14. Plats för idrott i en växande stad

Fritte: Stockholm växer så det knakar. Vi måste få plats med allt som byggs för att skapa en stad där vi trivs, men hur går det egentligen till? I podden Stockholm växer pratar jag, Fritte Fritzon med experter från Stockholms stad om frågor som berör just dig. Idag handlar det om idrott och motion som ju gör oss friskare, starkare, och gladare. Stockholm stad arbetar för att kunna erbjuda en mängd olika möjligheter till motion och idrott även när staden växer. Men hur säkerställer vi att idrotten får plats i nya områden och att alla har tillgång till fotbollsplaner och ridhus? Vad är det som avgör var vi bygger och vad vi bygger? Det tänkte jag att vi skulle undersöka idag. Välkomna till det här fjortonde avsnittet av sthlm växer.

Fritte: Och med mig i studion har jag Sophie Dahlberg, planeringschef på idrottsförvaltningen, Magnus Åkesson folkhälsostrateg på idrottsförvaltningen och Carina Jonsson chef för fastighetsavdelningen på fastighetskontoret välkomna alla tre.

Alla: Tackar.

Fritte: Tog ni hit motion och idrott och lek eller?

Carina: Blandat.

Fritte: Blandat. Ja ni var på Zinkensdamm och pratade med folket där.

Sophie: Jupp det var vi.

Fritte: Så ni är ute liksom och känner av verksamheterna?

Carina: tittar lite, precis.

Fritte: Ja härligt. Att vi mår bra av att röra på oss det kan vi alla skriva under på, men i takt med att staden växer så måste ju också fler ytor för rörelse och motion skapas till fler stockholmare. Finns det några prioriterade målgrupper i den här utmaningen?

Magnus: Ja det har vi, Ehm, målsättningen kan man väl säga med att Stockholms stad jobbar med idrott och motion handlar ju i mångt och mycket om att det finns en herrans massa hälsofördelar med att vi har en fysiskt aktiv befolkning och i och med det så kan man säga att vi prioriterar först och främst barn och unga och utöver det så prioriterar vi grupper som vi ser är aktiva i mindre utsträckning. Och det handlar om tonåringar, det handlar om tjejer i tonåren, det handlar om barn och unga som har en lägre socioekonomisk bakgrund, det handlar om personer med funktionsnedsättning och också tjejer med utländsk bakgrund. Så det är liksom grupper som studier visar är mindre aktiva än snittet, och i och med det så är det grupper som vi prioriterar.

Fritte: Mm, men Sophie och Carina ni har ju varit tjejer i tonåren. Rörde ni mycket på er då eller höll ni på med idrott och sådär eller?

Carina: Aa jag spelade volleyboll.

Fritte: Du var en av de som faktiskt idrottade.

Carin: Idrottade ja.

Sophie: Nej men jag har provat faktiskt flera idrotter bland annat handboll och fotboll men det var främst gymnast solflicka var jag, mm. Och även varit tränare för yngre flickor. Men också friidrott. Grym på 400meter kan jag säga.

Fritte: Aa men det kan jag verkligen tänka mig. Men känner du att du har med dig det på något sätt eller? Och ni andra också när ni jobbar med idrottsfrågor att ni själva har varit aktiva?

Carina: Ja det stora idrottsintresset har man ju absolut med sig. Det är ju att det är extra kul att jobba med idrottsanläggningar.

Fritte: Mm, precis. När du går och kollar på läktarna på Zinkensdamm så kan du börja skrika en Bajen-ramsa helt plötsligt.

Carina: Eh nej.

Alla: Haha.

Fritte: Ett annat lag som ligger varmt om hjärtat?

Carina: absolut.

Fritte: Vi ska inte nämna vilket för då får vi en tredjedel av Stockholms befolkning emot oss. Vad kan det handla om när tjejerna idrottar i mindre utsträckning än killarna då?

Magnus: En del tror man ju handlar om nån typ av traditionella könsroller, liksom att idrott är ett sätt för killar och göra kön och bli män och det är inte lika liksom tydligt för tjejer och använda idrotten för i sitt kvinnoskapande kan man säga. Så det är väl en av de anledningarna som man ser men också hur idrotten traditionellt sätt har vuxit fram. Att den är liksom skapad av män för män och med tiden har den ju också blivit mer och mer jämställd men den är inte helt jämställd idag.

Fritte: Nej, vi kanske får anledning att återkomma till det, hur vi ska skapa rum för alla. Jag tänkte att vi skulle lyssna på vad era chefer säger om uppdraget att skapa goda förutsättningar för idrottande i Stockholm. Och vi börjar med idrottsdirektören Marina Högland.

Marina: Det handlar om den traditionella idrotten och det handlar om den nya som ska komma och det som vi behöver ha span på. Och samtidigt handlar det just om själva utövandet. Att man ska vilja idrotta. Alltså, det har ju från idrottsförvaltningen så ser vi på det från flera perspektiv, för vi behöver ju få tillgång till platser för att kunna skapa de här ytorna och vi behöver också få tillgång till föreningarna som ska vara på platserna. Vi brukar kalla oss samhällsbyggare just därför, för att vi vill vara med när staden växer och bygga staden och från vår förvaltning så försöker ju vi då ha det här långa perspektivet och titta på hur ser trenderna ut? Vad är det vi ser behövs? Och vi har också en långsiktig investeringsplan som tar ut ehm, riktlinjerna för hur mycket som behövs och vilken typ av idrottsanläggningar som behövs.

Fritte: Aa, Marina var inne på behovet av nya ytor och anläggningar för idrott. Hur jobbar ni egentligen med det här? Hur har ni så att säga örat mot asfalten?

Magnus: Dels så jobbar vi sen ganska många år tillbaks med ett forskningsprojekt som heter ung livsstil som vi har tillsammans med Stockholms universitet där vi bland annat undersöker vilka typer av idrottsanläggningar som barn och unga i Stockholm tycker att Stockholm stad ska satsa på och de studierna blir ju också ett sätt för oss att leva upp till barnkonventionen där barn och unga liksom ska, deras åsikter ska bli lyssnade på.

Sophie: Nej men som Marina var inne på så har vi precis också tagit fram då en strategi för idrottsanläggningar och vad vi ska bygga här då som tar sikte på jag menar dels 2030 men också 2040. Vi tittar ju just på men befolkningsökningen och hur det kommer se ut framöver och just med de här nyckeltalen då, vi räknar, kvantifierar egentligen behovet av de större anläggningstyperna som fotbollsplaner, idrottshallar, simhallar, friidrottsytor eh så vi kan se också dels i vilka delar av staden så att vi får en jämn fördelning över hela staden av idrottsanläggningar. Och där har de här nyckeltalen har vi tagit fram med förbunden då och försöka få en förankring kring amen hur stort är egentligen behovet av idrottsanläggningar när staden växer. Sen är det ju även önskemål från allmänheten. Det är ju även anläggningsråd som vi har ute på våra anläggningar.

Fritte: Men Sophie, vad är ett anläggningsråd egentligen?

Sophie: med jämna mellanrum så träffar man egentligen de aktiva föreningarna som nyttjar de idrottsanläggningarna och idrottsplatserna för att fånga in synpunkter och önskemål och prata om hur det fungerar på anläggningen.

Fritte: Kvartssamtal för idrottsrörelsen?

Sophie: precis så haha.

Fritte: Aa, just det där som du nämnde inledningsvis Magnus, just det där med önskemål från barn och unga, det kan ju va så potentiellt sätt att 70% önskar sig då nya volleybollplaner men så kanske inte det blir så i praktiken att de används lika mycket så jag antar att man måste också kalibrera önskemålen mot det man ser liksom det praktiska utövandet tänker jag.

Magnus: Absolut, och det finns ju ganska intressanta kontraster eh när man tittar på önskemål där man ser att de anläggningstyperna som används i organiserad form, av föreningsidrotten till exempel, där sker det ganska långsamma förändringar liksom i barn och ungas preferenser medans anläggningar som används oorganiserat liksom där man går som privatperson, där kan det svänga mycket mycket snabbare i vad som är trendigt just nu.

Fritte: juste, och eh, det här är ju din chef Carina Anders Kindberg inne på, jag tänkte att vi skulle lyssna till honom också.

Anders: Uppdraget är eh jättestort. Och vi har till uppdrag att försöka förverkliga det som stockholmarna vill ha i någon form av byggnad eller fastighet och det är idrottsförvaltningen som är vår interna beställare. Det är också de som har örat mot verkligheten och vet vad föreningarna behöver och vad medborgarna behöver både på organiserad nivå men också på den spontanidrottsliga nivån. Och det här tycker jag är otroligt viktigt utifrån samhällsperspektivet när jag tittar på inte minst mina egna barn som absolut inte rör sig lika mycket som jag själv gjorde, och då behövs det verkligen tänkas till på strategisk nivå hur vi säkerställer att det finns viktiga idrottsytor för både organiserad och oorganiserad idrott. Sen är ju vårt jobb då att se till att det här blir till någon form av funktionell verklighet ur ett ekonomiskt hållbart perspektiv också, eh och att kanske samordna olika funktioner, se till att det blir driftmässigt ekonomiskt hållbart över tid och också tillgängligt för alla medborgare skulle jag säga.

Fritte: Aa Anders var ju liksom du var inne på spontanidrotten och den är ju spännande för att den liksom uppstår men då kanske det också ställer speciella krav på hur man ska tänka kring spontanidrott.

Sophie. Nej men precis, där tittar vi ju på amen dels liksom att fånga in liksom önskemålen och vad man vill göra och där har vi sett att tjejer tillexempel har ju, tar inte del av det spontana platserna på samma sätt som killar gör, utan det blir gärna att killar tar över de platserna. Och där jobbar vi både med liksom hur vi utformar men också sen hur platserna också används. Men när det gäller själva utformningen så, vi har ett exempel i Rågsved. En tidigare grusbollplan som var en del i att utveckla Rågsved, och där hade vi ju dialoger med tjejer som är aktiva och just ställa frågan till de, vad är det de ser liksom skulle behövas på platsen för att de skulle nyttja den här platsen.

Fritte: Vad var det för önskemål som kom fram då?

Sophie: ja men dels var det en dansbana, vilket vi också byggde eh och just hur den skulle utformas också för att den ska kännas som en trygg plats. Sen önskade de också sånna här, vad heter det, studsmattor eh, så det finns det också.

Magnus: Och det som är lite intressant där i Rågsved, om man tittar på spontanidrottsanläggningar utomhus så är killar i majoritet på nästan alla eh spontanidrottsanläggningar, men just dansbanan är faktiskt ett exempel där vi har sett att tjejer är majoritet bland nyttjarna så att just den blev ju ganska lyckosam får vi ändå säga när det handlar om ett jämställdhetsperspektiv.

Fritte: Mm, hur funkar det med sån inbyggd högtalaranläggning där då?

Sophie: Ja men det gör det. precis, och där hade vi ju, från början hade vi lite haha, klagomål kring ljudvolymen där men det har vi liksom hittat en lagom nivå där så att alla är nöjda.

Fritte: Det här är ju både fantastiskt och modernt ju.

Sophie: Ja men eller hur. Nej men sen så som Magnus är inne på så är det just viktigt att liksom också när väl anläggningen på plats att vi också har ett samarbete, vi har ju de här tjejerna som har tagit del av den här ytan tidigare. Också Rågsveds IF som varit engagerade i det här personer som jobbar i på stadsdelsförvaltningen och liknande som jobbar nära ungdomarna också har kännedom liksom finnas på plats att vi liksom går in som går in från staden på olika sätt.

Fritte: det låter ju jättebra det är spontanidrott och så blir det nästan som en spontan fritidsgård kan man ju säga.

Sophie: Mm.

Fritte: Utomhus då. Det finns en demokratiaspekt i det här också liksom. Vem äger det offentliga rummet på något sätt och jag kan verkligen se framför mig hur de här killarna då spelar på den här spontanfotbollsplanen och kanske inte släpper in tjejerna som skulle vilja spela. Men finns det några praktiska grejer man skulle kunna göra för att hitta en större jämlikhet i hur man använder ytorna?

Magnus: Vi har ju sett en metod eller vad man ska kalla det för som verkar vara hyfsat framgångsrik och det handlar om att tillsätta ledare så att man gör det spontana organiserat på något sätt och förmodligen så handlar det om att vi lyckas ge tjejerna plats och tillträde till de ytorna och liksom visa att det här är er plats och det verkar inte ske spontant haha utan där behöver vi liksom göra extrainsatser.

Fritte: Mm, som vi varit inne på i tidigare avsnitt av den här podden så är ju stadens yta, den är ju inte oändlig och det är mycket som ska få plats i Stockholm. Har Stockholm mycket eller lite idrottsyta i jämfört med andra städer?

Sophie: Man kan väl säga att vi generellt har färre anläggningar per capita, men vi har fortfarande inte ett lägre egentligen antal utövare eller vad man ska säga. Eh så att det finns väl olika förklaringar till det. men det man kan säga är att vi har ju däremot, i och med att vi är en så pass stor stad, så har vi möjlighet och bygga många specialanläggningar vilket man kanske inte kan göra alltid. Vi kommer bygga en BMX bana vid Högdalstopparna här då och påbörja nästa år. Eh vi har också en skridskobandyhall.

Carina: Sen så har vi också byggt en speciell anläggning för gymnastik som vi har färdigställt.

Fritte: Var ligger den?

Carina: den ligger på Mälarhöjdens IP.

Fritte: Ah okej. Då finns det såna här stora gropar bara med skumgummi som man kan landa i?

Carina: japp.

Fritte: Kan man, kan allmänheten få komma dit och landa i skumgummi?

Carina och Sophie: Haha.

Fritte: Finns det nån sån här allmänhetens åkning?

Sophie: Nej faktiskt inte i gymnastikhallen just. Det är ju mycket säkerhetsfrågor och så.

Fritte: Jag förstår men om jag tecknar en riktigt svindyr försäkring haha?

Sophie: Ja men precis men…

Magnus: Det kanske är något för gymnastikklubben och fundera på?

Sophie: Prova på

Fritte: Jag inser nu att jag är 50 år gammal och får gå med i en gymnastikklubb helt enkelt.

Carina: Mm, men vi kan ju se att vi har ungefär 400 idrottsanläggningar runtom i stan. Allt från bollplaner då till Sveriges nationalarena för simning Eriksdalsbadet där vi har 1.3 miljoner besökare om året. Så vi har ju både från det lilla till det jättestora.

Fritte: Så det finns ställen där man kan idrotta på kan man säga. Men går det att arbeta med en ännu högre komplexitet när vi bygger stad för att skapa rum för idrott? Kan vi anlägga sporthallar under kontorshus eller basketplaner på taken? Vad säger du Carina?

Carina: Mm, det har vi gjort. Vi har byggt Engelbrektshallen till exempel uppe på Östermalm som ligger under mark eh där det är bostäder ovanpå. Eh vi har grävt ner, halvvägs grävt ner hjorthagshallen, eh i Västberga till exempel skulle vi bygga en idrottshall den var vi tvungen att bygga i två plan för det var en liten yta där och den har vi dessutom byggt lite böjd för att följa löparbanorna så den är lite rolig ur det perspektivet.

Fritte: Ja det låter ju lite spännande.

Carina: Ja

Sophie: Och framåt planerar vi ju också flera sånna projekt. Bland annat i när man nu utvecklar slakthusområdet eh så den idrottshallen som vi planerar där eh där kommer vi ha både en förskole gård på taket men också studentbostäder eh ovanpå så vi försöker hela tiden hitta yteffektiva lösningar men det är också kostnadsdrivande så att det krävs ju liksom också att exploateringen medger det att vi kan satsa pengar på just den här typen av utformning.

Fritte: Men jag tänker bara på en sån där enkel grej att en idrottshall är ju ganska stum på det sättet att även om det kanske finns någon dagsljusintag men det är ju ganska det är ju stora väggpartier och sådär att man skulle kunna tänka sig att jobba med bebyggelser runtom. Alltså till exempel enkelsidiga kontorsfastigheter med dagsljus och sådär, är det någonting ni funderar på?

Sophie: Jo men det är ju det vi ser att, och också sån bullerskärm kan man säga, eller bullerbarriär, vi har ju, ska bygga i Kristineberg då Kungsholmen, eh Kristinebergshallarna. Och det är både då att vi tittar på att bygga på höjden så att det blir tre idrottshallar på höjden just för att nyttja området men också just att den ligger liksom mot vägen för att kunna vara en bullerbarriär för att kunna bygga bostäder innanför så där fyller den flera funktioner på det sättet så att absolut.

Magnus: Också tänker jag att tänka lite innovativt som vi har sen ett par vintrar tillbaks lagt snö på löparbanor på friidrottsbanor till glädje för alla Stockholms Vasaloppsåkare eh och det ökar liksom användbarheten av en idrottsyta också.

Fritte: Som jag har åkt på Stockholms stadion, älskar det, och så åker man runt några varv där, och sen så tar man skidan och går upp till östra station där restaurangen där så kan man ta en fatöl där.

Magnus: Det är en rätt mäktig miljö att åka skidor i på Stockholms stadion.

Fritte: Ja det är fantastiskt. Apropå idrottsanläggningar i Stockholm, Torben Gruts Stockholms stadion, den är fantastisk.

Magnus. Den är vacker

Fritte: Och den förvaltar ni också?

Carina: den är våran.

Fritte: Men ni har varit inne på lite anläggningar. Kristineberg till exempel, har ni några andra anläggningar som ni har byggt eller som är på väg som ni är lite extra stolta över som ni skulle vilja berätta för stockholmarna om?

Carina: Järvabadet är vi ju jättestolta över. Invigde vi sommar 2020 och den var till och med så fin så att den nominerades till årets stockholmsbyggnad det året. Vi vann inte men vi var nominerade, det är stort.

Fritte: Ja men har det här varit efterlängtat länge då?

Carina: Det har varit efterlängtat sen 70-talet eh, stadsdelar runt Järvafältet har inte haft varken tillgång till strandbad eller utebad.

Magnus: Det är viktigt inte minst ur simkunnighetsperspektiv också i de stadsdelarna där ett utebad och simhallar är väldigt viktigt för att barnen ska kunna lära sig simma.

Fritte: Mm, har det varit välbesökt?

Sophie: Ja det har varit välbesökt, sen har det varit Corona då da men så att det har eh, gjort att man fått ha särskilda restriktioner men det har faktiskt varit köer till Järvabadet.

Fritte: Men så kanske rekordsommar då 2022?

Sophie: Ja men precis det hoppas vi på.

Fritte: Har ni några fler anläggningar då?

Carina: Alltså, vi satt och funderade på vad har vi egentligen gjort de senaste åren och insåg att vi har ju byggt väldigt mycket nya anläggningar. Vi har byggt nya idrottshallar, vi har byggt hjorthagshallarna, Kämpetorp, vi har byggt telefonplanshallen som vi har pratat om, sen byggde vi fyra enkla hallar i ett väldigt tempo här för några år sedan. Vi har precis färdigställt rugbyplaner på Gubbängens sportfält, också jättekul lite annorlunda.

Magnus: Och sen ska man nog inte glömma bort sånna här enkla anläggningar som jag tror uppskattas av många som utegymmen som på något sätt har poppat upp rätt många och idén har väl egentligen funnits sen motionsspårens tillkomst på 60–70-talet då det fanns lite stockar i skogen som man kunde slänga omkring med men där det på något sätt idag är ett snudd på fullvärdigt gym på många ställen.

Fritte: Det är också uppskattat. Jag bor i Gröndal och där finns ett jättefint utegym. Eh känns ganska fräscht och nybyggt. Jag vet inte om ni har koll på exakt när alla är byggda?

Sophie: I stadsdelen.

Fritte: Så det är inte bara ni som placerar ut utegym?

Sophie: Nej det är ett delat ansvar. Precis.

Fritte: Okej, har ni fler delade ansvar med stadsdelarna?

Sophie: Ja men det är just när det gäller spontanidrottsytorna, och en just apropå det du frågade där om någonting vi är speciellt stolta över så är det just den anläggningen som vi pratade om tidigare i Rågsved som jag känner lite extra för. Dels att det var, att det kändes som efterfrågat av en grupp som inte annars eh kanske har tillgång till ytor på det sättet men också att det var ett samarbete med, amen dels med stadsskyddsförvaltningen i hur man kan utforma ytorna på den platsen.

Fritte: Nu har vi pratat mycket om nybyggnader och det som ni är stolta över, men jag kan tänka mig att ni är stolta över ert fastighetsbestånd också och hur jobbar ni med, nu vänder jag mig kanske främst till dig Carina, för att utveckla och renovera ert bestånd?

Carina: Alltså, vi gör ju hela tiden statusbesiktningar och kollar hur mår husen och anläggningarna och det vi prioriterar främst det är ju framförallt säkerhet och myndighetskraven då. Och när vi då ser att den här anläggningen behöver vi ur fastighetsägarperspektiv renovera och då pratar vi med idrottsförvaltningen och tittar på vad behöver verksamheten är det här en prioriterad anläggning eller inte. Och sen så vi har den där utmaningen då att vi både ska ta hand om det vi har och samtidigt som ska bygga liksom nya anläggningar så att det är en hård prioritering som vi gör varje år här.

Fritte: Mm, men om man då ska vikta två saker. Om det finns en idrottshall från 60-talet som är tegel det är träbänkar i omklädningsrummen och grånat kakel men det är fullt funktionellt. Är det okej att den får va som den är då några år till och istället kunna satsa de pengarna på att bygga ännu mer någonting som saknas?

Carina: Ja är det så att den håller, då behåller vi den så länge det går. Ibland gör vi lite ytskiktsrenoveringar bland annat men det är ju hela tiden säkerhetsaspekten som är det viktiga för oss.

Sophie. Vi går också in och gör vissa tillgänglighetsanpassningar.

Fritte: Vi får in frågor från allmänheten också. Eh och du som lyssnar kan också ställa din fråga på stadsutveckling Stockholm på Facebook. Så håll utkik där när vi ber om det. här kommer en som handlar om byggande för just idrott.

Fråga: Hur kommer det sig att det går så fort att bygga till exempel massa padelbanor när det tar så lång tid att bygga en vanlig idrottshall?

Fritte: Mm, padelbanor kontra vanlig idrottshall. Vem vill är manad att svara på den frågan?

Carina: Ja, vi har byggt en padelbana i som Stockholms stad äger och sen är det privata initiativ som bygger de andra.

Fritte: Är det därför det går så snabbt?

Carina: Nej, de använder oftast befintliga tak, de använder befintliga byggnader som någon annan äger och då går det ju fortare.

Fritte: Men skulle ni säga att det tar lång tid att bygga en idrottshall?

Carina: Det gör det.

Fritte: Och det är mest hela myndighetshanteringen med bygglov och sånt där som tar tid?

Carina: Precis, vi ska ha detaljplaner på plats och vi ska ha bygglov och aa.

Fritte: Men när man väl kommer med linträsstommen och monterar fasad det är egentligen inte det som tar den stora biten eller den långa biten?

Carina: Då går det fort där

Fritte: Aa. Hållbarhetsperspektivet genomsyrar ju det mesta idag. Hur jobbar ni för att bygga gröna anläggningar?

Carina: Alltså, vi tittar ju hela tiden på materialval både att det ska hålla länge och de ska va miljövänliga såklart. Vi tittar mycket på energianvändning och återanvändning så, vi tittar på återanvändning gråvatten som det heter, vi tittar på solceller. Vi har precis byggt en solcellsanläggning på Farsta simhall till exempel.

Sophie: En av de största i Stockholm.

Carina: Ja. När vi byter belysning så byter vi till led såklart. Vi sätter upp rörelsedeckare för att tända och släcka. Vi håller på och titta på i västertorp så har vi ett innovationsprojekt just nu där vi provar och ha uv-ljus för vattenrening. När vi bygger nu fotbollsplaner och annat så gör vi snöupplagsplatser för att samla ihop för att inte slänga ut granulat i onödan. Men vi har ju jätteutmaningar, alltså simhallar det är ju energislukande anläggningar

Fritte: Och det är med pumpar och uppvärmning och sådär

Carina: Det är mycket vatten, aa mycket uppvärmning.

Sophie: Men sen har vi ju också utmaningar i att idrotten mer och mer, att det inte håller sig till säsongerna så att säga, utan när vi tränar längre in på, ja man vill ha isen längre in på sommarn, och man vill spela fotboll, så att det är också en utmaning vi har att liksom hur vi kan skapa det samtidigt som vi uppfyller de kraven vi har kring energi.

Fritte: Du nämnde ju konstgräsplaner Carina, och det har ju diskuterats ur ett miljöperspektiv. Dels de här små granulaten som ligger som dämpare, men också hela planerna, kan man återanvända eller återbruka konstgräsplaner på något sätt?

Carina: Det gör vi, alltså vi har så kallade elitplaner och de gräsen byter vi oftare än vanliga och då tar vi de och återanvänder de för breddfotbollen till exempel. Och vi håller på att testa olika infills som det heter, alltså fyllningar

Fritte: Men det är någon som säger att man skulle kunna använda kork istället?

Sophie: Det har vi provat. Eh och det var inte lyckosamt av den anledning att den blir statisk eh och det fastnar på spelarna. Eh så att vi fick faktiskt, vi ställde krav på leverantören att faktiskt byta till annan infill.

Fritte: Mm, så nu levererar de antistatisk kork istället haha

Sophie: Ja ja precis. Nej men det är ju, vi samarbetar även med amen med andra kommuner SKR driver ett arbete just kring de här frågorna. Och även tittar på andra länder hur gör man. Vi har visserligen lite olika klimat men det finns ändå saker att hämta där också. Och vi försöker också trycka på marknaden just att vi är en ganska stor köpare haha beställare av konstgräs och just att trycka på marknaden att komma med de här nya materialen och både när det gäller infillern men också konstgräset i sig så att det ska till exempel kunna vara återvinningsbart. När det gäller våra konstgräsplaner så har vi ju också när det gäller hundraårsregn och skyfall så amen så tittar vi också på att bygga fördröjningsmagasin under våra bollplaner och det är just inte bara för det som vi så att säga med idrottsanläggningarna skapar för behov att ta hand om dagvattnet utan även då när man förtätar staden.

Fritte: Ja men det låter ju väldigt smart och ett bra sätt att utnyttja den här ändliga ytan som vi har pratat om flera gånger. Men nu pratar vi om konstgräs ganska mycket men det finns något som heter hybridgräs också eller hur?

Carina: Absolut, vi håller nu på och ska anlägga två hybridgräsplaner på gärdets sportfält och det är då en blandning mellan naturgräs och konstgräs.

Sophie: Och det är just också för att anpassa sig efter de kraven från nationalstadsparken.

Fritte: Hållbarhet det handlar inte bara om det miljömässiga det är ju också den sociala dimensionen. Har alla ungdomar i Stockholm samma förutsättningar för idrottande?

Magnus: Tittar man på förutsättningar utifrån liksom social bakgrund så det kan man ju konstatera att där har ju inte alla barn och unga samma förutsättningar idag och där är det ju viktigt att vi som stad liksom försöker agera och jobba kompensatoriskt för att skapa likvärdiga möjligheter för alla invånare i stan att kunna idrotta.

Fritte: Och hur gör man det?

Magnus: Det handlar om att titta på okej finns det eh områden där vi har en befolkning som är mer resurssvag till exempel och ha extra fokus på de områdena och kanske ha fler anläggningar där, hitta verksamheter som är mindre kostnadskrävande och mer lättillgängliga.

Sophie: Vi har ju ett exempel också i Vårberg där vi just eh försöker jobba med de här frågorna då att när vi bygger och planerar en ny anläggning att i den här anläggningen också har samarbete med stadsförvaltningen här då skärholmen, att i vår idrottsanläggning också inrymma en fritidsgård eller mötesplats för ungdomar som också har en idrottsprofil. Förhoppningen är att vi också, att man också kommer rekrytera fritidsledare som också har ett idrottsintresse. Ja men det här är ungdomar som då kanske inte är med i det traditionella föreningslivet men ändå då kommer kunna ta del av den här idrottsplatsen.

Magnus: Och att vi på det sättet egentligen skapar ett utbyte mellan stans verksamheter där vi når olika målgrupper med olika verksamheter och på så sätt liksom kan öppna ögonen för ungdomarna att det finns liksom de här möjligheterna också.

Fritte: Mm, ja nu fick jag höra att ni bygger en BMX-bana men det vore ändå intressant att höra hur ni tänker kring de stora idrotterna och de lite mindre. BMX är kanske en av de små idrotterna. Hur är det att vara en frisbeegolfare eller håller på med någon annan så där, jag ska inte säga marginaliserad sport, men kanske lite mindre sport då?

Sophie: Nej men vi ser ju att vi behöver ett bredd i anläggningsbudet, och lite som vi pratade om tidigare just att vi är en större stad så har vi också möjlighet att erbjuda både den här liksom mer aa större anläggningstyperna men också just det här för mer specialidrotten eller vad man ska säga eller liksom mindre idrotterna så att det behöver man kunna göra parallellt.

Magnus: Och här pratade vi samarbeten förut och där finns det också samarbete i regionen med grannkommunerna till Stockholm så att vi tillsammans kan försöka och ha anläggningar som inte används av lika många men som kan ha lite större upptagningsområde. Eller vissa motorsporter som kanske inte platsar i Stockholms innerstad på grund av buller liksom men som ändå det finns ett behov av att det finns i regionen liksom.

Fritte: Det behövs inte en speedwaybana i varje stadsdel?

Magnus: Haha.

Fritte: Det räcker med Gubbängen eller?

Sophie: Aa det finns ingen i Gubbängen

Fritte: Ja men det fanns det eller.

Sophie: Ja precis det är just ett exempel på regionalt samarbete precis.

Fritte: Och var ska man köra speedway nu då?

Carina: i Huddinge.

Sophie: Aa.

Fritte: Men hur kan vi medborgare göra våra röster hörda då? Kan vi påverka vad som byggs?

Sophie: Ja men absolut det är dels genom då att som Magnus pratade om från början lite där kring ung livsstil och att vi har en systematik hur vi samlar in liksom synpunkter och önskemål då kring vad man önskar för idrottsanläggningar som byggs. Vi har många som hör av sig direkt till oss på idrottsförvaltningen och ställer frågor eller kommer med förslag och vi får mycket via stadsdelsförvaltningarna så att och sen så är det just det där med anläggningsråden det är en stor källa till, där vi får in önskemål och synpunkter. Men sen så gäller det för oss också att vara ute och liksom bygga på det där som vi berättade om tidigare om Rågsved till exempel att också just söka upp grupper som kanske inte annars gör sina röster hörda eller kanske inte är med i en förening eller så och vet var de ska driva aa sina önskemål och synpunkter, i vilket forum de ska driva det.

Magnus: Man kan säga att de som är aktiva och intresserade av idrott de är rätt duktiga på att höra av sig med sina önskemål men de som är inaktiva eller ointresserad aa som vi då försöker få aktiva där försöker vi jobba mera uppsökande.

Fritte: Men ibland kanske invånarna hellre vill påverka vad som inte byggs eller påverka den verksamhet som bedrivs. Eh det var ju ett berömt exempel för några år sen när de boende ville hindra Bo IF med som jag har förstått det är en av landets största ungdomsklubbar på fotbollssidan, de ville förhindra de att bedriva verksamhet vissa kvällar och helger för att de tyckte det var för mycket stök och stoj från de här fotbollsungdomarna. Är det här ett rejält hot mot ungdomars idrottsutövande skulle ni säga?

Sophie: Alltså ja, nu hävdes ju det beslutet då da men det hade ju gjort att man hade behövt sätta upp bullerskydd eller kraftigt begränsad i verksamhetens som är på platsen. Men det är klart att, vi har också med oss det här när det blir tätare och man bygger precis intill våra bollplaner till exempel så behöver man ju vi behöver tänka in det när vi utformar också våra nya idrottsplatser så att amen dels handlar om hur vi sätter belysningen och riktar den men också kring det här med bullerproblematiken hur vi kan lösa det på olika sätt. Dels hur man utformar bostäderna men också hur vi formar idrottsplatsen.

Fritte: Men det här är en del av problematik som är större än såhär också att vi måste samsas i staden och att det är restauranger och barer och idrottsanläggningar och trafik och sådär, vad det innebär att vara medborgare i en stad.

Fritte: Slutligen då, vilken är den viktigaste frågan för er just nu i ert arbete för att skapa möjligheter för idrott i Stockholm? Om vi börjar med dig Magnus

Magnus: Ja skulle säga att det handlar om att vi ska jobba för och skapa ett så brett utbud av idrottsanläggningar som möjligt och möjligheter att kunna idrotta eller motionera på det sättet som man vill så att vi får så många som möjligt att va aktiva.

Fritte: Sophie?

Sophie: Ja men det är väl att se idrotten som en del av stadsutvecklingen och att också den får ta plats. Idrotten när staden växer. Att det är en naturlig del i samhällsbygget helt enkelt.

Fritte: Mm, och Carina då?

Carina: Aa ta hand om våra befintliga anläggningar så att de verkligen fungerar för vad de är avsedda för och kan utnyttjas så mycket som möjligt av medborgarna.

Fritte: Mm, så att jag även i framtiden kan stå på sinken och skråla lite grann.

Carina: absolut.

Sophie: Men jag vill också lägga till att jag menar vi har sett nu under pandemin att just att motion och idrott är viktigt för folkhälsan och där har vi just våra friluftsområden och tillgängligheten till de som också är viktiga att bevara och utveckla

Fritte: Juste, men nu är vi inne på ett stickspår kanske men de här friluftsområdena då är det också ni som ansvarar för de till största del?

Sophie: Ja det är ett delat ansvar också med stadsdelarna då så att stadsdelarna ansvarar för allting som är inom Stockholms stads gränser när det gäller, sen äger staden Stockholms stad mark utanför stadens gränser bland annat då Ågesta, Nackareservatet, men också Lövsta norr om staden då så de har vi tillsammans med staden och fastighetskontoret och idrottsförvaltningen drift och utvecklingsansvar för kan man säga.

Fritte: Och Ågesta där kan man också åka skidor.

Sophie: Ja precis.

Fritte: Det är konstsnöspår där. Det är helt fantastiskt, kan rekommendera för alla som vill åka skidor även i vårt inte helt snösäkra klimat kan man säga.

Fritte: Eh tack Sophie Dahlberg, Magnus Åkesson och Carina Jonsson för att ni var med i Stockholm växer.

Alla: Tack!

Fritte: Stockholm växer är en podd producerad för Stockholm stad av Blandade budskap och Prime. Jag heter Fritte Fritzon och du hör alla avsnitten inklusive säsong 1 om du söker på Stockholm växer i din poddspelare. Tack för att du har lyssnat.