Grön skog och våtmark

Kompensation för grönytor som används för stadsutveckling

Stockholm har högt satta mål för bostadsbyggande, klimat och miljö. För att nå stadens miljömål är det därför viktigt att kompensera för att grönytor som används för att bygga bostäder på.

Staden kompenserar för natur som används för exploatering

Om mark med värdefull natur eller som används för fritidsaktiviteter i stället nyttjas för stadsutveckling ska Stockholms stad genomföra kompensationsåtgärder, i dagligt tal kallat grönkompensation. Genom väl avvägda åtgärder kan viktiga naturvärden ersättas i de fall obebyggd mark tas i anspråk.

Både den mark som bebyggs och allmän plats, till exempel torg och parker, kan bidra till att bevara och stärka hur olika djur och insekter kan röra sig i landskapet och gynna en stor variation och mängd av olika arter – växter, djur, svampar och mikroorganismer i den växande staden.

Genom väl avvägda åtgärder kan vi ersätta viktiga naturvärden i de fall där staden exploaterar obebyggd mark.

Daniel Lundqvist, enhetschef vid avdelningen för Stadsmiljö

Projekten värderas

Varje stadsutvecklingsprojekt utvärderas utifrån sina förutsättningar enligt följande modell:

  • När en idé om ett nytt stadsutvecklingsprojekts väcks görs en rad bedömningar där påverkan på naturvärden ingår som en del.
  • Bedöms påverkan på naturvärden inte vara förenlig med lagstiftning eller stadens styrdokument, riktlinjer eller mål väljs en annan plats eller projektet startas inte alls.
  • Om ett projekt bedöms kunna starta ska det anpassas så att värdefull natur och naturvärden kan sparas.
  • Om det blir en förlust av naturvärden ska de kompenseras genom exploateringskontorets ekologiska grönkompensation. I första hand ska den förlorade funktionen ersättas med samma eller motsvarande funktion eller värde.

Bedömning av platser och redovisning

Grönkompensation ska genomföras i stadutvecklingsprojekt på mark som staden äger, som ska ge plats för bostäder eller verksamheter och som har rekreativa och ekologiska värden.

En plats bedöms ha rekreativa värden om den utgörs av en så kallad sociotop som finns beskrivna i stadens sociotopkarta. Kartan beskriver hur stadens offentliga platser används och upplevs av stadens invånare och vilka rekreativa kvalitéer marken har.

En plats bedöms ha ekologiska värden om den ligger inom ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO), som räknas som kärnområden, spridningszoner och livsmiljöer för skyddsvärda arter.

Ekologiska värden finns även i stadens utpekade habitatnätverk, som bland annat består av livsmiljöer lämpliga för reproduktion, föda och övervintring för en art eller artgrupp. Tillsammans utgör ESBO och stadens utpekade habitatnätverk ryggraden i stadens ekologiska infrastruktur.

En plats anses även ha ekologiska värden om den har naturvärdesklass 1–4 enligt SIS-standard för naturvärdesinventeringar. Naturvärdesklass 1 har stor positiv betydelse för biologisk mångfald och naturvärdesklass 4 en viss positiv betydelse för biologisk mångfald.

Grönkompensation redovisas årligen i exploateringsnämndens verksamhetsberättelse och omfattar de under året slutredovisade projekten. Slutredovisning görs när ett projekt är färdigbyggt. Arbetet med grönkompensation är en del av exploateringskontorets ordinarie rutiner och finns med i projekten från start till slutredovisning.

Exploateringskontoret samverkar med trafikkontoret och berörd stadsdelsförvaltning i arbetet med grönytekompensation. Samverkan sker också med miljöförvaltningens ekologer för framtagande av ekologiska kompensationsåtgärderna. De stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk mångfald (SÅF) som staden tagit fram är viktiga underlag för ekologisk grönkompensation.

Grönytekompensation i praktiken

Här är några exempel på grönkompensation .

Faunadepå
Fallna träd bildar naturliga faunadepåer.

Projektet omfattar 475 bostäder och en förskola vid södra delen av Gamla Tyresövägen. Bebyggelsen är till stor del placerad i skogen intill.

Projektet medför påverkan på naturmiljöer med blandskog och ekologiskt värdefulla lövträd och de ekmiljöer som finns i anslutning till projektet. Målet är att naturmiljöerna och gamla och grova träd sparas så långt som det är möjligt för att bevara spridningssambandet för eklevande arter.

I områdets norra del finns en våtmark som ingår i stadens utpekade habitatnätverk för groddjur. Naturmiljön är starkt påverkad av mänsklig aktivitet. Skogen fyller en viktig funktion, dels som rekreationsområde för skolbarn och dels som spridningsmiljö för arter knutna till framförallt äldre ekar.

Grönkompensation
Åtgärderna består i att plantera nya träd som ersättning för värdefulla träd som måste fällas, friställa yngre ekar, anlägga faunadepåer av fällda träd - död ved som är livsviktig som mat och bostad för många djur, svampar och växter och sätta upp mulmholkar som är en slags fågelholk för insekter.

Genom området anläggs stigar för att minska slitage på markskiktet och projektet utreder förutsättningarna för att leda vatten till våtmarken, för att skapa en permanent vattenspegel och utveckla den till en plats för groddjur.

Träskliknande område i Rågsved
En spång leder ut till en av fyra groddammar i Rågsveds naturreservat. Bild: Urbio

Projektet omfattar 210 nya lägenheter i Rågsved. Den nya bebyggelsen placerades delvis ett område som består av äldre barrskog med höga naturvärden. Bebyggelsen ligger i kanten av vad staden definierat som ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO), och är ett möjligt habitat för groddjur.

Planen anpassades utifrån ekologiutredningen och bebyggelsen koncentrerades mot gatan för att minimera den del naturmark som nyttjades för bostäder. Inga groddjur hittades i området, men ekologiutredningen påtalade att det fanns många åtgärder som kunde göras för att förbättra den biologiska mångfalden knuten till våtmarksmiljöer i Rågsveds friområde.

Grönkompensation
Som kompensation för de ekologiska värdena anlades fyra groddammar i det närliggande Rågsveds naturreservat. I anslutning till en av dammarna anlades en övervintringsmiljö för groddjur. Vid två av groddammarna byggdes även bryggor och smala gångbroar och utmed Magelungens strand uppfördes ett fågeltorn.

Rågsveds naturreservat

Svartpälsbi
Svartpälsbiet tar en liten paus.

Projektet omfattar 102 hyresrätter byggda på varsin sida av Hagsätravägen. Husen är uppförda och hyresgästerna har flyttat in.

Ekologiutredningen visade att de naturvärden som främst påverkades i och med bebyggelsen var häckningsplatser för fåglar, boplatser för insekter och växtplatser för kärlväxter, ormbunkar och mossor.

Bebyggelsen bedömdes innebära liten till måttlig påverkan på spridningssambandet för barrskogsfåglar men att skogsområdets storlek minskade är svårt att kompensera. Barrskogsfåglarna är beroende av större skogsområden och det är inget som kan nyskapas i närområdet. Istället vidtogs åtgärder som kan gynna andra organismer.

Grönkompensation
Ekologisk grönkompensation syftar till att öka tillgången till bo- och matplatser för fåglar och insekter. Död ved placeras i skogen som faunadepåer – livsviktig som mat och bostad för många djur, svampar och växter. I området sattes också upp fågelholkar och mulmholkar, som är en slags fågelholk för insekter. Som rekreativ grönkompensation anlades en ny stig som gör naturområdet tillgängligt. 

Kontakt

Stängt just nu

Exploateringskontoret

Telefontider
måndag–torsdag 08.00–16.30
fredag 08.00–16.00
Avvikande telefontider
Julafton 24 december – stängt
Juldagen 25 december – stängt
Annandag jul 26 december – stängt
Nyårsafton 31 december – stängt
Nyårsdagen 1 januari – stängt
Exploateringskontoret har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark inom stadens gränser. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom staden.
Telefon
Telefon 08-508 27 600 (växel)
E-post
E-post expl.exploateringskontoret@stockholm.se

Uppdaterad