19. Den klimatsmarta staden

Fritte: Stockholm växer så det knakar. Vi måste få plats med allt som behövs för att skapa en stad där vi trivs, men den staden måste också vara hållbar. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser och anpassa staden för att möta effekterna av klimatförändringarna – det kommer vi prata om idag i Stockholm växer. Jag som heter Fritte Fritzon kommer att möta experter från Stockholms stad och ställa frågor som berör just dig. Välkomna till det här 19:e avsnittet av Stockholm växer.

Fritte: Och varmt välkomna till dagens gäster – Björn Hugosson, Zeinab Al Mansour och Peter Wiborn!

Peter: Tack.

Björn: Tack så mycket.

Zeinab: Tack.

Fritte: Vad kul att ha er här. Björn du är klimatchef vid stadsledningskontoret och arbetar med övergripande klimatfrågor inom Stockholms stad, Zeinab du är kökschef på förskolan snårvinden som jobbar aktivt med miljöfrågor och Peter du är projektledare vid plan och miljös stadsmiljöenhet vid miljöförvaltningen, och sysslar bland annat med klimatanpassning.

Peter: Ja.

Fritte: Hörni ni jobbar ju med miljöfrågor alla 3 på olika sätt har det färgat er på något sätt? Lever ni som ni lär?

Peter: Nu ska man va sådär PK och säga ja, absolut.

Fritte: haha.

Zeinab: Ja det gör vi ju.

Peter: Absolut. Ja men jag inser att jag är faktiskt bra på att leva som jag lär, sen finns det ju guilty pleasures som som man som vi alla har, men jag tittar på de här olika delarna som handlar om klimatsmarthet att man brukar prata om bostaden, bilen, biffen och börsen så nej men jag har nog påverkat rätt väl under ganska lång tid så att jag är, jag är hyfsat nöjd med mig själv.

Fritte: MVG helt enkelt. Zeinab hur är det med dig då?

Zeinab: Jo man man tar ju med sig det, alltså jobbet påverkar ju ene så mycket så man tar ju med sig det är hem och vill göra det hemma också och jag jobbar ju med barn och jag har ju 3 barn så det tar jag mig hem testa på dom lite och så.

Fritte: Och Björn som klimatchef så måste du leva klimatsmart helt enkelt?

Björn: Ja precis och jag gjorde faktiskt en klimatplan för familjen för ganska många år sedan och försöker liksom ta in det här i vardagen, köpte miljöbil och försöker minska ner på köttet och försöka göra det här, vända det här till möjligheter i vardagen.

Fritte: Mm. Det finns ju massa ord som cirkulerar. Dels så pratar vi om klimatfrågan och klimatsmart och det förstår kanske de flesta vad det är, och sen pratar vi om miljöfrågan eller miljöfrågor det är liksom ett mer övergripande begrepp, sen pratar vi också om hållbarhet och det är ju ett ännu större begrepp som innefattar också social och ekonomisk hållbarhet – vilka ord använder ni själva egentligen?

Björn: Ja alltså vi använder alla orden, för hållbarhet är ju det övergripande och det jobbar ju Stockholms stad med också i alla dimensioner, sen så behöver man ju göra liksom speciella insatser för att lösa problemen och just klimat handlar ju dels om att minska negativ klimatpåverkan minska utsläppen av av växthusgaser, och sen handlar det om att att anpassa oss till det klimat som förändras klimatanpassning.

Fritte: När när när ni lagar miljö eller klimatsmart mat vad vad kallar ni det?

Zeinab: Jo men då pratar vi om miljön och vi pratar om hållbarhet och klimatsmart mat och vad det innebär och vi försöker få det till barnen också så vi pratar på barnens nivå vad matsvinnet innebär. Vi tänker väldigt mycket på hur vi ska kunna få det här budskapet till barnen, för att jag kan ju inte komma med ett siffror till dem eller säga växthusutsläppen det blir jättesvårt för dom, så då använder ju väldigt mycket miljön och planeten.

Fritte: Mm.

Zeinab: Så det är dom begreppen vi använder.

Fritte: Det kanske vi ska använda idag också för att hitta rätt nivå – mycket bra. Vi står ju inför stora utmaningar det vet vi ju de kommande decennierna vi har sett extremväder dom senaste åren i form av stormar, skyfall, översvämningar och ökenvärme. Det här är ju en ödesfråga inte bara för Stockholm utan för hela planeten, men vi måste ju börja lokalt. Hur ser det ut i Stockholm egentligen?

Björn: Ja vi har ett miljöprogram som slår fast alla målen, 7 stycken prioriterade miljömål i Stockholm. Klimat är ju en jätteviktig del av det här programmet så vi har ju ett mål att bli fossilfria och klimatpositiva 2040, och vi ska även i kommunorganisationen bli fossilfria redan till 2030 så att där det är ju de mål vi utgår ifrån, och sen utifrån det här så jobbar vi med alla möjliga åtgärder, aktiviteter och handlingsplaner för att nå det här.

Fritte: Mm, vilka är de viktigaste åtgärderna för att bli fossilfria då?

Björn: Det är ju finns ju olika källor till växthusgasutsläpp som vi måste jobba med lokalt här i inom kommungränsen och när det gäller värmesystemet så har vi ju en fjärrvärme i Stockholm som täcker 80 % av bostäderna. Det är väldigt stort system så det berör de allra flesta stockholmare och där har man ju fasat ut den fossila energi nästan helt, så det som återstår där är en del förbränning av avfall där det ingår plast så att där har vi en del att göra. Och så är det trafiken då förstås med bensin och diesel i fordon. En hel del har hänt, vi har mycket kollektivtrafik och cykelbanor och möjligheter att resa hållbart men där återstår det en hel del.

Fritte: Just det, men den här fjärrvärmen som produceras då hur vad är det som är eldas då förutom sopor?

Björn: Dels så är det ju restavfall från skogsindustrin så att det är bioenergi och sen tar man tillvara spillvärme till exempel värmen i avloppssystemet, värme från datahallar och sånt där som man försöker bygga ett smart värmesystem.

Fritte: Det låter ju väldigt bra, men jag tänker på spillprodukter från skogen – är det inte så att det skapas koldioxid ändå när det förbränns eller?

Björn: Det gör det ju men det är en biogent ursprung så att det ingår i liksom kretsloppet för koldioxid.

Fritte: Okej, det är bättre koldioxid?

Björn: Det kan man säga.

Peter: Ja man kan väl säga alltså bättre bättre det är samma typ av koldioxid i samma molekyler, men det handlar mer om omsättningshastigheten alltså när vi förbränner olja men den olja vi förbränner på en dag det har tagit hundratusen år och eller mer och bilda, medan då förbränner vi samma mängd energi från biobränslen så kanske det tar 50–100 år bilda, så att och de växande träden tar jag också upp den här koldioxiden på sikt så att ja det blir ett utsläpp här och nu under kort tid men det handlar om tiotals år snarare än tusentals eller hundratusentals år istället, och det är den stora skillnaden.

Fritte: Just det, men de här lite mera reaktiva åtgärderna för att hantera de klimatförändringar vi redan ser vad gör Stockholm där egentligen?

Peter: I år eller egentligen förra året så så kom Stockholms första handlingsplan för klimatanpassning och det utgår ifrån att klimatet förändras särskilt mycket kanske på våra breddgrader. Beräkningarna visar ju eller mätningarna visar att vi har fått i medeltal 1,2 grader högre medeltemperatur i Stockholm. 2020 var det varmaste året någonsin, det var ungefär 3 grader varmare än medeltemperaturen, 2018 känner vi igen det, var den längsta värmeböljan vi har haft sedan fyrtiotalet jag tror det var 25 dygn över 25 grader – det är ju en aspekt. Den andra delen handlar ju om om skyfall, att regnen kommer intensivare under längre perioder under andra perioder än vad de gjort tidigare. I år i våras så upptäckte vi här i Stockholm på många sätt att källare blev översvämmade, det var svårt att ta sig fram på vissa gator, vi har bilder från Gävle och sånt där. Det är den nya verkligheten. Det här kommer att komma oftare och sätten att jobba med det här då det pekas ut i den här handlingsplanen för klimatanpassning. Det handlar ju väldigt mycket om att att skydda liv och hälsa i första hand, men också att bygga en mer hållbar resilient smart stad om man så kallar det.

Fritte: Mm. Men om man tittar på Stockholm uppifrån, vilka är egentligen de största utmaningarna de kommande åren?

Björn: Ja jag nämnde lite grann kring det här med plasten då och där kan vi ju alla hjälpas åt att sortera ut plastförpackningar i högre grad och också ställa krav på på industrin att man använder plast som går att återvinna. Eh det är en sak och sen är det ju hur vi reser, att utnyttja de hållbara av resealternativ som finns och reflektera över hur man hur man tar sig fram i stan. Vi har ju också på gång något spännande nämligen en stor anläggning för avskiljning av koldioxid som är ett sätt att så att säga skapa en kolsänka och lite grann städa upp efter liksom det som har släppts ut tidigare, så det kan kopplas till den här biokraftverket då i fjärrvärmen och då sänka ner koldioxiden i marken igen.

Fritte: Det låter ju jättebra. Kan en sådan här teknik också bli en ursäkt för dom som menar att vi inte behöver minskar vår fossila användning?

Björn: Det finns ju dom som försöker använda det på det sättet, men Stockholm stad är väldigt tydlig linje att det är utfasning av fossilenergi i första hand och sedan det som inte går att fasa ut kan man då kompensera med kolsänkor.

Fritte: Och hur långt framme är den här tekniken egentligen?

Björn: Det finns en pilotanläggning i drift redan sedan 2019 och planen är att den ska bli fullskalig till 2025.

Fritte: Mm, så det ligger i närtid kan man säga?

Björn: Mm.

Fritte: Det finns ju många fina exempel på klimatsmart byggande de senaste åren i Stockholm till exempel Norra Djurgårdsstaden, men den största delen av staden är ju redan byggd från medeltiden och framåt kan man väl säga. Hur jobbar ni för att få den befintliga staden mer hållbar?

Peter: Det handlar ju faktiskt om att se till att, till exempel i samband med skyfall, att vattnet inte skadar eller gör det omöjligt för blåljus och komma fram alltså och det är jättestora investeringar som skulle behövas i takt med att de här häftiga regnen, häftiga skyfallen kommer oftare och oftare så behöver vi se över hela stadens arbete. Och det pågår i den här klimathandlingsplanen, men det kommer ta många år att bygga om den befintliga staden, så det vi gör där det är att titta på vilka områden är värst drabbade eller ligger bra till därför att görs andra förändringar. Man försöker göra effekter som påverkar flera nyttor egentligen ur miljö och klimatsynpunkt. När det gäller värmebölja så handlar det ju mer om att få en medvetenhet om inte minst dom gröna strukturernas nytta för det här, alltså Stockholm har ju ett fantastiskt nätverk av gröna och blå strukturer, vatten och skogar och sånt där och dom behöver vi bevara på på olika sätt, men vi behöver förstärka det också i samband med att staden byggs om både i den befintliga staden, vi renoverar ombyggnad och nybyggnadsområden. För de gröna strukturerna är liksom naturens gratistjänster för oss när det gäller klimatanpassning. Sen finns det en massa andra tekniska lösningar som behöver till också.

Fritte: Men det är intressant. Vi pratade innan här, Zeinab, angående det här med värmeböljor och vegetation för Snårvinden, din förskola den är ju ganska nybyggd, men det verkar inte som att det var ju så jättemycket stora träd på gården?

Zeinab: Nej för att den här skolan är ju nybyggd som du säger och där den byggdes så var det en jättestor fin skog så då tog man bort den skogen och byggde våran skola så det är mycket asfalt runt omkring och man bevarade lite skogsområde, jag kan inte se att man tog bort ganska, men det var mycket borta men det finns ju lite kvar och där vi var innan förskolan som revs sönder där byggde man nya bostäder istället och tanken är varför kunde man inte bara ta bort den gamla förskolan och bygga på det området istället för att ta bort skogen. Och just den här asfalten runt omkring, vi har ju känt av när det har varit värmeböljor att det blir jättevarmt ute på gården, man kan knappt vara där, då går vi ju in och där är ju jättebra för där är det svalt och lite kallt på på grund av luftkonditioneringen.

Fritte: Mm, vi tar med oss det och så lär vi oss inför framtiden helt enkelt.

Peter: Och jag tror att du sätter fingret på en på en sak som faktiskt förändras ganska snabbt nu, alltså frågan om värmebölja har inte varit en stor fråga i Sverige eller i Stockholm tidigare – det är skönt när det är varmt på sommaren och så där, men de senaste åren både i Sverige som utomlands har visat att det här blir ett problem så jag tror att det är en rejäl förändring på gång i planeringsstadiet av av förskolor eller bostadsområde och sånt där och det sker, det finns en hel del bra exempel inte bara Norra Djurgårdsstaden som är ju stadens hållbarhetsprofilområde, utan även stadens bostadsbolag jobbar hårt på de här frågorna men det tar ju lite tid. Det är liksom, vi har ju en stad som har funnits ganska länge som ska byggas om på många sätt.

Fritte: Hörni vi får in frågor från stockholmarna också och du som lyssnar kan också ställa din fråga, så håll utkik på stadsutveckling Stockholm på Facebook när vi ber om nya frågor.

Fråga: Vissa hävdar ju att en tät stad är mer miljövänlig. Hur tätbebyggt är Stockholm egentligen? Och stämmer det att tätt = hållbart?

Björn: Det stämmer på så sätt att en en tät stad är effektivare på många sätt. Det är kortare avstånd, det kan bli hållbarare transporter, fler människor delar på samma resurser på så vis blir det en resurssmart stad. Sen så måste man ju naturligtvis arbeta med sådant som skapar trivsel och mervärden och grönytor på ett smart sätt och där gäller det att ha instrument för det till exempel de gröna kilar som vi har i Storstockholm som många värdesätter väldigt mycket och som bidrar med ekosystemtjänster, och vi har något som heter grönytefaktor som är ett sätt att att jobba med ökade värden på de grönytor som som vi har i staden.

Fritte: Men jag tänker att ibland så så ser man på en karta så är det antingen är det naturmark eller så är det bebyggt område, men det finns väl ingenting som hindrar att man skulle kunna skapa mer bostäder egentligen och mer träd?

Peter: Nej men det det stämmer och alltså Stockholm är ju en på ett sätt i unikt grön storstad om vi nu kan kallas en storstad med ungefär en miljon invånare i kärnan av staden, men men du är inne på en viktig del, alltså de gröna kilarna är superviktiga men vi behöver ett ett ännu mer finmaskigt nätverk, vi behöver värna det finmaskiga nätverket och på innergårdar och villatomter och de här allt ifrån små pocket Parks eller microparker som brukar kallas till de stora gröna parkerna. Eh så jag tror att det är ett nytt paradigmskifte här i stadsplaneringen att att sluta se naturen som en motsats till staden alltså naturen i staden det är samma sak, och det är det som gör att vi får det livsbara staden som vi vill leva i.

Fritte: Mm. Skulle man kunna tänka sig att trädplantera många fler gator i framtiden till exempel?

Björn: Alltså det är ju en strategi att använda trädplantering längs gatorna på ett medvetet sätt och att liksom höja värdena där på olika sätt. Jag skulle gärna vilja nämna en en innovation som staden utnyttjar ganska mycket där som som heter biokol, som är någonting som produceras av grönavfall i staden och som man då blandar in i jorden och och på så sätt får får träd och buskar att växa bättre, det binder till sig näring på olika sätt så då får man många nyttor här dels en mer växande grönska och man får den här kolsänkan av att sänka tillbaka kolet ner i marken igen, och de sociala värden som det innebär då att ha mer grönska i staden.

Fritte: Mm, och vill man veta mer om det här med biokol så kan man med fördel lyssna på avsnitt 12 av den här podden där vi verkligen grottar ner oss i både biokol och det här med träd. Vi tar en till lyssnarfrågan tycker jag.

Fråga: Hur ska Stockholm se till att undvika byggande med klimatmässigt ohållbara material?

Peter: Det finns nu mycket handlingsplaner i stan, det märks att man har kommit upp ur startblocken ordentligt i planeringen i stan och det senaste i raden av handlingsplanen handlar om cirkulärt byggande alltså se till att de material som används vid byggandet dels kan återbrukas så lokalt som möjligt eller då från från olika rivnings eller tunnelbaneprojekt och så där, men också att titta på varje materials inneboende klimatavtryck så att säga och här sker mycket både inom staden på planering men framför allt ifrån av de stora byggaktörerna är långt framme på det här. Sen ska man komma ihåg att när man bygger en stad så är det en väldigt lång planeringsprocess. Det vi bygger nu det planeras kanske för 10 år sedan eller 15 år sedan av olika anledningar så att det vi behöver skynda på med det cirkulära byggandet också som där benämns då.

Fritte: Mm, men det här med cirkulärt byggande alltså. Mycket byggs i stål och betong till exempel är det material som som vi ska fasa ut eller vad vad hur ska vi tänka där?

Björn: Eh alltså det är ju bra det är ju bättre ur klimatsynpunkt att bygga med trä. Stål och betong kommer vi säkert att behöva men då kan man ju ställa klimatkrav på dom att de är återvunna att det är fossilfritt stål och så vidare.

Fritte: Nu tänkte jag att vi ska bli lokala. Zeinab du och dina kollegor har jag jobbat medvetet med hållbarhetsfrågor i köket på förskolan Snårvinden. Kan inte du berätta lite grann hur det började och vad ni gör?

Zeinab: Alltså det hela började med att vi har ju också mål och dom första 3 målen var ju att öka det ekologiska, att vi ska kunna försöka att jobba mot matsvinn och sen minska på köttet och öka de vegetariska maträtterna. Och det första vi tänkte då var men var ska vi börja? Stora förändringar är jätteläskiga, det går ju inte så då tänkte vi att vi börjar med maten, vad kan vi göra där? Hur ser våran matsedel ut? Och då tänkte vi att det första vi ska göra vi ska inte utnämna vegetariskt till en speciell dag för att då blir det jättefel, och vi behöver ju få med oss alla vi behöver få med oss föräldrarna, barnen och pedagogerna och då började vi med pedagogerna. Vi berättade det här är våra mål, det kommer ske förändringar och vi vill jättegärna ha feedback – vad tycker barnen? Vad går vad går inte? Alltså det här är någonting vi har jobbat med snart, eller jag har jobbat med det här i 10 år och vi gick från kanske 2 vegetariska rätter i veckan till att vi idag äter kanske på en månad så är det 2 till 3 kötträtter. Så vi har minskat rejält ehm och de gånger vi äter kött så är det bra svenskt kött närproducerat, så vi har inte tagit bort köttet men vi väljer att äta bättre kött som är bättre för klimatet och för våran hälsa.

Fritte: Mm. Och fisk?

Zeinab: Fisk har vi ju också. Det är någonting vi måste ha och det har vi en gång i veckan. Så det blir en gång fisk och kanske 4 dagar vegetarisk, eller 3 dagar vegetariskt och en kött och en fisk. När vi började så så kom vi på att nu tillåter ju budgeten också att öka ekologisk och helt plötsligt var vi uppe på 93 % ekologisk. Men det har ju på grund av de här klimatförändringarna, värmeböljorna, torkan skyfallen så har vi märkt också att när vi handlar in på våra upphandlingar så har väldigt mycket livsmedel försvunnit, det finns inte. Det har blivit väldigt höga priser och då pratar vi inte om 3–4 kr, utan det är 10–20 kr dyrare och ska man handla till en förskola på hundratjugo portioner varje dag, då blir det ju dyrt.

Fritte: Så det är svårare idag att att köpa in helt ekologiskt än vad det var för några år sedan?

Zeinab: Ja det, jag säger att det är lite svårare nu. Jag tänker på kaffet, många pratar om att det kommer bli svårt att köpa kaffe och så. Vi kände ju av det under en viss period så fanns det inte det ekologiska kaffet vi alltid brukar köpa, så vi var tvungna att ta ett annat kaffe.

Fritte: Barnen blev tokiga?

Alla: Haha.

Zeinab: Nej det var väl vi mer som blev tokiga.

Fritte: Det är klart att kockarna och pedagogerna måste ha kaffe.

Zeinab: Ja eller hur.

Peter: Kockarna måste ju må bra.

Zeinab: Ja, vi måste kunna jobba. Men sen kommer vi ju till den här frågan med matsvinn och vi har ju en plattform där vi måste nå barnen. Vi har någonting som heter matkunskap, där kommer ju barnen in. Jag tror att det är flera förskolor som har det och där är det tanken att barnen ska få vara med och göra någonting. Då börjar vi tänka hur kan vi nå barnen på ett bättre sätt. Om barnen kommer in till oss då måste det ju vara meningsfullt, det måste vara en lärande stund och då kommer jag på att jag ställer fram lite mogna bananer lite bruna bananer vi ska göra en smoothie och så låter jag barnen få liksom utforska och fråga. Och då frågade jag vad gör vi med de här bananerna och det första de sa var att man man kan inte äta dom de ska slängas, ett annat barn sa nej man slänger inte om inte det är mögligt och grönt, och då för då då förstår man ju alltså hur barnen lär som oss vuxna att dom gör efter oss och då förstår man hur det ser ut hemma hos dom när man ser sådana bananer. Men ska vi skala dom och se hur dom ser ut inuti och så skallade vi dem vad fina, dom var vita, dom var jättegoda och smoothien den blev extra söt. Och då kom vi fram till punkten att bruna bananer är mogna bananer istället. Och så pratade vi om, vi har ju en vi har tur att vi har en nybyggd förskola och vi har ju en matkvarn och då tänkte vi hur ska vi kunna utnyttja det till barnen så att dom får in det också. Men vad gör vi med bananskalen då? Ja men då sa ett barn att man återvinner dom, ett annat barn så nej vi kastar dom i papperskorgen och då kom den biten in, och då sa vi nej men bananen att har man bananskal tar man, vi slänger ner dom i en maskin och sedan kommer den här maskinen mosa dom, åker ner i marken och så blir det biogas och bussarna kan åka och då var köket plötsligt magiskt för barnen haha. Och det här är sånt som de tar med sig hem och läxar upp sina föräldrar lite och föräldrarna blir jättenyfikna och kommer till oss och frågar vad är det som händer, barnen frågar, vad är det ni jobbar med och då får vi men hela den punkten då är det kök, förskola och hemmet som samarbetar mot en mer klimatsmart mat.

Peter: Nej men det är jättehäftigt där det finns det finns en man för några år sedan som forskade på barns förståelse av naturvetenskapliga processer och hans exempel var just det här, barn som liksom lär sig i praktiken, det här om kretslopp och liksom hur saker fungerar dom har stora förutsättningar med att blir nobelpristagare eller dom fattar åtminstone det periodiska systemet kemi eller större.

Fritte: Ja och det är dom som Zeinab utbildar helt enkelt.

Peter: Absolut.

Zeinab: För vi tänker lite mer så här att barns, barn sätter sina matvanor ganska vid tidig ålder. Om vi är där och påverkar då har vi ju barn som lever mer klimatsmart och en hel generation som tänker på klimatet kanske utan att ens de tänker på det. Att det faller så naturligt att äta mer växtbaserad mat och mindre bättre kött.

Fritte: Mm, det här känns ju väldigt inspirerande. Björn, du som jobbar med de här frågorna mer övergripande hur kan ni stötta de här initiativen inom stadens olika verksamheter?

Björn: Ja dels så kan vi jobba med dom här med handlingsplanerna som jag har nämnt att man beskriva hur kan olika verksamheter jobba med klimatfrågan och det du berättar Zeinab är ju fantastiskt viktigt att lägga den här grunden för hur barnen uppfattar klimat och hur man kan arbeta i praktiken och så där. Och vi ser ju också genom att mäta hur det går. Vi har ju ett antal indikatorer i staden som man följer så att säga utvecklingen och då har vi en ganska ny indikator som handlar just om inköpet av matens klimatpåverkan och vi ser ju tydligt hur den där har gått ner alltså över tiden de senaste åren och det är mycket tack vare stadsdelsförvaltningarnas trägna arbete med just det här du berättar.

Fritte: Ja just det. Men om man vill veta mer om hur det ser ut i Stockholm på miljöområdet hur gör man då då?

Björn: Ja det finns en webbsida, miljöbarometern, som visar då tillståndet i miljön och olika, vilka mål som finns och vilka åtgärder och projekt som pågår i staden det finns mycket information där.

Fritte: Och hur går det?

Björn: Eh det går bra på många sätt. Utsläppen av växthusgaser är ju nere på 1,7 ton per stockholmare idag om man räknar de direkta utsläppen och det är ju en globalt sett en väldigt bra siffra. Så att vad som händer nu är ju att fokus börjar ju gradvis flyttas över mera mot det man kallar konsumtionsbaserade utsläpp, där maten är ett jättebra exempel för där sker ju utsläppen någon annanstans i världen där maten produceras.

Fritte: Mm.

Peter: Men det är viktigt att komma ihåg alltså när vi när vi säger det här är 1,7 ton så är det ju från uppvärmning, transporter och elanvändningen i stan, och just konsumtionen är ju en allt större del att jobba med och svårt att komma åt, jag menar staden kan ge möjligheter för för medborgare eller för alla som bor i Stockholm att att göra rätt men man kan ju inte säga att ni ska göra så här. Men jag tror att konsumtionen precis som du säger Björn är liksom en av de stora utmaningar. Måste jag verkligen klicka hem det här ifrån nätet och vad för mat är det jag köper liksom och det det finns ju många aspekter på det också.

Zeinab: Jag tänker att dom gånger jag haft föreläsningar och studiebesök från andra kockar så har dom tyckt att den här frågan är väldigt het, dom vill jobba mer klimatsmart men dom vet inte hur dom behöver en vägledning, så jag tänker att nästa steg kanske är, som du säger Björn, att man ska utbilda och sprida kunskapen försöka få med sig mer på tåget. För vi som jobbar inom offentliga sektorn vi vi gör ju en stor skillnad det är stora portioner som putsats ut, det är mycket matsvinn som vi kan hantera.

Fritte: Men du du du berättar att du föreläser men känner du att Stockholms stad utnyttjar den resurs som ni på Snårvinden ändå är, att ni har på något sätt gått före alltså om att sprida det liksom och på alla förskolor och skolor i Stockholm?

Zeinab: Alltså vi har försökt att nå ut och komma ut. Vi har gjort en en bok om det arbetet vi gör som vi har delat ut inom Hässelby Vällingby. Ehm, vi har en liten folder till alla föräldrar som kommer med nya inskolningar där det står specifikt bara om köket hur vi jobbar, hur vi tänker, vad som gäller för maten. varför vi har så mycket krav, varför vi har så mycket ekologiskt och varför vi jobbar så mycket med vegetariskt så det är ju också en information och kunskap som vi sprider ut till föräldrarna och varför vi jobbar med hur mat, klimat och energi håller ihop håller samman och lär ut det till barnen.

Fritte: Nu har vi hört hur ni jobbar med klimatfrågan på Snårvinden, men har ni några fler goda exempel som visar hur staden arbetar?

Björn: Men jag skulle gärna vilja lyfta upp en ganska stor teknisk omställning som sker nu och det är ju det här med elektrifiering av trafiken. Där jobbar staden med att då möjliggöra för stockholmarna att köra elbil i högre utsträckning. Vi har ju ett ganska nyligen antaget mål om en utsläppsfri trafik i innerstaden eh redan 2030 och det här kommer ju att kräva att det finns laddmöjligheter där bilarna står över natten för det är så att säga det rationella sättet att ladda dom på. Så där har ju staden samarbete då dels bygger på egna parkeringsplatser, men också samarbete med elbolagen att möjliggöra det här.

Peter: Sen tänker jag på stans satsning på cykelinfrastrukturen – kanonbra. Det är inte många städer på våra breddgrader man kan cykla utan dubbdäck under under vintern och det har vi plötsligt blivit vana vid att det är okej att göra så.

Fritte: Det är jag väldigt tacksam för.

Peter: Ja men och jag har kört med dubbdäck tidigare så det det är bara plus nu liksom, det låter mycket mindre.

Fritte: Just det.

Peter: Ytterligare ett konkret exempel på klimatanpassningsåtgärder som faktiskt har gjorts redan det är ombyggnad av på Rålambshovsparken till. Det det var stora problem med översvämningar i samband med skyfall, men där är byggd nu då en slags multifunktionell yta vilket gör att det ska funka både när det regnar oerhört mycket och i vardagen så den kan man gå och kolla på – Rålambshovsparken skyfallspark där. Andra lösningar som som är bra exempel de hittar vi i Norra Djurgårdsstaden både de gröna tak som finns där försök gröna väggar, de här växtbäddar som vi har pratat om tidigare som är lite speciellt utformade där. Så vill man få en visuell upplevelse av hur liksom en mer klimatanpassad stad eller stadsdel ser ut så skulle jag nog rekommendera Rålambshovsparken och så Norra Djurgårdsstaden.

Fritte: Och så tar man med sig lite picknick.

Peter: Absolut.

Fritte: Ett stort projekt är ju Slussen. Jag tror att de flesta Stockholm man kanske tänker att Slussen ja det är bara liksom en renovering av en trafikapparat, att man ska kunna ta sig från från gamla stan till Södermalm, men Slussen är ju så mycket mer än så.

Björn: Ja Slussen är ju ett sätt att reglera vattennivån då mellan Mälaren och saltsjön och en en viktig del av ombyggnaden nu det är det handlar just om klimatanpassningen att man ska kunna ta hand om en högre vattennivå i Mälaren och släppa ut vatten i mycket snabbare takt, men också att man ska kunna hantera tillfälliga högre havsnivåhöjningar då i Östersjön så att det finns liksom en dubbelriktad dimension i det här.

Fritte: Och sen handlar det om att säkra dricksvattenförsörjningen också.

Björn: Precis. Vi vill inte att det tränger in så allt vatten från Östersjön in i Mälaren för det är ju dricksvattentäkt för miljoner människor.

Fritte: Och det är det nya Slussen en garant för helt enkelt.

Björn: Precis.

Fritte: Ja. Hur är det med stockholmarnas engagemang då? Vilken roll spelar en våra attityder kring klimatfrågan?

Peter: Det är svårt att säga, alltså stockholmarna är ju en månghövdad och mångfacetterad skara, men men i stort så har jag i alla fall uppfattningen om att stockholmaren är en ganska medveten person som vill göra rätt och de många är klimatsmarta och miljömedveten och sådär. Sen har ju har ju staden också ett antal sådana här medborgareinriktad och samverkansprojekt som som drivs på olika sätt där man försöker involvera. Det finns alltifrån cykelskolor till uthyrning av lastcyklar till företagare för att testa liksom man kan använda lastcykel för korta transporter och så där och vi tycker att vi har fler på miljöförvaltningen, vi vi möter ett stort intresse som positivt. Det är klart vi kanske vänder oss till de som är mest mest intresserade.

Fritte: Ja men det är viktigt fråga också hur hur tar man tag i dem som kanske inte är så intresserad eller vill lära sig?

Peter: Ja men det tror jag Zeinab och hennes kollegor är ju – alltså gå via barnen. 3 åringen kommer hem och säger att vi ska äta mer vegetariskt nu ja det är bara att göra det.

Zeinab: Ja, men jag tror att att vi behöver sprida kunskapen mer och sen tror jag att många som jag sa tidigare många vill men kanske vet inte hur så det är mer ut med information ut med kunskapen till alla.

Fritte: Mm, men hur ligger egentligen Stockholm till när det gäller klimat och miljöfrågan generellt? Jämför ni er mycket med andra städer?

Björn: Ja alltså Stockholm är ju med i ett antal såna här internationella nätverk av städer och det finns olika rankingar och så där som man ser och ofta så kommer ju Stockholm och andra nordeuropeiska städer väldigt högt i de här rankingarna, så att Stockholm är ju en av dom som ligger bra till. Och vi har ju väldigt mycket nytta av de här utbytena med andra städer att berätta för varandra om lyckade lösningar och vad vad vad som är utmaningarna har varit och hur man har löst det och så där så att det det har varit väldigt fruktbart.

Fritte: Men det har ju diskuterat internationellt att det är det städerna som på något sätt har varit ledande när det gäller klimatarbetet. När länder och överstatliga organisationer har har misslyckats så är det städerna som som har drivit på. Hur känner ni som som stad och gentemot den svenska regeringen och riksdagen, tycker ni att det händer för lite på nationell nivå? Skulle ni vilja att att omställningen gick ännu snabbare?

Björn: Ja det är klart, man kan hitta liksom regelförändringar och styrmedel och sånt där som skulle kunna vässas och justera så att det blir lättare för kommuner och går fortare fram. En sådan dialog finns ju och det är viktigt. Eh det som också är viktigt det är att visa på näringslivets betydelse och det händer jättemycket nu bland företagen, det finns en stor medvetenhet och man börjar prata fossilfri konkurrenskraft och att det är liksom en överlevnadsfaktor.

Fritte: Mm. Hörni, jag tänker att vi ska avsluta med ännu en fråga från lyssnarna.

Fråga: Vad kan jag som stockholmare göra för att bli mer klimatsmart?

Zeinab: Jag skulle kunna säga försök att minska på köttet, äta mer växtbaserad mat, tänk på energikonsumeringen, vad vad är det jag behöver göra i mitt vardagsliv? För jag tror att vi gör ganska mycket fast vi inte tänker på det. Ta en sak och tänk över vad kan jag göra hemma som jag inte gör? För det gör ju stor skillnad.

Peter: Ja jag tänker alltså även om vi människor är väldigt olika på ett sätt så är behovsnivån väldigt lika. Vi behöver mat, och skydd, och värme och trygghet och kärlek och så och jag tror att man skulle behöva bli bättre på att se på hur mycket investerar jag för att få en viss nytta av någonting. Och det handlar återigen om de här både bilen och bostaden och börsen och biffen där. Du frågade tidigare här liksom vi lever som vi lär och jag jag sa jag upplever att jag gör det och det är inte jobbigt. Alltså det här med att vara klimatsmart jobb det är skitkul och det ger en massa bra nyttor inte minst i plånboken. Så att jag tror att dels sitter mellan öronen på oss att vi vi behöver tänka att jag ska göra så mycket jag kan, men också se att det finns nyttor förutom att jag liksom är duktig klimatmänniska eller något sånt där.

Björn: Ja jag tänker att det det gäller ju att utnyttja de hållbara alternativ som vi har i vår vardag också vara medveten, mycket om medvetenhet och kunskap och förstå vad är det i mina val som har betydelse för utsläppen. Och vi har ju kommit långt som vi har pratat om idag med mig liksom tekniska system med värme, el och transporter och så där och där finns det goda möjligheter att leva på ett klimatsmart sätt i sin vardag. Det man kan tänka mera på det är kanske vad man gör för val på fritiden också, vad man väljer för aktiviteter, vilka resor och vad man konsumerar och så där. Det det får en allt större betydelse att att väga in klimatet i dom besluten.

Fritte: Men dom här 4 benen, vad heter det bilen, bostaden, börsen och biffen om man har då klarat av dem hur levlar man om man vill ta nästa steg finns det liksom en klimatsmart 2.0?

Peter: Ja har man klarat av alla dom så man är på nettonollutsläpp då och då skulle jag vilja snacka med den personen haha. Där liksom, det här att leva som människa och att leva i en stad det innebär att vi har ännu en belastning på på den miljö vi har. Alltså vi är ju helt beroende i Stockholm av resursinsatser från hela landet och hela världen egentligen alltså bara titta på frukostbordet var det kommer ifrån och där tror jag att vi kan vi kan liksom bli lite mer globala i det lokala, att vi liksom vi vi tänker faktiskt på vilket avtryck vi har.

Björn: Men man kan också komma ihåg att alltså det är ju dom globala utsläppen som som räknas så att säga det som avgör temperaturen på jorden så att en viktig roll som en stad som Stockholm har är ju att visa på tekniska lösningar och innovationer på klimatområdet och där jobbar vi ju mycket med det med tillsammans med högskolor och företag i olika pilotprojekt och visa på hur kan man lösa problem inom klimat minska utsläppen och där kan vi också berätta i de internationella nätverk som vi är med i och sprida de här goda lösningarna och idéerna och på så vis arbeta för att minska de globala utsläppen för det är ju det som faktiskt räknas till syvende och sist.

Zeinab: Jag tänker också att man kan tänka på att då lever du ett hälsosamt liv och hälsan är ju väldigt viktig. Att man kanske kan börja tänka på det sättet också vad är bra för min kropp, för mina barn, för min framtid.

Peter: Nej men och sen alltså det är ju så varje ton koldioxid räknas oavsett vad utsläppen är någonstans det så att det här att säga att ja men varför ska vi i Sverige göra så stor ansträngning när kineserna inte gör det eller vem det nu är alltså det faller på sin egen orimlighet, det spelar egentligen inte globalt roll var utsläppen kommer. Kan vi minska ett ton i Sverige kanonbra – för hela planeten.

Fritte: Tack för de här orden som får avsluta det här avsnittet. Björn Hugosson Zeinab al Mansour och Peter Wiborn tack för att ni vill vara med i Stockholm växer.

Peter: Tack snälla.

Björn: Tack så mycket.

Zeinab: Tack.

Fritte: Stockholm växer är en podd producerad för Stockholms stad av blandade budskap och Prime. Jag heter Fritte Fritzon och du hör alla avsnitten inklusive säsong ett om du söker på Stockholm växer i din poddspelare. Tack för att du har lyssnat.