrtullsgatan breddning av gångbana och trädåtgärder. Inriktningsbeslut, Insyns webbplats (pdf)

Norrtullsgatan, breddning av gångbana och trädåtgärder. Genomförandebeslut, Insyns webbplats (pdf)

Biokol och växtbäddar

På webbplatsen Parker och natur kan du läsa mer om hur staden arbetar med biokol och växtbäddar.

Växtbäddar