17. Kulturen i fokus

Fritte: Stockholm växer så det knakar. Vi måste få plats med allt som behövs för att skapa en stad där vi trivs, men hur går det egentligen till? I podden Stockholm växer pratar, jag Fritte Fritzon, med experter från Stockholms stad om frågor som berör just dig. Idag handlar det om kulturens roll i stadsutvecklingen. Hur viktig är kulturen för att Stockholm ska vara en attraktiv stad att bo i, men också att besöka? Hur kan kulturlivet hjälpa till att utveckla nya områden? Och hur ska kulturen nå alla stockholmare? Det tänkte jag att vi skulle försöka svara på idag. Välkomna till det här 17:e avsnittet av Stockholm växer.

Fritte: Och välkomna speciellt till dagens gäster Katrin Behdjou Arshi, Patrik Liljegren och Johan Westerlund!

Johan: Tack!

Patrik: Tack så mycket.

Katrin: Tack.

Fritte: Välkomna hit. Vi ska presentera er också. Katrin du är kulturlots på stadsutvecklingsenheten kulturförvaltningen, Patrik du är biträdande förvaltningschef på kulturförvaltningen och Johan du är enhetschef för unga berättar och resurscentret på kulturskolan. Ni jobbar ju med kultur dagligen men vad är egentligen kultur för er på kulturförvaltningen?

Patrik: Kultur är ett enormt brett begrepp, men om jag koncentrerar oss till vad vi gör på kulturförvaltningen så kan man säga att först främst har vi 45 bibliotek på olika platser i stan, vi har över 15 000 elever i kulturskolan, vi har ett stadsmuseum mitt på Slussen, vi har ett medeltidsmuseum och vi har en evenemangsavdelning som gör en rad olika kulturarrangemang bland annat kulturfestivalen. Och sen så har vi Liljevalchs som både har en gammal härlig konsthall och sen så har vi en helt nybyggd som heter Liljevalchs plus.

Fritte: Just det, som har blivit omdiskuterad eller?

Patrik: Jättemycket.

Fritte: Men men många menar är otroligt vacker.

Patrik: Så är det med bra konst det det ska engagera och skapa debatt.

Fritte: Och sen stöttar ni också kulturlivet på olika sätt eller hur?

Patrik: Ja precis. Vi fördelar mer än 200 miljoner kronor till det fria kulturlivet. Det är teatergrupper och scener och filmfestivaler och biografer runt om i hela staden varje år. Studieförbunden har rad olika stöd ifrån oss och och ateljéer stöttar vi på olika sätt, så att det är en stor del av vår verksamhet. Det andra vi gör är att vi jobbar med just kultur i stadsutvecklingsfrågor, nämligen hur tar kulturen plats när staden växer? Och det är ju det vi ska bland annat prata om idag.

Fritte: Ni andra, har ni några andra tankar om kulturdefinitionen eller vad kultur är för er?

Johan: Ja absolut för oss på kulturskolan så är delaktighet extremt viktigt, och just utifrån det så har vi liksom ställt den frågan till ungdomar som deltar i vår verksamhet, vad dom anser att kultur är. Och dom har ett väldigt fint svar som jag tycker är en bra definition som jag brukar gå tillbaks till som är att kultur är ett sätt att skapa gemenskap och att det också är ett sätt att liksom uttrycka oss själva som individer och det tycker jag är väldigt bra att gå tillbaks till, just eftersom det är som Patrik säger, det är ett otroligt brett begrepp och kultur.

Fritte: Verkligen. Vi var inne på det med kultur och stadsutvecklingen – på vilka sätt kan kulturen vara viktig för stadsutvecklingen då?

Johan: Jag tänker att jag kan ta ett exempel från oss, just utifrån liksom begreppet gemenskap, att det kan var viktigt just för att skapa en gemenskap i staden och vi på unga berättar har bland annat genomfört 13 stora offentliga konstprojekt runt om i staden och det är framförallt ytterstadsområden, men det senaste verket syns, uppfördes nyligen under klarabergsviadukten på Kungsholmen. Och i de här projekten så får liksom barn och ungdomar som bor i området skapa egna digitala förlagor till ett stort gemensamt verk, utifrån givna teman som drömmar, eller minnen eller intervjuer med boende i områden liksom området betyder för dom och ibland trycks de här stora verken men oftast arbetar deltagarna själva och liksom målar eller sätter upp mosaik och så fyller de här liksom gångtunnlar, husväggar, andra konstruktioner i staden. Och vi har precis färdigställt verk 14 som faktiskt är inuti Stockholm skatepark och snart sätts verk 15 upp i en tunnel i Farsta. Där kommer man kunna se barns spirit animals och höra, dom kommer kunna scanna en sån här QR-kod med mobilen och höra dom berätta om dom här verken, och det är då barn som bor precis i närområdet.

Fritte: Aa spännande.

Johan: Ja.

Fritte: Och då försöker ni sprida ut de här verken över hela Stockholm också antar jag?

Johan: Ja väldigt brett i alla ytterstadsområden och även i centrala Stockholm.

Fritte: Mm, du då Katrin, som kulturlots, för du du jobbar ju mot kulturlivet – hur tänker du när det handlar om stadsutveckling och kultur när du gör i ditt jobb?

Katrin: Precis nej men i stadsutvecklingen så finns det ju flera skeden, det ena är ju när det byggs någonting helt nytt som i slakthusområdet, och sen så finns det ju områden som utvecklas som nere vid Lövholmen eller Liljeholmen och sen har vi ju också hela centrala city, vi har också våra ytterstadsområden som Husby och så vidare. Så att en plats är ju alltid i en någon slags stadsutveckling tänker jag i alla fall.

Fritte: Mm.

Katrin: Och där blir det ju viktigt att i dom här nya områdena att det finns platser som skapar möjlighet för engagemang, som samlingslokaler för föreningslivet, och för vanligt folk att kunna liksom samlas och utöva någon typ av gemenskap som du var så bra på där du berättar om. Och sen så kan det ju också handla om att ett rikt kulturliv kan bidra till kvällsaktiva stadsdelar, alltså skapa trygghet, det är också utifrån ett jämställdhetsperspektiv så klart, och så tänker jag också på samverkan i stadsutvecklingen att ett äldreboende kan samverka med en skola likväl som en fritidsgård samarbetar och samverkar i lokaler i eller med kulturskolan bland annat. Så stadsutveckling kan vara väldigt mycket. Många pratar ju om placemaking och platsutveckling, alltså att en plats har olika behov och att ett brett kulturinnehåll, det kan ju vara producerande företag som ateljéer för lokaler till exempel, eller så kan det vara publika verksamheter. De bidrar på olika sätt till en plats.

Fritte: Men det känns som det här med placemaking alltså blivit viktigare och viktigare, alltså både att tala om men också att att bygga nya områden. Att kulturens roll i stadsutvecklingen har blivit starkare på senaste åren eller?

Patrik: Men det det tror jag verkligen man kan både känna och se när man vandrar runt i Stockholm, därför att Stockholm har ju alltid varit en stad som har vuxit och har ju länge haft en stor kulturidentitet. Och den när den då växer så snabbt som den gör nu då behöver vi ju liksom både, det som du säger Katrin, det befintliga liksom vara med i växandet och samtidigt helt nya stadsdelar måste ju då fundera igenom vad vad vill vi att, vilken kultur ska finnas där? Och då då kan man tänka helt konkret så här var ska människor samlas i samlingslokaler? hur ska det se ut på skolan för att den skola ska kunna ta emot barnteater till exempel? Eller hur ska det finnas evenemangsplatser utanför i miljön dit olika typer av festivaler kan komma? Och det där är ju liksom ett samspel då. Både det som är det nya och det som är utveckling av det befintliga.

Fritte: Kommunfullmäktige antog ju ett kulturstrategiskt program förra året. Kan inte ni berätta lite grann om det? Vad är det viktigaste i det programmet egentligen?

Patrik: Konkret så är det ju så att man jobbar innanför liksom kulturens roll i den här jättesnabba utvecklingen, och då behöver vi samverka mycket mer framförallt inom staden, så det här är egentligen ett samverkansprogram där vi mellan alltså dom kommunala bostadsbolagen, stadsbyggnadskontor, idrottsförvaltning, kulturförvaltning, måste i större utsträckning samarbeta kring utvecklingen. Bland annat kring och dela lokaler. En skola är en perfekt kulturlokal kvällstid till exempel, eller idrottslokaler kan vara mycket bra till att använda för kulturändamål vid andra tidpunkter. Men sen är det också ett samverkansprogram med andra aktörer. Stockholm är ju gynnsamt på det sättet att många statliga kulturinstitutioner finns här, och de behöver ju, tycker vi då, samspela mer med stadens verksamheter så det är det är finns ett stycke om det i den här strategin. Så det är ett samverkansprogram.

Fritte: Just det.

Katrin: Bara tillägga att i den beskrivs ju också någonting som vi behöver prata mer om, nämligen dom kulturella kreativa näringarnas tillväxtpotential och redan befintliga tillväxt, där man kan lägga till att den kulturella kreativa näringens tillväxt har ju gått över hela handelns tillväxt bara på senaste år, och även är andra industrier. Just för att det är en sån tillväxtbransch, så är det också en bransch som man behöver räkna in mycket mer när man stadsutvecklar, platsutvecklar och vill skapa en destination som många vill göra, eller trygghetsskapa en plats. Vi har sådana exempel i Kista, vi har det som jag nämnde Sergels torg vid Slussen och så vidare.

Fritte: Men nu är vi inne på också på på olika definitioner av vad kultur kan vara, för att liksom du pratar om kreativa näringar som, det kan ju vara till exempel dataspelsföretag eller musikföretag eller musikproduktion och sen har vi då barnkultur och ungdomskultur och kanske en liksom en frigrupp som som producerar klassisk teater. Och finns det någon risk att det som är under paraplyet kultur blir liksom, omformar nästan hela samhället? Eller eller hur hur ser ni på det?

Patrik: Jag tror ­– det är ju så egentligen redan från början så att säga. Kultur är ju en del i nästan alla människors vardag på något sätt, eh oavsett om man pratar om liksom hur vi konsumerar public service, eller teater eller hur vi själv utövar, men jag tror att det blir mera, nu när vi har genomlevt pandemin när så mycket kultur har varit nedstängt så förstår alla hur stor del det är av våra liv. Så jag tror att just just nu så sitter vi nog ganska många med den breda bilden och kultur.

Johan: Men det är väldigt spännande att tänka kring det vi, du nämner just spel och det är ju någonting som vi inom kulturskolan vi håller på och utvecklar spel nu som liksom i vårt utbud som ett ämne, och där kommer just sådana diskussioner och avgränsningar – vad vad är då liksom kulturskolans roll i spelområdet? Vad är kultur där? Och då backar ju vi någonstans till ordet skapande och så tittar vi på hur kan vi arbeta med spelskapande och kanske inte spel liksom konsumtion och och den delen, så att det är ju liksom ett brett ord som gör att man behöver göra vissa avgränsningar, men i de diskussionerna sker ju väldigt mycket spännande så det finns egentligen ingen nackdel i det liksom.

Fritte: Mm.

Patrik: Och det som kanske är lite nytt egentligen i det här, det är att det det offentliga har tagit den bredare kulturbegreppet i sin famn kan man säga, att man förstår att man behöver inte bara, det räcker inte att bara engagera sig i det som är det uppdragsorienterade, utan man måste engagera sig även i de kreativa näringarna och man måste engagera sig i ideella det civilasamhällets kulturliv på olika sätt, så att man ser liksom vad kan man nyttja för potential i alla de här olika områdena?

Fritte: Mm, men det är kanske också göra att kulturen blir mera tillgängliggjord om man, när man vidgar begreppet på något sätt?

Johan: Det tror jag absolut att man låter liksom fler uttrycksformer, eller och fler typer av skapande, och fler typer av kulturupplevelser, och fler personligheter och liksom, att bredda det ger ju ett liksom öppnare samhälle där fler får uttrycka sin individualitet liksom så att absolut.

Fritte: Mm, på stadens hemsida så står det att Stockholm ska vara en kulturstad i världsklass – är vi det?

Johan: Jag tänker att det är en så här, det är en bra vision men hade vi redan nått dit så skulle vi behöva skriva någonting annat känns det som. Men jag tänker att utifrån det som Patrik och Katrin berättar om de kulturstrategiska programmet att just samverkan tror jag är en nyckel och nå dit något som vi på kulturskolan ser och jobbar mer och mer med är verkligen samverkan med andra aktörer, både privata och offentliga, så att det är nog en en bra utstakad väg tror jag.

Fritte: Mm.

Katrin: Jag skulle också kunna lägga till att eftersom jag är den som oftast får dom här frågorna, och aktörer närmar sig oss utifrån kontakter med kulturlotsen, så när när jag märker att det kommer in fler och fler förfrågningar från internationella aktörer, det är ju också det det nationellt, det är regionalt och det är internationellt. Det är ju någonstans det ,jag vill inte säga kvitto haha, det är att vi rör oss åt det hållet och att den typen av intresse finns för Stockholm i någonting, det är ju så man gör jobbar med att möjliggöra för just att Stockholm ska kunna vara en kulturstad i världsklass.

Fritte: Mm.

Katrin: Att det är attraktivt och etablerar sig här och utveckla verksamheter.

Fritte: Mm, appropå det internationella perspektivet så så i ett tidigare avsnitt så pratar vi om landmärken i staden och då nämnde vi operahuset i Oslo som ju egentligen gör 3 jobb, dels då är det liksom rum för operan, och dels att tillföra ett nytt stadsrum men det blir också en magnet som folk faktiskt reser till Oslo för att se. Eh har vi för lite av den varan i Stockholm tycker ni?

Johan: Alltså jag tänker att stan som helhet är ett fantastiskt landmärke i sig liksom, att vi har så jättemycket viktiga värden: arkitekturen, naturen, invånarna, vattnet, historiken kulturen som vi behöver liksom värna om. Min upplevelse när jag har besökt städer med landmärken, det är liksom att landmärket bryter av mot staden i sig och skapar liksom diskussion och debatt och behöver finnas där, och i Stockholm tycker jag då att det är väldigt spännande att titta på säger ytterstan. Jag upplever att det här med Vårbergs jättar, det satte verkligen liksom Vårberg på kartan. Och jag upplever också i det lilla här att slå för våra liksom dom här konstverken unga berättar gör men do får också lite den funktionen. Jag fick ett mail senast förra veckan av en boende i Bagarmossen som skrev till oss på unga berättar så här: de här väggarna är så fina i Bagarmossen. Och dom gjorde vi nu för 8 år sedan så att jag tror att att det absolut är viktigt, men jag är inte helt säker på att vi behöver det här stora centrala operahuset mitt i stan.

Fritte: Men det är intressant det du säger, för att jag tänker på den här hur man marknadsför tunnelbana som världens längsta konstutställning, och då är de här Vårbergsjättarna, det är en slags förlängning av det att man då när man kliver upp ur tunnelbanan skulle man ju också kunna skapa då konst och skulpturer av i världsklass mer utspritt.

Patrik: Men jag tänker att vi i Stockholm har en väldigt hög densitet av många spjutspetsverksamheter och fantastiska hus som har egentligen byggts under väldigt lång tid, men även stadsbiblioteket är ju en sån, den det renoverar nu. Stadshuset i sig är ju en helt fantastisk skapelse och sen så har vi nya Liljevalchs som jag tycker är fantastiskt och sen tänker jag på det kommande, alltså gasklockorna i Norra Djurgårdsstaden som också kommer att bli en en fantastisk scen.

Katrin: Ja Nobelmuséet.

Patrik: Nobelmuséet.

Katrin: Som kommer. Och jag tänker också på Stockholms konstnärliga högskola som ju precis nu har gått ut i en tävling för ny arkitektur.

Fritte: Just det, och var ska den ligga?

Katrin: Slakthusområdet. Och det är ju...

Fritte: Okej.

Katrin: … Precis och tävlingen är också dessutom internationell så man får in andra röster.

Fritte: Men det här var ju en perfekt Segway in i nästa ämne som är slakthusområdet. Det är ju ett spännande område som som också verkligen jobbar aktivt med med kulturen i stadsutvecklingen. Kan inte ni berätta lite grann hur ni har jobbat med slakthusområdet?

Katrin: Ehm, Slakthusområdet är ju inget nytt påhitt, det har ju varit en tidig eller ja en kulturhistorisk plats, med en väldigt viktig funktion för Stockholm nämligen köttindustrin som har funnits där och finns kvar fortfarande, men som kommer att flytta. Och exploatering eller utvecklingen kan vi kalla det för, av Slakthusområdet har ju en väldigt ambitiös vision. Det ska ju bli en destination för Stockholm för hela söderstaden och här ska du kunna ta del av matupplevelser, och musikupplevelser, och kultur, och fria aktiviteter och marknad alltså det det är ju ni ser ju målande härligt det kommer låta och bara både bo och åka till slakthusområdet. Sen är det ju också en plats som under själva utvecklingen, har utvecklats till att bli en kultur lite mer såhär undergroundkultur. Du kan gå dit och gå på en jävligt härlig klubb, likväl som du kan gå på en sjukt galen festival som var här 2019. Och sen så finns det ju aktörer som både har varit verksamma där och producerat publika händelser, men också som har flyttat och nya som kommer. Och där har vi ju jobbat fram ett, vad ska man säga, en kulturplattform som egentligen är en strategi och inriktning, skittråkig att läsa säkert för många, men det den ger är ju ett verktyg för utveckling och samverkan och det betyder ju att staden och våra olika förvaltningar, det kan ju vara exploatering det kan vara stadsbyggnad och vi, och andra typer av andra bolag i staden med fastighetsägare och kulturnäringarna kan vara med i den här utvecklingen och verkligen beskriva ja men ska man få tills områden för evenemang utomhus, och då menar jag att det bara stora musikevenemang. Det kan vara matmarknad, en yogahändelse eller liksom en barn- och unga-aktivitet. Då behöver vi tänka till kring hur allmänna platsen planeras här och nu. För det är nu vi sätter det inte för det som ska hända om 10 år. Det finns mycket och berätta om slakthusområdet. Just nu är vi inne i ett sådant skede där vi har olika typer av forum som vi pratar i och samarbete med fastighetsägarna och kulturaktörerna.

Fritte: Och tanken är att slakthusområdet ska bli en stadsdel med med boende också ju.

Katrin: Boende, arbetande och besökande ja.

Fritte: Juste, då är det ju, då ställer kanske särskilda krav om det ska vara en en levande stadsdel både liksom klubbar, musik, fotbollsmatcher, hockeymatcher stora artister på på Globen och så där, just när när när det ska samsas med boende är den liksom hur hur tänker ni kring den frågan då?

Katrin: Men det är en stor logistik. För det första som du berättar om, det kommer ju komma dit mycket folk. En arenahändelse uppe i Globen kan ju ta över liksom tjugotusen människor som förfestar ner i slakthusområdet som ska röra sig upp, och sen så, nu är vi inne i bullerfrågan haha antar jag att du är ute efter.

Fritte: Möjligtvis.

Katrin: Möjligtvis. Ja och där gäller det ju att veta ja men vad är vad är det jag ska flytta till? Ja men det är ett område som, det är inte landsbygden eller liksom ja.

Fritte: Men rent juridiskt då, vad finns det för möjligheter? För jag vet ju att i Malmö har man gjort någon slags buller vänlig zon på norra Eriksbergsgatan där där man tillåter lite högre ljudvolymer, men det kanske är svårt. Det är enklare där för det kanske bara då är verksamheten där och inte boende?

Katrin: Ja men just bullerfrågan är ju lagförd, men sen behöver man ju ha med sig miljöförvaltningen som ju har tagit fram en bullerstrategi för staden, och ha med dom i dialogerna med dom publika verksamheterna och så att man skapar den här förståelsen för vad är det som ska finnas här. Vi tog till exempel fram förra året en hypotetisk evenemangskalender, alltså vad kan vi föreställa oss hända här från men i alla fall februari till december, och där är det ju ja men en hel del grejer drar ju inte ljud men en del evenemang och aktiviteter kommer att låta, och det kan ju du jobba ganska innovativt med liksom med byggnadsteknik idag vad hur du placerar fönster, hur du vilka typer av fönster du lägger in i bostäderna och sen grannsamverkan att grannarna istället för att klaga eller överklaga kan ha en dialog via digitala medier till exempel med klubbägare och så vidare så att. Och och trygghetsskapande faktorer polisen så att allt det där behöver komma på plats.

Fritte: Mm, för är ju en en generell konfliktlinje i städer. Nattliv, kvällsliv, musik kontra då folk som bor i stan och som har barn och ska upp tidigt och så där. Det är ju ingen lättlöst ekvation generellt så här tänker jag.

Patrik: Nej och samtidigt så tänker jag att det det är faktiskt något som alla städer har präglats av nästan alltid. Alltså när vi är många som samsas om att vara på samma plats, då har vi olika intressen. Vi är olika, vi lever på olika tider och här behöver vi liksom ha en bredare förståelse för att vi vi har valt att bo i staden där många människor trängs och samlas på på på samma tidpunkt, så det det tycker jag behöver finnas med i det här diskussionen att det är inte en ny fråga. Samtidigt blir vi fler och fler och då accentueras dom här frågorna såklart.

Fritte: Mm.

Johan: Jag tänker också att den här förståelsen är så viktig att liksom förstå att dom här scenerna och klubbarna är liksom en scen för kulturutövande och liksom om vi inte har dem så kommer vi få ett fattigt kulturliv överlag i hela landet. Om vi liksom, de barn och unga som går hos oss på kulturskolan och lär sig att utöva olika konstformer, om de inte har några scener i staden att komma ut och träna och utföra sin sitt kulturskapande på så kommer vi tappa jättemycket viktig kultur och det är viktigt att man förstår den kopplingen när man väljer att bosätta sig liksom en vibrerande härlig kulturhuvudstad.

Fritte: Mm, bra. En konstruktiv och optimistisk avrundning på det ämnet. Finns någon risk att fastighetsägare är generellt sett ser kultur som ett sätt att sätta sin sitt hus på kartan, men inte är intresserad av kulturens roll i staden i det långa loppet?

Johan: Vi har ju dialog inom unga berättar med privata fastighetsägare att jobba med konst i deras privata rum på samma sätt som vi jobbar ute i det offentliga rummet, att liksom få in barn och ungas uttryck i liksom entréer, trapphus, liksom plank när de håller på och bygger om, och där ser man ju så här otroligt positivt positiva gensvar. Sen kan man ju självklart liksom prata om så här man pratar om greenwashing när ett företag tar miljöfrågan bara för att sälja produkter, så kan man ju säkert tänka kulturwashing, det kanske till och med finns ett ord för det eller så uppfinner vi det här liksom, men dels så tror jag så här: de produkterna som vi skapar i varje fall de verken de sitter ju kvar under lång tid och min uppfattning liksom under dom 4 åren som jag har varit på kulturskolan är bara att intresset från olika privata aktörer att ta in barn och ungas skapande och åsikter, det bara ökar så att det känns långsiktigt utifrån mitt perspektiv i varje fall.

Patrik: Vår upplevelse av dom möten vi har med fastighetsägare framför allt du Katrin är ju att dom är ju väldigt intresserade av kulturverksamheter. Dom ser det som ett sätt att inte bara fylla sina vakanser utan framförallt har bygga en attraktiv stad och vara en del i någonting som gör att många människor besöker centrum. Och jag tror att man man det här kommer att accentueras i takt med att handeln förändras. Handeln är ju en jätteviktig del för fastighetsägare och när den förändras så vill man ju fortsatt ha ett centrum där väldigt många människor besöker det hela tiden. Så en hel del av fastighetsägarnas, kan man säga affärsmodell, bygger ju mycket på att det är människor som är där och konsumerar både upplevelser och varor. Jag upplever i alla fall att fastigheterna är mer och mer intresserade av att hysa och och ha kultur i sina fastigheter.

Fritte: Mm.

Katrin: Det kräver ju också ett perspektiv där man, vad ska man säga, utveckla sina affärsmodeller och hur man liksom tar sig an ett kulturprojekt och kunskap är ju viktigt här att förstå, jag menar okej vi ska få in här ett cirkushus, jag menar vad kräver det för att det är en lokal ,en fastighet och en plats ska vara rätt för ett en sån verksamhet och vilken typ av marknadsföring behöver vi jobba med. Så man blir, hur man än gör, så blir man indragen i kulturverksamhetens engagemang på något vis. Man man har ju olika incitament i varifrån man kommer in i ett projekt och en fastighetsägares incitament är ju i slutändan affären, men för att affären ska funka måste du lyssna på behoven. Medans en kultur företags incitament kan handla om publiken och kulturutövandet, eller talangutvecklingen. Men det ena utesluter inte –man har man har man behöver göra det här tillsammans, man behöver hitta dom här vägarna. Och min roll blir ju väldigt mycket att översätta det här.

Fritte: Mm, och då är vi inne på gemenskap som Johan pratade om i början. Hörni, vi får ju in frågor från stockholmarna också, och du som lyssnar kan också ställa din fråga, så håll utkik på stadsutveckling Stockholm på Facebook när vi ber om nya frågor där.

Fråga: Hur gör Stockholm för att det ska finnas byggnader där man kan ha replokaler och ateljéer?

Fritte: Vem vill svara på den?

Johan: Ja men jag kan börja. Utifrån kulturskolan så har ju vi mycket sådana lokaler vi har ju musikstudior och bild lokaler över hela Stockholm och vi arbetar med att liksom tillgängliggöra dom och öppna upp dom ännu mer och just nu så har vi extra fokus på att utveckla verksamhet på helger och lov, både genom avgiftsbelagd verksamhet men också avgiftsfritt. Och här tänker jag att det är superfint att just det här är en lyssnarfråga, för jag tänkte passa på då att göra en liten shout out att om du är ungdom mellan 13 och 22 år och vill driva ett eget projekt som att repa med ett band eller spela in en film eller göra en podcast så maila till ungaberattar@edu.stockholm.se så kan vi absolut bidra med liksom handledning, utrustning och lokaler för det.

Fritte: Underbart. Den här podden har aldrig varit så handlingskraftig och konkret.

Johan: Nej skönt.

Fritte: Vi lägger in mailadressen i avsnittsbeskrivningen också.

Johan: Det låter jättebra.

Katrin: Underbart verkligen. Vi har lett ett arbete sen 2017 och det har skett ett arbete långt innan dess också. Staden har ju dom fastighetsbolag som finns i Stockholms stad har ju egna ateljélokaler som hyrs ser ut till ateljéföreningar, och där finns det ett hundratal konstnärer som då hyr in sig, men utöver det så gjorde vi en bedömning att det håller på att förändras. Vi behöver nya typer av lokaler och platser och för att konstnärers behov förändras. Det är konstutövaren är inte idag en målare, utan du kan ha en 3D-skrivande konstnär till en, ja någon som jobbar i monumentalverkstad och så vidare, så att 2017 fick vi ett uppdrag om att etablera och utveckla minst 200 nya ateljélokaler. Vi etablerade ett ateljéhus i Vällingby som drivs av en ateljéförening, en i Östberga som också ju hänger ihop med ett aktivitetscentrum som också vi har varit involverade i på olika sätt till ett väldigt stort produktionshus likt liksom industrin för konsten som ligger i Farsta, konstverket heter den, i Farsta. Och 3 viktiga saker skulle vi liksom ta hänsyn till enligt konstnärerna, dom hade många fler punkter men det ena var prisläget, det andra var läget kopplat till någon typ av kommunikation, man ska kunna ha lätt att ta sig till sin arbetsplats och det tredje var att det skulle vara lokaler som passar den konstnärsutövningen som man har. Och jag tror att i varje ateljéhus som har etablerats och startats av dom här föreningar har vi landat exakt dom här 3 viktigaste delarna.

Fritte: Mm, men det låter ju som att ni jobbar hårt med med ateljéer och replokaler helt enkelt.

Patrik: Ja det det det skulle nog säga att vi gör och och precis som vi beskriver här så ska vi har vi också stöd till studieförbunden som har väldigt många samlingslokaler, vad heter det, replokaler och liknande så att det är en stor del av vår verksamhet vågar jag säga.

Fritte: Mm, men vi har varit inne på unga berättar innan Johan, förutom de här konstverken, finns det några andra delprojekt där som du skulle vilja lyfta fram?

Johan: Ja absolut, kanske lyfter fram unga berättar som helhet. Det är en verksamhet inom kulturskolan bestående av 5 mediepedagoger som skapar olika liksom samverkansprojekt över hela Stockholm, på tal om liksom det här ordet samverkan som vi har varit inne på tidigare, och startade 2006 utifrån ett politiskt initiativ som då var att kulturskolan skulle nå fler barn och unga som ju är väldigt aktuellt idag också. Och det gjorde vi liksom då redan 2006 genom att samverka med olika verksamheter i ytterstadsområden som skolor, fritidsgårdar, föreningar, bibliotek, kulturhus och med flera liksom. Och metoden då var digitalt berättande där barn och unga fick berätta sina berättelser med hjälp av film, och det har liksom sen permanentats nu som en verksamhet inom kulturskolan och breddats med liksom nya uttryck som foto, illustration, konst, podcast, spel och VR men fortfarande liksom med den här fokusen barn och ungas egna berättelser och möter årligen mellan två till tretusen deltagare över hela staden liksom.

Fritte: Mm.

Johan: Förutom de här 5 mediapedagogerna så tar vi även in mycket ungdomar som behovsanställda som är med och utvecklar och driver verksamheten. Förra året till exempel så anställde vi över 70 ungdomar från hela staden och vi handlade över ja vi exakt faktiskt 277 feriearbetare från hela staden.

Katrin: Haha.

Fritte: Ja superspännande. Man brukar ju säga att det kommunala musikskolorna var grunden till det svenska musikundret. Nu kanske det kommer ett film-under och ett VR-under här.

Johan: Ja absolut och då är det ju som sagt unga berättar en liten del inom kulturskolan så vi hoppas ju i framtiden att vi kommer höra att kulturskolan är del i det nya VR-undret eller del i det nya spel-undret.

Fritte: Juste. Men kulturskolan ska få fler platser dom närmaste åren eller hur?

Johan: Absolut det är ju hela tiden det politiska målet, det har varit under flera år nu att nå fler barn och unga och det är både fler i antal och fler liksom gällande de som vi inte når idag och det är ju liksom målet att de ska få kännedom om hela utbudet det är ju teater, dans, musik, bild, Media och massvis med olika ämnen och då jobbar vi ju lite som jag varit inne på kring det här med replokalerna. Utveckla helg och lovverksamhet för att vara tillgänglig på liksom när de deltagarna behöver oss. Vi tittar liksom på hur kan vi vad kan vi göra med avgiftsfri verksamhet hur kan vi bredda ämnesombudet. I år har vi liksom en extra satsning på det är spel, film och podcast och även en stor extra satsning på barn och unga med funktionsnedsättning så att vi jobbar med att bredda utbudet för den målgruppen på alla geografiska enheter i hela Stockholm.

Katrin: En fråga – lego?

Johan: Lego?

Katrin: Ja. Har du sett dom här lego master?

Johan: Ja absolut.

Katrin: Haha. Det är stort alltså.

Johan: Finns en musikvideo med Whitestripes som gjordes med legobitar som ofta används liksom som ett så här kreativt exempel så att.

Fritte: Men det låter ju som en en spännande breddning alltså förutom film och VR och och podd ­– lego-undret.

Fritte: Ett fint exempel på här med plats skapande och trygghet är det arbete som ni inom staden gjort i Östberga, där ni bland annat har skapat ett community center. Hur växte dom tankarna fram egentligen?

Patrik: Ja men det här var det mycket ett initiativ från staden där vi sa att Östberga i flera delar var en en vit fläck i flera delar det gäller kultur och hade mindre kultur än många andra delar helt enkelt. Och då sa vi att här ska vi etablera mer kultur, och då var det bland annat som Katrin sa jag tidigare att vi tittade på kan vi etablera ateljéer? Kan vi lägga ett bibliotek där? Kan vi ha annan kulturverksamhet där? Och då har vi gjort det och det det har ju blivit väldigt lyckat och där föregicks det ju av en bra liksom grundläggande analys och bra dialog lokalt. Så det tycker jag man, det är ett bra exempel på när stan och vi från olika delar av stadens verksamheter samarbetar för att liksom jobba lokalt så att det blev jättebra om jag jag såg någon sådan här utredning eller uppföljning efteråt att många hänvisar till den här kulturverksamheten som trygghetsskapande i området och att tryggheten sedan dess har blivit bättre. Så klart inte bara på grund av kulturens verksamheter men kanske bland annat.

Fritte: Men det här och skapar community centers i stadsdelar där inte finns det känns ju någonting som man verkligen skulle kunna rulla ut över över hela staden.

Katrin: Ja de behöver ju inte alltid vara i en och samma fastighet. Community center kan ju vara ett kulturkvarter likt det som utvecklas i Husby eller…

Patrik: Jag tycker nog att en del i det här kulturens roll i stadsutveckling handlar om att bygga det lokala kulturlivet som du är inne på Katrin här att att se vad finns det för förutsättningar här och vad vill medborgarna där själva driva och i hur vilken samverkan vill man ha lokalt och jag tycker bio Aspen i aspudden är ju ett sådant exempel och nu läste jag i tidningen senast idag att nu ska dom ha en av Göteborgs filmfestival sänder på den här biografen där har ju vi varit involverade i tillkomsten av det men det bygger ju på ett lokalt initiativ. Och det tror jag är liksom när några av framgångsfaktorerna för att stärka det lokala kulturlivet.

Fritte: Mm, men har städer generellt och Stockholm också varit för dåliga på liksom fånga upp de här lokala signalerna alltså innan tycker ni?

Katrin: Det jag skulle kommentera den här frågan så här att vi pratar ju om att framtidens städer både kommer bli liksom en citykärna som ger service, men att du också har de lokala perspektivet att det lokala kulturlivet, då menar jag allt, mat våra gemensamma om liksom där vi hänger och våra dom här kulturlokalerna och där vi arbetar dom den lokala kommer bli minst lika viktigt som det vi trodde var viktigt tidigare nämligen att man åker till centrum och ta del av någonting. Och jag tror att vi kommer se mycket mer av det här och det är ju den här typen av trender hänger då också ihop med fastighetsutveckling, platsutveckling hur man liksom ligger i framkant och där behöver man vara lyhörd likt såna här initiativ som Aspen som dyker upp som vi startar ny biograf, ändå är en av dom kulturtätaste förorterna i Stockholm där det finns så jävla lite kulturutbud.

Fritte: Verkligen, men det känns som att alltså på på den gamla goda tiden när man byggde då Årsta centrum och Vällingby då då byggde man in kulturen i de här de här centrumen, ABC-staden…

Katrin: Ja ABC-staden.

Fritte: …Centrumbildningarna, men när Östberga byggdes då liksom på amen lite senare då 60–70- tal då var inte lika bra på att få in kulturen men att vi kanske återigen då börjar förstå den lokala kulturens betydelse på något sätt.

Katrin: Absolut.

Patrik: Ja den det den tidigare liksom stadsplaneringen tog ju med kulturen väldigt mycket när man byggde ut staden och många av dom här lokalerna finns ju kvar men däremot att hela tiden utveckla verksamheten och låta verksamheten leva med sin tid. Jag menar hur vi konsumerar film idag ser ju helt annorlunda ut än bara för 20 år sedan så klart så att det det det det är ju väldigt viktigt att att man som stad och offentlig aktör följer med i det.

Fritte: Mm, men nu är vi inne på någonting med digitalisering här att vi kan då sitta och kolla på spännande kultur hemma på HBO eller Netflix, och en annan grej som har påverkat är ju pandemin de senaste par åren, att vi har jobbat hemma mycket mer, vi har kanske haft mindre möjlighet och mindre lust att gå ut och konsumera kultur. Hur tror ni att de här sakerna påverkar kulturen framöver?

Johan: Alltså mycket tror jag på olika sätt för oss inom kulturskolan. Precis som alla andra verksamheter, har ju det tvingat oss att ställa om till digitalt väldigt snabbt och var tvungna att nå våra deltagare på nya sätt. Jag har till exempel varit med när mina pedagoger på resurscentret har jobbat med dans digitalt via skärm och det är ju otroligt spännande och se liksom hur det tar sig nya uttryck och hur datorn blir en kamera där pedagogen dansar runt i rummet och visar den som sitter hemma som kan delta från en helt ny plats. I det här fallet var det en elev som var med från sin dagverksamhet och så hur vi liksom jobbar med kultur kommer ju förändras jättemycket, och sen också åt andra hållet att vi alla har ju en väldig känsla av att vi saknar det mellanmänskliga mötet i kulturen och det tror jag kommer göra att vi värdesätter det ännu mer och liksom ser till att nej men den här typen av aktivitet är otroligt viktig att vi ses och är nära varann, medans här kan vi ta fram jättemycket nya spännande aktiviteter där vi kan ta del från andra platser samverkar med andra länder. Vi har flera projekt på gång nu inom kulturskolan där vi till exempel jobbar med en verksamhet i Nairobi Kenya i ett område i ytterstaden där som heter Korogocho, där de skapar film nere i Kenya tillsammans med ungdomar från Rinkeby i Stockholm.

Fritte: Pandemin globaliserar oss på något sätt.

Johan: Ja verkligen.

Patrik: Absolut, men samtidigt så måste man ju komma ihåg att pandemin har ju varit förödande för kulturlivet och den är ju fortfarande det för många aktörer. Framför allt dom som är enskilda utövare och som normalt sett jobbar på institutionerna har ju haft det oerhört tufft privatteatrarna likaså. Så att det, och det är inte över det måste man komma ihåg.

Fritte: Men staten hjälper ju till genom olika stödpaket och så där men vad kan ni från Stockholms stad göra?

Patrik: Ja men vi har ju på olika sätt också hjälpt till både med stöd och lotsning och försöker då hela tiden följa upp de verksamheter som har det som allra tuffast, så att jag tycker vi ligger nära kulturlivet och lyssnar av hela tiden vad vad behoven är.

Fritte: Mm, slutligen då om vi ska vara lite framåtblickande –kan ni nämna någonting som ni tänker skulle göra Stockholm till en bättre kulturstad?

Patrik: Oj vilken stor fråga.

Katrin: Ja det finns ju mycket vatten och utveckla i Stockholm med kultur på vatten till exempel, eller platser som man inte tänker på som platsar väl för stora evenemang och festivaler. Jag tror vi kan ha en mycket mer levande stad och jag tänker också på att den gestaltande konsten i det offentliga rummet kan ta mycket större roll och plats och så så att absolut kan vi göra det mer.

Fritte: Ja två konkreta saker.

Katrin: Ja.

Johan: Ja tänker på det här med liksom gemenskapen och och vad vi som liksom alla som boende i Stockholms stad gemensamt kan göra för att Stockholm ska bli en bättre kulturstad och jag tror nog faktiskt att vi kan bli lite modigare och lite mindre ängsliga. Att vi kan våga vara mer nyfikna på nya kulturer, att vi kan våga låta saker låta mer på tal om bullret, att vi kan våga låta saker synas och ta lite mer plats. Kanske själva våga testa nya kulturupplevelser, och att vi tillsammans liksom hittar ännu fler platser och tillfällen där vi tillsammans skapar gemenskap genom kultur och här vill jag ju då slå ett extra slag för barn och unga, att vi låter dem synas och ta plats i det här arbetet.

Fritte: Det låter ju som en kulturstad i världsklass.

Johan: Absolut.

Patrik: Om jag ska lägga till någonting så tycker jag att vi ska använda det offentliga rummet ännu mer, dels både för evenemang men också för den offentliga konsten, och det andra jag skulle vilja säga det är att den icke västerländska repertoaren kan få en mycket större plats tycker jag på våra både institutioner och och öppna scener av olika slag.

Fritte: Ja, bra det tycker jag var fint. Då slutar vi på den globala skalan helt enkelt. Katrin Behdjou Arshi, Patrik Liljegren och Johan Westerlund tack så hjärtligt för att ni vill vara med i Stockholm växer.

Johan: Tack så jättemycket.

Patrik: Tack så mycket.

Katrin: Tack själv.

Fritte: Stockholm växer en podcast producerad för Stockholms stad av blandade budskap och Prime. Jag heter Fritte Fritzon och du hör alla avsnitten inklusive säsong ett om du söker på Stockholm växer i din poddspelare. Tack för att du har lyssnat.