Fritte: Stockholm växer så det knakar. Vi måste få plats med allt som behövs för att skapa en stad där vi trivs, men hur går det egentligen till? I podden Stockholm Växer pratar jag, Fritte Fritzon, med experter från Stockholm stad om frågor som berör just dig. Idag handlar det om hur vi rör oss i staden, om framkomlighet och mobilitet. Hur ska gående, cyklister elscootrar, bussar och varutransporter samsas i dagens och morgondagens Stockholm? Och hur ska vi minska biltrafiken för att skapa en bättre stadsmiljö? Det hoppas jag att vi ska kunna svara på idag. Välkomna till det här 18:e avsnittet av Stockholm växer.
Fritte: Och varmt välkomna också till dagens gäster som är Sara Bergendorff och Joakim Boberg.
Sara: Tack så mycket.
Joakim: Tackar.
Fritte: Sara du är strateg på trafikkontoret och Joakim du är också strateg med inriktning mot cyklar också på trafikkontoret. Hörni hur tog ni er hit förresten?
Sara: Åkte kollektivt såklart.
Joakim: Jag gick faktiskt.
Fritte: Vad bra för då är vi ju inne redan på första frågan här: en vanlig dag som den här när då alla vi stockholmare ska till våra jobb och skolor – hur ser egentligen resmönstren ut?
Sara: Ja allt beror ju lite på vad det är för någonting vi väljer att titta på, men om vi säger lite stora drag då så resandet mot innerstan en vardag när vi ska till jobbet och skola och så, då är det nästan 70 % som reser kollektivt så det är den absoluta majoriteten av resandet som sker med kollektivtrafiken både bussar och tunnelbanor och så vidare.
Joakim: Sen kan man ju titta på hur stockholmarna, alltså invånarna i Stockholms stad, fördelar sina resor, och då gäller ju det alla resor både inom innerstaden och ut över tullarna så att säga och då har vi en kollektivtrafikandel på ungefär en tredjedel och ungefär lika många gångresor, och bilresor är väl ungefär en fjärdedel och runt 10–11 % cyklar.
Fritte: Mm, så vi har en ganska liten andel biltrafik egentligen i Stockholm, även om vi då ibland tycker att det är för mycket bilar?
Sara: Alltså, det beror lite på vad man ser på som sagt. Om om vi tittar till exempel på hur vi reser på helgerna istället så är ungefär var tredje liksom resa en bilresa och börjar vi dessutom titta lite längre ut i regionen, då har vi mycket större andel bilresande också på fritiden. Det har väl att göra med både att det kanske inte är lika tydliga destinationer, det är inte lika många som ska åka till dom målpunkterna, när vi ska ha på våra fritidsresor eller när vi gör andra saker som inte alla gör samtidigt, men också att vi kan behöva ha med oss grejer som är väldigt mycket lättare och smidigare att göra. Kanske fler barn när vi ska skjutsa våra barn till hockeyträning eller vad det kan vara men även liksom väskor eller när man ska handla liksom växter eller vad det nu kan vara.
Fritte: Just det, och det är jobbigt med 2 hockeytrunkar på tunnelbanan kanske.
Sara: Ja det är lite mer ansträngande i alla fall.
Joakim: Ja sen på samma sätt kan man titta på resor som sker inom innerstaden, alltså i dom centrala delarna av av av staden där vi har betydligt, ännu mindre bilandel och och mer än hälften av resorna sker till fots och också en väldigt hög cykelandel, vilket ju visar då på att den den täta staden med kortare avstånd också gynnar gång, cykel och kollektivtrafik.
Fritte: Ska vi klargöra spelplanen lite grann? för att ni på trafikkontoret, ni jobbar ju med med stadens gatunät, och sen så har vi då regionala SL som sköter kollektivtrafiken och så Trafikverket då också som som har hand om vissa delar av det allmänna vägnätet, de större vägarna. Hur mycket samarbetar ni egentligen med varandra?
Sara: Alltså, det gör vi ju hela tiden. Det är ju en jätteviktig del. Vi vi kan, även om vi har gatorna så så så har vi gatorna, men det är på dom gatorna som som SL-trafiken kör till exempel, i alla fall bussarna då och även spårtrafiklinjerna och även när det gäller de stora vägarna de är som ett samspelande pianon eller vad man ska kalla det att det hur trafiken och flödena ser ut på de stora infartslederna, dom samspelar ju med hur vårat gatunät ser ut och vi kan vi kan välja på något vis välja inom citationstecken ska jag säga men vi kan styra flödena till viss del mellan de här olika systemen, ja men med hjälp av trängselskatter som är ett väldigt tydligt sådant exempel.
Fritte: Mm, men om man tittar på vägnätet då så är det ju väldigt tydligt att det finns en ring runt Stockholm med norra länken och södra länken och så vidare, men det finns ju ingen östra länk alltså över Djurgården eller under Djurgården eller vad det nu skulle vara och jag vet att det är ett omdiskuterat projekt, men vem är det som avgör om det skulle bli en sådan?
Sara: Det är ju samtidigt som det är en statlig väg eller en statlig vägtunnel eller vad det nu skulle bli det här fallet eftersom det är känsliga miljöer, så det ligger ju liksom någonstans på Trafikverket men också på, i slutändan, på regeringens bord, huruvida det ska bli en sådan eller inte eftersom det som otroligt stor kostnad.
Fritte: Mm, juste.
Joakim: Och det som är på tapeten nu är framförallt den stora tunnelbaneutbyggnaden. Både den som pågår nu med den som är är hyfsat nära förestående efter det så att säga.
Fritte: Juste det, den linjen som eventuellt går från Älvsjö då till Fridhemsplan till exempel. Ja hur pass viktig är historien då när det gäller dagens trafik och dagens framkomlighet? Har det gjorts några historiska misstag eller några riktiga genidrag som vi kan dra nytta av idag?
Sara: Det stora genidraget skulle jag väl ändå säga hade väl att göra med bland annat utbyggnaden av tunnelbanan. Det har ju påverkat våra möjligheter att ha en hög kollektivtrafik en del idag jätte jättemycket, och det hade ju att göra med att Stockholm ägde väldigt mycket mark då, så vi kunde liksom på något vis byta den de ökade markvärden mot investeringarna som som vi fick göra i tunnelbanesystemet. Det har påverkat jättemycket och över huvud taget så är det ju hur vi har byggt vårat transportsystem tillsammans med, hur vi har byggt liksom bostäder och arbetsplatser hela tiden kontinuerligt genom historien som som ger oss dom möjligheter och svårigheter vi har idag. Vi har ju det här liksom Saltsjömälarsnittet, snittet liksom centralt i stan där vi har fler bostäder på södra sidan och flera arbetsplatser på norra sidan. Jag ska inte säga att det är ett historiskt misstag, men det påverkar väldigt mycket vad, vi vilka utmaningar vi har idag.
Fritte: Okej så fler människor bor på södra sidan av Stockholm och fler jobbar på på norra sidan helt enkelt. Men finns det några fler sådana historiska misstag som ni kliar er i håret på trafikkontoret?
Joakim: Ja alltså jag håller ju med om att tunnelbanan var ett genidrag, och precis som Sara säger en förutsättning för att Stockholms växt utåt så att säga samtidigt så byggde vi då en struktur som innebar en relativt spridd, geografiskt spridd stad, med lite sämre tvärförbindelser så den det vi gjorde då har också inneburit en utmaning när vi vill öka där vi ökar möjligheten att resa på tvären och förtäta och så vidare för att få en mer sammanhållen stad. Och sen kan vi nog vara ense om att det kanske största misstaget var att bygga en sexfilig motorled rätt igenom, ytläge, rätt genom Stockholms historiska centrum. Det lever vi ju med än idag. Centralbron tänker jag på då.
Fritte: Ja just det okej, ja den skulle man inte byggt idag?
Sara: Ja det skulle man faktiskt inte. Det är ju alltså, sen är ju en jätteviktig i hur hur stadens transportsystem fungerar idag, men idag pratar vi mycket mer om attraktivitet i staden, hur det blir för för människor som ska vistas där. Vi kämpar ju liksom med att att både vad vi ska göra med då till exempel en en stor trafikled eller bro i det här fallet då som centralbron, men också ett visst bullerproblematik det finns klimatproblematik det finns då var vi liksom vill vi nyttja våra ytor till, så alla de frågorna som inte alls var var på tapeten på samma sätt då. Plus att trafiken ju naturligtvis har ökat också sen man byggde den där.
Fritte: Mm.
Joakim: Ja, vi skulle ju funderat mer på vilken slags stad vi ville ha så att säga och och vilka värden vi ville tillföra den och de gatumiljöer vi har.
Fritte: För att förenkla det kan man säga att då stod bilen i centrum och idag kanske människan står lite mer i centrum.
Sara: Mm, det hoppas jag i alla fall.
Fritte: Ett viktigt dokument som ni jobbar efter, det är ju framkomlighetsstrategin, om ni skulle sammanfatta den vad har staden för målsättningar?
Sara: Vi har en ganska tydlig prioriteringsordning i alla fall i det i den stora skalan kan man väl säga i framkomlighetsstrategin där vi prioriterar utifrån de trafikslag som är mest kapacitetsstarka, där vi får igenom mest personer på så liten yta som möjligt och då prioriterar vi gång och cykel allra högst tätt följt av kollektivtrafik och effektiv liksom godstrafik.
Fritte: Mm.
Sara: Och då sen kommer ju även då någon sorts taxi och bilen den privata bilen sist i den hierarkin. Sen gör man ju olika prioriteringar på olika platser så klart så det betyder inte att bilen inte har en plats i sig, men det är nästan det viktigaste budskapet och att det är också i de trafikslagen som är mest klimatsmarta och också hälsosammast för att vi rör oss mest.
Fritte: Mm.
Joakim: Det handlar ju också om att ge staden och vi som jobbar med stadsutveckling ett verktyg att arbeta med en växande stad det vill vi ju ha, vi vill att Stockholm växer, är attraktiv, att fler vill flytta hit och fortsätta stanna kvar och bo här, samtidigt som vi har begränsat utrymme. Vi har på många ställen utrymmet mellan fasaderna där all traffik ska ske, all rörelse ska ske och där vi även vill vill ha attraktiva miljöer med vistelse och träd och uteserveringar och allting.
Fritte: Juste.
Joakim: Så det här är ett verktyg för att göra avvägningar för att det här utrymmet ska kunna fungera på ett bra sätt.
Fritte: Juste, men vad krävs för att komma dit den här framkomlighetsstrategin pekar då?
Sara: Vi har vi försöker peka ut diverse olika verktyg som staden har och jobba med för det här, men dels så klart så handlar det ju om prioriteringen av utrymmet, men det handlar också om att vi ska jobba jättemycket mer med innovation och teknisk utveckling och då testa oss fram faktiskt. Det sker ju jättemycket på mobilitetsområdet, bara liksom senaste 10 åren som vi tagit jättekliv när det gäller liksom delningstjänster automatisering, elektrifiering och alla de här häftiga modeorden eller vad man ska säga, och även om inte kanske alltid vet precis hur snabbt det går eller vart landar så har så behöver staden vara lite tydlig med vart vi vill för för att det ska utvecklas i den riktning vi faktiskt strävar mot och vill.
Fritte: Apropå det här med ny teknik och så där så får vi in frågor från stockholmarna också och du som lyssnar på den här podden kan ställa din fråga så håll utkik på stadsutveckling Stockholm på Facebook när vi ber om nya frågor där.
Fråga: Hyrcyklar och hyrsparkcyklar hjälper folk att smidigt ta sig till målet eller till tunnelbanan för att sedan slippa tänka på stöld eller parkering, men var ska dessa hyrfordon stå?
Joakim: Ja och det arbetar vi med dagligen att disponera våra ytor i staden precis som vi sa. Ytor för rörelse men även ytor för parkering och vistelse och det är en utmaning för det är en tät stad vi bor och lever i och ytorna är begränsade men vi det det handlar om att göra avvägningar och och hitta de platser där där nära kollektivtrafik-knytpunkter till exempel där där den här typen av delningstjänster gör mest nytta.
Sara: Det är ju fler och fler också som vill in på samma utrymmen det såna här paketboxar och det är laddstolpar för elbilen och det är dom här då elsparkcyklarna och så lånecyklar och privata, alltså det är många som vill samsas om det här utrymmet så det gör ju avvägningarna vårat jobb krasst liksom lite knepigare men också roligare såklart. Men jag tänkte bara på en sak apropå frågan som som jag tänker att många har i bakhuvudet så är det ju den här parkeringsproblematiken eller vad vi ska kalla det när det gäller elsparkcyklarna, och det har ju inte, alltså det har varit problematiskt när elsparkcyklarna ökade i sån otrolig takt som det gjorde under förra året, när den nästan fördubblades.
Fritte: Men där vet jag att ni har stora grejer på gång eller hur?
Sara: Ja absolut. Vi har regleringar som vi planerar för att införa i liksom i absolut närtid och det handlar om att vi ska begränsa det totala antalet till 12 000 och då blir det också att de som har sökt och bli liksom får en mindre andel var då de här olika elsparkcykelföretagen helt enkelt och så finns det diverse olika regler för hur man ska kunna parkera och hur man ska kunna styra det där så att det förhoppningsvis ska bli betydligt lättare för stockholmarna.
Joakim: Sen så pågår det också ett arbete på nationell nivå där Stockholm stad och andra kommuner är med och bidrar kring vilken typ av fordon man ska klassa det här som till exempel. Idag är det till exempel tillåtet att köra en elsparkcykel på trottoarer och där finns det ju förslag om att att att den möjligheten inte ska finnas och att elsparkcykeln blir mer av en cykel i den meningen att den ska hålla sig på i huvudsak i gator eller på cykelinfrastruktur.
Fritte: Juste det låter väl rimligt.
Joakim: Ja och jag tror att, givet att vi får bukt med parkeringsproblematiken och att det ligger elsparkcyklar i vägen överallt och att vi får lite tydligare regelverk för vilket slags fordon det är frågan om, hur den ska köras och föras, så finns det ju en enorm möjlighet i alla dom här dom här små, tysta klimatvänliga fordonen som som är lätta för för ta sig fram på ett enkelt sätt på liten yta i tät stadsmiljö.
Fritte: Mm.
Joakim: Och sen är det ju fullt möjligt också att att elsparkcyklar eller andra liknande fordon – vi brukar ju kalla det för micromobilitet som ett samlingsnamn – och där ingår ju även vanliga cyklar och elcyklar att det blir mer av privatägda cyklar eller så går vi mot att det blir mer av olika olika slags delningstjänster. Under under året i år så kommer ju Stockholms stad ställa ut så här vårt eget så att säga upphandlade lånecykelsystem på gatorna.
Fritte: Mm, men det är lite intressant för Paris har ju haft ett otroligt framgångsrikt hyrcykelsystem i många år men det har aldrig riktigt slagit i Stockholm – vad beror det på tror ni?
Sara: Vi hade ju ett lånecykelsystem sen hade vi lite strulig med upphandlingen så det dröjde det vart lite paus på några år här, men nu kommer det bli elcyklar till exempel och det kommer även finnas någon lite mindre antal lådcyklar så det finns liksom mer, vad ska ska man säga, utveckling i själva fordonen som kan göra att man kanske kan resa längre med dem och så, det finns också kommer finnas fler cyklar den här gången. 5000 cyklar kommer det vara på stan när det är helt utrullat systemet.
Joakim: Och framförallt kommer även finnas i ytterstaden, så vi kommer ha en bra spridning förhoppningsvis över hela staden och inte bara innerstan där det förra systemet var ju mer fokuserad på de centrala delarna.
Fritte: Och när kommer den rulla då i dubbel bemärkelse?
Sara: Det kommer att, första etappen kommer att komma ut i april.
Fritte: Ja.
Sara: Så det är snart.
Fritte: Spännande.
Sara: Vi försöker jobba hårt för att hitta liksom sätt att reglera, så att det ska bli så bra som möjligt för stockholmarna och kunna nyttja de delade tjänsterna, ja när vi har pratat elsparkcyklar till exempel eller lånecyklarna som är på gång, men vi är ju också delade bilar alltså bilpooler och där har vi ju just nu i alla fall en liten utmaning i att det inte går att ge dom plats på stadens mark där vi behöver liksom regelförändring. Och så kan det vara i flera av dom här frågorna att att vi behöver lite lagstiftningsstöd för att underlätta, och det är lagstiftningen är ju inte alltid den som är snabbast och det ska den väl inte heller vara, utan här utvecklas det tjänster snabbare än vad lagstiftningen hinner med och det behöver vi ju också lite hjälp av den statliga nivån.
Fritte: Just det så för att egentligen skulle ni vilja att det var betydligt enklare att liksom hitta parkering för bilpooler, men det är lite svårt just som det är idag?
Sara: Vi får inte ge dem platser på allmän platsmark som det heter.
Joakim: Och det där är väl också genomgående i flera flera frågor. Det här att de nya utmaningar och behoven för när vad det gäller trafik och rörelse händer först i städerna och och vi står ofta, märker vi, utan utan tillräckliga eller tydliga redskap i form av lagstiftning och regel regler och så vidare för att för att hantera det och komma på bra lösningar som gynnar hållbara transporter och det här är ett ett sådant exempel. På cykelområdet så har vi också har vi också har också haft behov att att jobba med med med att reglera gator för bättre framkomlighet och fler genvägar för cykel och det har inte alltid varit lätt att tydligt vad lagstiftning egentligen säger, men vi har känt ett behov av att gå före lite och testa och sen kommer ofta lagstiftningen efter.
Fritte: Just det och då pratar vi till exempel om att man kan cykla mot enkelriktade gator i vissa delar av Stockholms innerstad..
Joakim: Precis.
Fritte: …Där ni har testat olika sätt att skylta och där folk också då överklagat detta och sen då.
Joakim: Ja men nu nu har vi förhoppningsvis hittat en lösning som som som bär och och som också ger cyklister bra, smidiga, genvägar genom stan utan att vi egentligen behöver göra någon större investering.
Fritte: Ja men det är jag tacksam för. Lagstiftningen borde präglas av lite mer sharing is caring helt enkelt.
Sara: Men och det är ju också någonting, men vi vill ju inte sitta heller och bara luta oss tillbaka och tänka att det är nu får staten lösa det här åt oss utan det är ju då är det ju på något vis fördelen om att jobba i den här huvudstadsregionen att vi har ju ändå ganska mycket möjligheter att påverka och och det gör vi ju också som som i det här exemplet med att cykla mot enkelriktat.
Joakim: Jag tror inte vi har någonting emot som som som storstad att vara lite testbädd för nya innovativa lösningar som som löser framkomlighetsfrågor till exempel i en tät stad.
Fritte: Men Joakim du arbetar ju med cykling som vi har börjat prata lite grann om här. Hur är Stockholm som cykelstad skulle du säga?
Joakim: Jag tycker Stockholm håller på att bli en riktigt bra cykelstad eh, vi får inte glömma att i det är ju bara de senaste 25 åren, från slutet av 90-talet, som vi på allvar har byggt cykelbanor och och ordnat cykelfält och gett cyklarna en egen infrastruktur, och vi ser ju att det gett resultat. Vi har ju en en ökning av cykeltrafiken som har en fördubbling egentligen de senaste 15 åren och och och fler och fler stockholmare väljer cykeln som som vardagsfärdmedel till jobb och utbildning och så vidare.
Fritte: Mm, vad vad kan bli ännu bättre då?
Joakim: Ja vi måste fortsätta. Vi just nu mitt inne i kanske den största satsningen hittills i stan på att bygga trygga, säkra, framkomliga cykelbanor och cykel parkeringsplatser och vi behöver fortsätta se till att vi får en trygg och säker cykelinfrastruktur så att alla, både barn och gamla, kan känna sig trygga och och känner att cykeln är ett färdmedel som som tar dom från från A till B och alla punkter där emellan.
Fritte: Jag har ju bott i Köpenhamn som ju då är kanske ännu högre grad en cykelstad än Stockholm och det jag möjligtvis då kan tycka är bra med Köpenhamn, det är ju förutom att det liksom har varit en cykel har väldigt länge att folk har i blodet på något sätt att även då alla från fotgängare till bilister liksom förstår cykelns på något sätt plats i i trafikmixen, men det är också det vi så otroligt tydligt att det är en trottoar och sen är det cykelbana och sen eventuellt en parkering och sen är det liksom körfält, men att i Stockholm så känns det litegrann som att cykeln är lite här och lite där. Har ni några liksom strategier för var ska cykeln vara någonstans?
Joakim: Ja och det är ju precis som du säger, att det är jätteviktigt att att att cykelinfrastrukturen är tydlig i meningen att man ska veta vad man ska var man ska cykla nånstans och det det ska vara tydligt att att den hänger samman över korsningspunkter och annat. Men sen får vi nog be om om lite tålamod för det tar tid att bygga om. Det är oftast befintliga täta stadsmiljöer vi är inne och breddar befintliga cykelbanor, eller bygger nya i och det tar tid och att bygga om en stad och det är många avvägningar som ska göras även med andra trafikslag och och anspråk på på stadsmiljön, men vi är på god väg skulle jag säga.
Fritte: Men vad skulle ni helst vilja att cykelbanan låg, om ni fick välja helt fritt då?
Joakim: Alltså, det handlar ju om att att jobba med en kombination av av cykelbanor som är separerade från både biltrafik och gående men också samtidigt kanske jobba ännu mer än tidigare med cykelvänliga gator. Nu har vi en möjlighet sedan ett år tillbaka att göra så kallade cykelgator och det är ju egentligen en blandtrafikgata med låg hastigheter, men där cykeln lyfts fram och biltrafiken ska anpassa sig till cykeln och vi håller just nu på och titta på ett par tre ställen i stan där vi ska testa den här typen av lösning. Den finns ju också i Köpenhamn och och i Nederländerna som ett komplement till den här klassiska separerade cykelinfrastrukturen.
Fritte: Juste, ju lägre hastigheter och ju mer integrerad trafiken blir desto oviktigare egentligen det blir att markera exakt vad cyklarna ska köra.
Joakim: Ja det här ska nog ses som ett komplement till. Grunden är att vi ska ha bra så bra breda cykelvägar, en separerad infrastruktur.
Sara: Jag tänker på något som skiljer Stockholm och Köpenhamn också är ju hur kuperat det är tänker jag som också var där och cyklade i höstas så att det det är ju betydligt liksom brantare över våra broar och så vidare och då tänker jag just bara att att det liksom elcyklarna, hur mycket dom ändå har slagit igenom gör ju att att cyklandet blir mycket lättare i en stad som Stockholm. Där spelar det mer roll än vad det gjorde kanske i Köpenhamn där man kunde gå på vilken cykel som helst och tycka att det var superhärligt.
Fritte: Ja nej men elcyklarna är ju en revolution känns det som. Det är lite jobbigt när man själv inte har helt enkelt bara bli omkörd hela tiden, för då känner man sig dålig haha.
Joakim och Sara: Haha.
Joakim: Och där tror jag det är väl en bra insikt är att vi ska definitivt låta oss inspireras av Köpenhamn och Amsterdam och andra cykelstäder som har kommit väldigt långt, men vi ska också bygga Stockholm som cykelstad utifrån våra egna förutsättningar.
Fritte: Men finns det något annat när ni ändå liksom tittar på andra städer inte bara när det gäller cykel utan trafik generellt? Alltså vad kan ni lära er av andra städer ute i världen?
Sara: Det finns ju supermycket liksom häftiga saker som görs över hela världen nu när man omvandlar stora trafikleder till exempel till just rum för människor. Det sker på alla möjliga håll och kanter i världen och där, vi jobbar ju också med det sen så är det verkligen inte så att vi ska omvandla alla våra trafikleder, det vill vi inte. Men det handlar ju någonting om just det här fokuset på människan och vad man kan göra och vad man kan göra med enklare åtgärder och tester först och hur man kan komma väldigt långt med det och det det ser vi många spännande inspirerande exempel från andra delar av Europa.
Joakim: Ja vi har ju våra sommargågator som har blivit en succé de senaste åren och den typen av lösningar att utnyttja ett gaturum på nya sätt eh ser vi också i många städer runt om i världen. Och sen var det ju intressant nu under 2020, pandemiåret, hur hur en del storstäder som Paris och London som man normalt inte kanske ser som cykelstäder ställde om väldigt snabbt och och snabbt fick fram väldigt mycket mycket och enkel cykelinfrastruktur, men också omvandlade gator på det sätt som som som vi pratar om det med möblering och vistelseytor och så vidare.
Fritte: Fantastiskt. För att få till en mer hållbar stad så måste vi ju, som vi har konstaterat, minska biltrafiken. Men hur ska det gå till? Trängselskatt är ju ett verktyg – finns det några fler?
Sara: Det finns, vi har väl en del verktyg i vår verktygslåda där trängselskatten har varit ett av dom allra effektivaste, men och även liksom parkeringsavgifter är också effektivt och parkeringslagstiftning. Flera av dom här sakerna är ju samtidigt extremt känsliga att införa för att biltrafiken har en viktig funktion för väldigt många människor så där får man ju titta på hur man utformar dom där olika verktygen vi har. Även trafiksignaler är väldigt effektivt för att styra vart vi vill ha våra trafik flöden, hur mycket dom kommer igenom på olika platser och så vidare, och sen naturligtvis då hur vi prioriterar gaturummet är också en sån som sak.
Fritte: Mm.
Joakim: Och också lyfta fram och möjliggöra och underlätta för för för alternativen så att den som kanske inte nödvändigtvis behöver bilen har alternativ, alternativa sätt att ta sig fram på. Sen sen har bilen en funktion för för för en del ärenden och och för många människor i många olika situationer men men det är också viktigt att alternativen finns.
Sara: Och biltrafiken består ju av så himla mycket, man klumpar gärna ihop den, men men det är ju liksom bara en del av den som är liksom privatbilismen sen är det jättemycket som är gods och eller som som handlar om liksom hantverkare som ska in och fixa för någonting eller taxibilar och så vidare och då måste vi ju i stället liksom försöka främja och den är alltid lite utmanande för att man, dom styrs liksom i samma fält eller i, så när vi begränsar för biltrafiken begränsar vi för fler och hur hur vi ska jobba med det liksom det gör vi ju hela tiden. Att försöka hitta liksom rätt mix när det gäller där men just som du säger Joakim så så som Stockholm jobbar handlar ju inte om att vi ska försöka förbjuda biltrafik på på något sätt utan att att stimulera alternativen.
Fritte: Just det, men är det så att även om vi då skulle minska liksom privatbilismen, speciellt innerstad, så så borde ju egentligen också minska både godstrafiken och yrkestrafiken på med med bil eller?
Joakim: Vi ser ju, de senaste åren har just dom här lätta transporterna, alltså varuleveranser ökat ganska kraftigt, den typen av trafik har ökat och det beror ju delvis på att vi beställer mat från restauranger och får den levererad hem och vi näthandlar och får varorna levererade hem eller till närbutiken. Så den typen av trafik har ju ökat väldigt mycket och kommer kanske fortsätta öka i om det är så att vi behåller de vanorna och utvecklar dom.
Fritte: Mm. Nu har vi pratat mycket om cykelsatsningar och att få bort bilarna men men hur är det med med satsningar på biltrafiken för den det måste också byggas en del för bil tänker jag mig?
Joakim: Det är klart att att vi bygger även för för motorfordonstrafik. De senaste åren har vi ju regionalt byggt ett antal stora trafikleder med norrortsleden, norra länken, södra länken och nu pågår ju bygget av förbifarten. Så det har gjorts ganska stora infrastruktursatsningar de senaste åren i Stockholm för motorfordonstrafikens framkomlighet.
Fritte: Mm, och sen antar jag då att det är en fortlöpande också underhåll av av av gator och vägar så att de ska flyta på också?
Joakim: Det är ju en viktig uppgift som trafikkontoret har alltså det vi kallar för reinvestering att att att sköta just underhållet av den befintliga gatumiljön och det det sker ju löpande på på på alla alla gator som som staden är väghållare för.
Fritte: Mm.
Sara: Men bara det är ju liksom så lätt att tänka att nu när man gör så mycket cykelsatsningar så är det enormt samtidigt som jag vet att vi gjort något överslag någon gång på att det är så här 3–4 % eller något av av liksom stadens gatuutrymme, som som är för cykelinfrastruktur så att det är inte några enorma summor vi pratar om här.
Fritte: Men med relativt modesta pengar då kan man ju ändå åstadkomma väldigt bra resultat uppenbarligen.
Sara: Ja absolut.
Joakim: Sen har vi en del stora projekt på gång i staden framöver här som löser många uppgifter. Flera av våra broar behöver ju renoveras Liljeholmsbroarna, Västerbron, Vasabron och på de här broarna rör sig alla trafikslag. Det är ju fotgängare, cyklister, bilar, bussar varuleveranser så när vi när vi renoverar och och bygger om de här broarna så kan vi också lösa framkomlighet och trafiksäkerhet för för alla inblandade trafikslag.
Fritte: Många talar om elbilen som lösningen för minskar buller och utsläpp – tror ni det också?
Sara: Det det är definitivt en del av lösningen skulle jag säga. Stockholm har ju en väldigt fokus på elektrifieringen och vi ska möjliggöra jätte jättemycket laddning. Vi ska inte bygga laddning utan vi ska ha stimulerat marknaden bygger laddplatser och så vidare, och det är väl en fråga som man ser jättetydligt att liksom byggandet av laddplats, eller laddplatser i sig gör att folk vågar köpa elbil så att det är ju vad är hönan och vad är ägget och så där i det här fallet är det ganska tydligt att det stimulerar elbilsinköpen. Men men det vi det vi ser är väl att det så vi kommer inte hela vägen till att uppfylla alla våra mål genom att vi vi byter alla alla personbilar till elbilar för dom tar fortfarande lika mycket plats i våran gatumiljö.
Joakim: Ja vi löser ju inte trängsel- och kö-problematik så att säga givet att bilarna är lika stora.
Fritte: Juste.
Joakim: Däremot så är det klart att vi får en tystare och och och klimatvänligare trafikmiljö förstås.
Fritte: Så vi ser på vägen men inte inte den slutliga lösningen.
Sara: Men inte hela lösningen tror jag man får se det som.
Fritte: Nej och det här för oss in lite grann på nästa fråga från stockholmarna.
Fråga: Det här med självkörande fordon. Har stan tittat på möjligheter för anpassning till självkörning eller ligger det långt i framtiden?
Sara: Jag tycker den där, just när det gäller liksom självkörning eller och liksom olika nivåer av automatisering. Det finns ju redan idag jättemånga liksom jag tror det är fem steg eller nåt sånt där, det är automatiserade fordon som man tittar på och det är först i femte steget eller nånting sånt där som är helt självkörande och redan idag har vi kommit ganska långt på på den vägen. Men om man skulle liksom tänka sig en en stad då som som har helt självkörande fordon så, alltså vi har inte tittat hur det skulle påverka staden, och jag tror att det finns väl någonting i det där att mycket av av av branschen idag tittar eller utvecklar utifrån att dom behöver det för sin överlevnad om vi ska vara krassa, och det blir mycket på de stora trafiklederna för det är där man liksom extra stark och i de målgrupperna med extra starka som har det behovet. Det finns ett andra typer av möjligheter om vi skulle tänka självkörande inne i stadskärnan, vi skulle kunna kanske styra mycket mer kring hur fort det går och vad man får ha för drivlina, alltså vad man får släppa ut, och och då kopplar ju det snarare till även till geofencing som som är liksom möjlighet att styra liksom biltrafiken. Det kan ju också göra att fler har möjligt att åka, det blir en jämlikhet även om du är är liksom rörelsehindrad eller så här så så har du möjlighet att åka bil eller så.
Fritte: Mm.
Joakim: Och det kanske är en ny, den nya former av kollektivtrafik så att säga med ett slags system med med mindre självkörande fordon som som som rullar på på gatorna vem vet och det och det är ju lite där nu sitter vi har en en gammal stad som vi bygger om sakta men säkert för att anpassa till till nya nya krav och önskemål och så vidare och det här, för många känns det här vi pratar om nu, fortfarande rätt långt in i framtiden så det är lite svårt. Även om man försöker tänka visionärt så är det svårt att egentligen föreställa sig hur det skulle hur det skulle se ut och hur det skulle fungera men men vi kanske behöver tänka lite mer fritt och ibland lyfta blicken från det här dagsaktuella som som måste göras nu så att säga det är en…
Fritte: Men det som är bra med staden som struktur är ju att men att när Stockholm byggdes på medeltiden då var det det hjulet var väl i princip uppfunnet, men det var och det var mycket till fots och mycket häst och vagn transport och sen när dom stenstaden kom fram då var det ju fortfarande ganska mycket häst och vagn som som styrde gaturummens storlek och sen kom cykel och bil men att det är liksom staden har liksom har visat sig liksom att ha en en resiliens kring liksom olika trafikslag och det det kommer den säkert ha i framtiden också.
Joakim: Men det är jätteintressant. Stenstaden har ju överlevt 100 år så att säga lite drygt och och så att säga att fyllts av olika slags trafikanter och trafikslag och sen har vi byggt en del under under jord för att lösa stora delar av av av transporterna så att säga men men men så är det absolut.
Fritte: Mm.
Sara: Jag tänkte på en sak som är viktig i relation till det här med självkörande, det är ju att vi fortsatt även om det skulle bli självkörande bilar och när vi kommer så långt så att säga så behöver dom fortfarande vara delade. Vi kan inte, för att det ska göra någon riktig effekt för för våra målsättningar så behöver vi dela på fordon, det kan inte vara varje har det en och en, men kan vi däremot dela på självkörande fordon då finns det ju en riktig funktion för för hållbarhet och jämlikhet och sådana frågor som det som man eventuellt kunde uppnå. Det vore ju spännande att någon gång liksom i framtiden göra liksom något test och se hur det skulle påverka något mindre kvarter eller sådär.
Fritte: Då återstår bara frågan om vem som ska städa dom här självkörande poddarna när mina barn har spillt banan och smoothie i dom. Men det kanske kommer någon någon tjänst för det också.
Sara: Dom har kemikalier som bara..
Fritte: I framtiden.
Sara: Mm.
Fritte: Mycket i Stockholm är ju bra, alltså både när det gäller stadsliv och mobilitet och trafik men om ni skulle nämna någonting när ni tycker att det finns utrymme för förbättring när det gäller trafik och rörelser vad skulle det vara?
Joakim: Vi kan ju alltid förbättra allting förstås. Jag tänker ibland på att vi kanske måste vara borde bli bättre på att kommunicera med stockholmarna kring de avvägningar vi gör dagligen när vi planerar staden och bygger staden. Det är ofta många svåra avvägningar mellan olika intressen som som ofta står i konflikt med varandra och som vi behöver hantera och jag tror vi kan bli bättre på att förklara dom val vi gör och de avvägningar vi gör för att få ökad förståelse för de ombyggnationer som sker och så vidare.
Fritte: Mm.
Sara: Det brukar vi prata lite ibland om Joakim just det här med också trafikstörande arbeten eller sen när vi gör den här ombyggnaden om man bara ser att det är stopp på ens egen, vanliga vägen till jobbet, eller så oavsett vilket transportmedel man åker blir väldigt påverkat och där är väl både att vi kan jobba med dem på ett annat sätt mera samordnat och tydliggöra påverkan på ett annat, men också just informera på ett annat sätt, kommunicera med medborgarna.
Joakim: Och det där är ju så alltså att bygga om gator och bygga nya hus och allt sånt det är ju det är ju aspekter av en en växande stad. Vi vill ju ha en växande stad, det är ett bra tecken att vi har byggkranar i skyn så att säga och att det uppgrävda gator det betyder att Stockholm växer och och och lever och utvecklas, men men i och med det då kan vi inte heller se de här omledningarna och de här vägbyggena som ett slags undantag, utan det är ju en del av normaltillståndet i en stad som Stockholm, och det behöver vi kanske jobba ännu mer med att hantera även på ett strategiskt sätt.
Fritte: Juste, men då kommunicerar vi det i och med den här podden till stockholmarna att vägarbeten det får ni ni får leva med även fortsättningsvis.
Sara: Haha absolut, men vi ska göra det så smidigt som möjligt.
Fritte: Tack, men slutligen om vi ska vara lite framåtblickande igen om ni fick drömma helt fritt, hur skulle ni vilja att vi rör oss i Stockholm om säger ju 50 år?
Sara: Jag ser framför mig att vi delar mycket mer på dom fordon som vi har, vi behöver inte ha ett ägande av alla fordon det skulle bli ett så mycket mera effektivt utnyttjande och vi kanske skulle kunna mötas på helt andra sätt då att det också skulle stimuleras av en sån grej och att det är människor som får ta plats. Fordonen kanske blir, det känns nästan som att de blir osynliga för de bara försvinner när vi inte behöver dom.
Joakim: Det låter som en spännande vision tycker, jag håller med.
Fritte: Du skriver under på allt som Sara säger. Ja Sara Bergendorff och Joakim Boberg tack så mycket för att ni vill vara med i Stockholm växer.
Sara: Tack.
Joakim: Tack.
Fritte: Stockholm växer är en podcast producerad för Stockholms stad av Blandade budskap och Prime. Jag heter Fritte Fritzon och du hör alla avsnitten inklusive säsong ett om du söker på Stockholm växer i din poddspelare. Tack för att du har lyssnat.
