20. En växande och sammanhängande stad

Fritte: Stockholm växer så det knakar. Vi måste få plats med allt som behövs för att skapa en stad där vi trivs. Men hur ska hela Stockholm bli attraktivt? Hur knyter vi ihop staden ytterligare både fysiskt och mentalt? Och vad krävs för att få med dom sociala aspekterna i stadsutvecklingen? Det kommer vi prata om idag i Stockholm växer. Jag, som heter Fritte, Fritzon kommer att möta experter från Stockholm stad och ställa frågor som berör just dig. Välkomna till det här tjugonde avsnittet av Stockholm växer.

Fritte: Och varmt välkomna till dagens gäster, Karin Ahlzén, Jennie Algerich och Joel Edding.

Jennie: Tack så mycket.

Joel: Tackar.

Karin: Tack tack.

Fritte: Karin, du är projektchef för fokus Skärholmen och jobbar också med stadsutveckling Kista-Järva för exploateringskontoret i Stockholm stad, Jennie du är samordnare för hållbar stadsutveckling på exploateringskontoret och har bland annat varit ansvarig för framtagandet av Stockholmsmodell för socialt värdeskapande analys och Joel du jobbar på stadsbyggnadskontoret och har varit projektledare för översiktsplanen och projektleder nu uppföljningen av den. Spännande och ha er här. Idag ska vi prata om dom stora penseldragen i planeringen av Stockholm och alla kommuner har ju så vitt jag vet i alla fall en översiktsplan, men vilken roll spelar en sån egentligen?

Joel: Det stämmer. Alla kommuner ska ha en översiktsplan, det är reglerat i plan- och bygg-lagen. Den har en väldigt stor betydelse, den ska ange den långsiktiga utvecklingen i varje kommun. Hur man ska kunna använda mark och vatten, mark- och vatten-användningen. Den ger också en inriktning för den bebyggda miljön, hur den ska bevaras och utvecklas. Man tar också hänsyn till mellankommunala och regionala frågor i en översiktsplan, där man tittar på de andra kommunernas planering och hur det påverkar sin egen kommun och vise versa och den regionala nivån ska in i en översiktsplan som vi i Stockholm stad eller Stockholms län kallar för regional utvecklingsplan för Stockholm – rufsen.

Fritte: Är den rufsig eller?

Joel: Haha, nej den är inte så rufsig, den är mer sådär byråkrattorr kanske.

Jennie: Jag tänker också på ett annat syfte att ett ännu mer övergripande mål som vi har är att vi ska nå målen i agenda 2030, där vi som här kommer från kontor som har ansvar för mål 11 och det vill säga en hållbara städer och samhällen och vi kan ju också använda översiktsplanen som ett verktyg. Vi kan bryta ner stadsbyggnadsmålen till mer konkreta mål som är lättare för projekten att ta till sig så att varje enskilt projekt faktiskt också jobbar mot dom långsiktiga målen.

Fritte: Vad är dom viktigaste dragen i Stockholms översiktsplan då?

Joel: Ja men där kan vi ju gå till stadsbyggnadsmålen, de är ju väldigt central del i översiktsplanen och det finns fyra stadsbyggnadsmål i vår översiktsplan och den första är en växande stad och det knyter an till den kraftiga tillväxten som Stockholm har och står inför. Hur man ska klara av att växa i en snabb takt, men behålla såklart en attraktivitet, få till bostäder och arbetsplatser och service och alla andra funktioner som behövs i en snabbt växande stad. Det andra stadsbyggnadsmålet är en sammanhängande stad, och det kopplar an mycket till den sociala hållbarheten och det är hur man ska kunna få människor att röra sig och mötas naturligt i vardagen, röra sig mellan olika stadsdelar. Det ska man kunna uppnå på lite olika sätt. Man kan ju bygga ihop stadsdelar såklart, man kan arbeta med kollektivtrafik och hur kollektivtrafiken kopplar ihop olika områden. Man kan också arbeta med stråk alltså gång, cykelvägar och parker som knyter ihop och sen i det målet så finns ju också inriktning på att det ska finnas målpunkter i varje stadsdel så att det finns en anledning att röra sig mellan olika stadsdelar.

Fritte: Juste. Om vi stannar upp där med målpunkter då, vi pratade ju innan vi började spela in om de här Vårbergs jättar till exempel, det här konstverket, som ju känns som en sån där, ett givet utflyktsmål.

Karin: Ja men det är liksom en destination.

Joel: Du nämner ju ett utmärkt exempel skulle jag kunna säga, för att det där är ju just kopplat utifrån översiktsplanen och skapa målpunkter och attraktivitet i hela Stockholm när man gjorde den satsningen i Vårberg och det är ju verkligen en destination. Jag var där själv för ett par månader sen och tittade in, de är väldigt fina.

Karin: Alla har varit där, du måste komma och hälsa på nu snart.

Fritte: Är jag den enda som inte har sett Vårbergs jättar?

Joel: haha ja troligen.

Karin: Nej men jag tänker att målpunkter också är mera vardagliga saker, det är ju också skolan, förskolan, idrottsplatsen, det lokala centrumet eller kebaben som jag tipsade om till exempel.

Fritte: Mm, juste. Och sen så finns det två till stadsbyggnadsmål?

Joel: Ja, god offentlig miljö är det tredje och det handlar mycket om dom frågor som vi är inne nu, att skapa goda och offentliga miljöer, alltså torgen, parkerna och så vidare. Och i det här målet så finns det också levande stadsmiljöer, dom levande lokala centrumen men också inriktning på en blandning. Blandade funktioner, så att det inte är ensidigt med bara bostäder eller bara arbetsplats eller service utan man blandar dom funktionerna, men också en blandning av olika bostadstyper, upplåtelseformer, storlekar och även en svåra nöten att knäcka, men även olika prisnivåer vilket är väldigt svårt men en sån inriktning vi har att jobba emot.

Fritte: Mm. Men ni som jobbar på stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret då, vad kan ni ställa för krav på byggherrarna om det här med olika upplåtelseformer och bostadstyper då?

Joel: Alltså, äger vi marken så kan vi ställa väldigt mycket krav, det kan vi göra. Sen så är det ju, liksom det ska ju finnas en byggaktör som vill göra det också. Det är ju marknadsförutsättningarna väldigt väldigt goda i Stockholm. Men äger vi marken så kan vi ställa mycket krav.

Jennie: En annan sak som jag tänker på kopplat till det här stadsbyggnadsmålet är ju att vi ska ju tillskapa goda offentliga rum och parker som upplevs attraktiva, men vi vet ju att även fast det finns det så används inte dom av alla på lika villkor, så i detta målet kommer det in mycket trygghetsfrågor, att vi vet att platser för spontanidrott till exempel används till otroligt mycket högre del för män än av kvinnor, och överlag att kvinnor som grupp är mer otrygga i samhället vilket liksom begränsar våra liv och hur vi faktiskt använder den här staden.

Fritte: Mm, vi har ett stadsbyggnadsmål kvar och det handlar om att stan ska vara klimatsmart och tålig.

Joel: Precis, en klimatsmart och tålig stad är det fjärde målet och det handlar om effektiv markanvändning och transportsystemet så att man kan åstadkomma låga klimatutsläpp, men det räcker ju tyvärr inte utan vi behöver även anpassa oss till ett förändrat klimat så att i det här målet så finns det olika inriktningar på klimatanpassningsfrågan och också bygga ett robust system, alltså robusta försörjningssystem så att de tekniska försörjningssystem klarar olika störningar.

Fritte: En brännande fråga då som handlar om att staden ska växa. Var ska vi bygga nytt och var kan vi förtäta?

Jennie: Eh det är ju hela Stockholm som ska växa och det gör ju också Stockholm. Eh det ska ju tillskapas 140 000 bostäder till 2030 och vi har ungefär 600 projekt som pågår just nu och det är ju verkligen över hela staden. Men förutom det, om vi tittar på stadens ekonomiska hållbarhet, så är det ju också viktigt att tänka på att vi vill bygga där staden redan gjort stora kanske infrastruktursatsningar eller där det kanske inte är jättestora markföroreningar så att vi inte behöver lägga lika stora resurser på sanering och så vidare.

Fritte: Mm.

Joel: Som Jennie nu säger hela Stockholm ska växa och det är ju inriktningen i översiktsplanen dels för att klara av den kraftiga tillväxt som vi står inför så behöver hela Stockholm växa, men såklart med olika inriktningar i olika olika hur mycket. Men det är inte bara för att klara den kraftiga befolkningstillväxten, utan inriktningen i översiktsplanen är att vi ser stadsutvecklingen som ett kraftigt verktyg för att bygga en bättre stad och uppnå dom stadsbyggnadsmål vi har pekat ut.

Karin: Förutom dom fyra stadsbyggnadsmålen så pekar översiktsplanen också lite grann ut var vi ska bygga, åtminstone liksom var staden ska liksom sikta sina resurser lite extra och det är ju också fyra platser då.

Fritte: Ja då är vi inne på de här fokusområdena. Vad är syftet med dom? Är det helt enkelt att där ska det byggas mer än på andra platser eller?

Karin: Det står i översiktsplanen att hit riktar staden sina investeringar resurser för att också få igång och uppmuntra ett byggande på de här mötena och jag brukar också säga att det här är ju ju platser och geografier där där det finns plats att bygga på men också så som Joel säger att de här byggandet och statsbyggande faktiskt kan bidra till att göra skillnad på den här platsen.

Fritte: Mm.

Joel: Absolut. Översiktsplanen pekar ju ut som som Karin är inne på lite mer var också och inte bara dom här fokusområdena utan vi har något som vi kallar för lokala utvecklingsmöjligheter som pekar ut inriktningen fortfarande på en övergripande nivå, men för varje stadsdel hur de ska utvecklas. Och sen också till kollektivtrafik, att vi vill bygga nära kollektivtrafik det vill vi göra, men vi använder också den tillkommande kollektivtrafiken som en hävstång för bebyggelse. Staden har förbundit sig i avtal med regionen och staten i den så kallade stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen om utbyggd tunnelbana, eller främst tunnelbana. Det är även spårväg och vissa cykelsatsningar om att bygga ett mycket stort antal bostäder. Det är 45 900 bostäder i stockholmsförhandlingen och 49 000 bostäder i Sverigeförhandlingen och dom ska byggas i söderort och västerort och på vissa andra platser, men i huvudsak där, så där vet vi att det kommer ske en mycket stor expansion.

Fritte: Mm.

Jennie: Sen tänker jag på en annan sak var att vi ska bygga, att det handlar ju också om att se till vart det saknas olika samhällsfunktioner, eller till exempel vi vill tillskapa arbetsplatser i söderort där det är underrepresenterat eller och vi vill tillskapa den typen av boendeform eller upplåtelseformer i stadsdelar där det saknas och så vidare.

Fritte: Mm, men om vi bara ska knyta ihop säcken med översiktsplanen då. Den nuvarande översiktsplanen antogs för nästan exakt fyra år sedan i mars 2018 så vad är det som har funkat bra skulle du säga med den? Nu är det du som är en av författarna så du är jävig.

Joel: Jag jävig haha, men vi håller ju på och genomför en uppföljning av översiktsplanen just nu och man kan säga att så mycket går i linje med översiktsplanen. Vi tittar på arbetsplatser har Jennie varit inne på att vi vill få till fler i söderort, i fokusområdena skulle vi gärna vilja få till flera arbetsplatser också, men sammantaget så går går arbetet väl i linje med översiktsplanen.

Fritte: Mm, alltså ju större skala desto mera abstrakt känns det som. Vilka är utmaningarna med att arbeta med planeringen i en såhär stor skala skulle ni säga? Joel: Det är ju så klart att det finns många utmaningar att jobba i den stora skalan men det är helt nödvändigt att vi har en långsiktig och övergripande plan att arbeta mot. Sen så ser jag i översiktsplanen så har vi, lyfter vi fram vikten av att ha en balans mellan det önskvärda och det möjliga, vilket kan liksom låta banalt och enkelt kanske men det är det inte. Om vi bara fokuserar på det som är det önskvärda då har vi ett visionsdokument och översiktsplanen ska vara och är ett måldokument.

Fritte: Men det här kommer jag börja applicera på min familj också med barnen. Det som är önskvärt och vad som är möjligt.

Karin: Haha. Men jag tänker också att utmaningen är ju väldigt mycket att stadsplanering är en ganska komplex fråga det finns väldigt många aspekter och saker att ta hänsyn till i planeringen. Det är liksom som Joel var inne på, klimatfrågan det är liksom Jennie också pratade mycket om och sociala hänsynen, vi har inte särskilt gott om plats, det är en trång och tät stad så att det liksom väldigt många saker att hela tiden förhålla sig till och liksom prioritera mellan och det tycker jag är liksom det klurigaste men också det roligaste.

Joel: Ja, jag håller verkligen med om det där alltså det handlar ju om implementera i linjeorganisationen, det är ju varje enskild tjänstepersons arbete i det dagliga och i varje projekt som behöver leda till den här helheten och också så måste man hitta när man jobbar på den här övergripande nivån så måste man ju hitta arbetsformer där man både konkretiserar, vi arbetar med kallas för tematisk strategisk planering och geografisk strategisk planering, där vi liksom utifrån översiktsplanen som ett mellansteg mellan översiktsplanen och detaljplanen fördjupar olika frågor och olika geografiska områden. Man behöver ju också ha olika verktyg, hur man tar om hand de här övergripande målen och applicerar dom och sätter dom i verkligheten under varje projekt.

Fritte: Mm.

Jennie: Sen tänker jag också ur ett liksom väldigt konkret projektperspektiv, så innebär ju detta att människor kommer komma och gå i projekten, vilket gör att kunskap försvinner på det sättet, men sen tänker jag också på att dom stora projekten kan se väldigt olika ut. Om vi tittar på Skärholmen där Karin jobbar så finns det ju jättemycket mycket befintliga bostäder, men sen har vi till exempel ett stort stadsutvecklingsprojekt i Norra Djurgårdsstaden där det inte finns lika mycket och där vi har väldigt höga markpriser, så där är ju en stor utmaning att hur ser vi till att inte skapa en till isolerad ö för höginkomsttagare och då kanske man istället kan jobba med att ja men det vi varit inne på målpunkter, spännande platser liksom i de offentliga rummen så att åtminstone det finns mötesplatser där kanske människor med olika möjligheter kommer från, från hela staden.

Fritte: Men låt oss prata lite mer om Skärholmen då som ju är ett av fokusområdena. Karin du som projektchef för fokus Skärholmen kan du inte berätta lite mer om vad det innebär?

Karin: Med fokus Skärholmen är ju ett som vi har pratat om ett resultat utav att översiktsplanen pekar ut platser – här ska staden liksom sikta sina planeringsresurser och investeringar. Och det är också så som Jennie beskrev här tidigare att staden också går före med planeringen, det vill säga att istället för att vänta på byggaktörer och marknadens liksom förslag och idéer och intresse så har gör staden ja men helt enkelt sätter igång en planering för att skapa intresset och liksom marknaden för den här platsen. Och dessutom så samordnar vi ju väldigt mycket andra insatser inte bara stadsbyggnadsprojekt utan jobbar också med olika typer utav parkutveckling, idrottssatsningar, konst vi har varit inne på Vårbergs jättar redan till exempel, så att liksom staden gör flera olika projekt på den här platsen och investeringar på platsen för att skapa en större liksom attraktivitet och intresse.

Fritte: Och vi ska kanske nämna vilka de här fokusområdena är. Det är Skärholmen och vilka är de andra tre?

Karin: Det är Kista-Järva det är Hagsätra-Rågsved och det är Farsta.

Fritte: Men varför har just de här fyra områdena valts ut då?

Joel: Ja men man har pekat ut de här fyra för att man, återigen man ser att stadsutvecklingen är ett kraftfullt verktyg för att få till, uppfylla de statsbärande mål man har och få till bättre stadsmiljöer och i de här områdena så ser man att staden behöver gå före med både planeringsresurser och investeringar för att få till en mer omfattande stadsutveckling än vad som annars skulle vara fallet och därmed kunna uppfylla de målsättningar man har.

Fritte: Men innebär det att att dom här satsningarna på allt det andra då som inte bara är bostäder att de är också, blir lite mer fokuserade till de här fokusområdena att de de om delar av folk och inte fokusområden får lite mindre då uppmärksamhet eller?

Karin: Ja men så är det ju att i stadens investeringsstrategi så är det liksom ett om man, om den här investeringen är på gång i ett fokusområde så blir det liksom en prioritering. Det betyder ju inte att det inte hela staden får del utav stadens investeringar förstås, men att i fokusområdena dit riktas det liksom lite extra.

Jennie: Och det här är ju jättebra att vi tar upp, för just fokus Skärholmen är ju ett fokusområde eller profilprojekt för social hållbarhet och ni har ju kunnat dra väldigt många spännande och intressanta lärdomar om detta både bra och dåliga hur det har gått. Och det här har ju vi tagit vid så vi som har jobbat med att ta fram den här modellen då för hur alla projekt ska jobba med social hållbarhet.

Fritte: Mm. För det intressanta med att komplettera befintliga stadsdelar det är, det förändrar folks vardag. Hur arbetar egentligen för att få med er invånarna i till exempel Skärholmen?

Karin: Nej men så är det ju. Vi kliver in i människors livsmiljö och kommer och förändrar den, ja fullständigt skulle jag vilja säga, alltså vi kommer ju att skära om, dess befolkning kommer att öka med i storleksordningen 40 % och vi kommer att bygga på massor utav platser och det kommer vara liksom stökigt under en ganska lång tid. Ja och hur har vi försökt få med oss, jag tycker det det är ju snarare så att vi vill att alla människor i Skärholmen ska veta om att det här pågår och man ska också veta om på att man har rätt att påverka och hur man kan göra det.

Fritte: Men det finns ju då in i PBL inskrivet så att man ska ha samråd och vissa hållpunkter i en planprocess till exempel och den den känns, kan ju kännas lite kommunal. Sen finns det ju många som jobbar med lite mera spännande metoder och ”Participatory Planning”, nu vet jag inte vad heter på svenska ens, men någon slags deltagandeplanering.

Karin: Medborgardialog.

Fritte: Medborgardialog. Men sen jobbar ni liksom utanför det som krävs av PBL också?

Karin: Absolut förstås. Alltså för själva stadsbyggnadsprojektet så började vi med en tidig dialog innan vi ens hade börjat rita någonting alls så hade vi en dialog som heter ”Bästa platsen”, där skärholmsborna fick peka ut vilka platser man tyckte allra bäst om och vilka platser man tyckte behöver utvecklas. Och det var ju ett slags som kunskapsinhämtande för oss och sen har vi ju jobbat också naturligtvis med de här samrådstillfällena till exempel. Det räcker ju med att ha en annons i tidningen och ställa ut på Fleminggatan – det är på tekniska nämndhuset ¬¬– men så har ju inte vi jobbat i Skärholmen utan vi har ju varit på plats, haft lokal utställning, åkt runt i de lokala centrumen och visat upp projektet just för att så många som möjligt ska liksom veta att det här pågår.

Fritte: Mm. Det finns väl alltid en viss initial rädsla för förändring oavsett om det blir om det sen blir det någonting som blir bättre.

Joel: Ja, vi har en inriktning i översiktsplanens utbyggnadsstrategi som handlar om värdeskapande kompletteringar. Det är att man behöver analysera platsen för att se vad som saknas och det kan ju mycket väl göras inom det här socialt värdeskapande analys och sen så ska man försöka tillföra det som saknas eller är underrepresenterat i området så att det inte bara blir tätare utan man kompletterar det.

Fritte: Just det och det kan handla om tydligare stadsrum, eller mer offentlig service, eller butiker?

Joel: Absolut, eller en annan boendeform än vad som finns idag.

Karin: Men jag skulle också vilja säga så här att genom, alltså det här sättet som vi har jobbat i Skärholmen med mycket bredare samråd och vara på plats och så det ger ju också tillfälle för fler att komma med synpunkter och det märker vi att vi får flera olika grupper som kommer till tals och som lämnar synpunkter och flera olika perspektiv på stadsutvecklingen i ett lite mer normalt förfarande så vet vi ungefär vilken typ utav synpunkter vi får, så att jag tycker att det sättet vi har jobbat på märker vi att vi når helt andra målgrupper och en liksom bredare.

Fritte: Mm.

Jennie: Ett konkret exempel på det här med vad medskapande och utökad dialog kan göra är till exempel till Kärrtorp centrum som är i närheten av där jag bor och där jag gjordes då, invånarna bjöds in till design workshops, alltså workshop där de fick testa sina idéer, dom fick komma med synpunkter och nu är detta centrum klart ganska nyligen och det var ju då i samband med att det exploaterades för bostäder i närheten eller precis vid Kärrtorps centrum och då får ju vi in pengar som vi återinvesterar i den allmänna platsmarken. Och det här centrumet är klart och jag är med i en Facebookgrupp för Kärrtorp och ser ju att det här är otroligt uppskattat, ehm så och det tror jag verkligen också berodde på det här medskapandet för det togs verkligen konkreta förslag från det till ja att ta fram planerna.

Fritte: Det låter ju som en No Brainer på något sätt att liksom tillvarata medborgarnas kunskaper och erfarenheter och sen då bygga stolthet om det verkligen blir det där hönshuset som man då föreslog att de kan börja producera ägg lokalt. Nu vet jag inte om det var det som hände men som ett exempel.

Joel: Men det där är faktiskt ett utmärkt exempel på just den här värdeskapande kompletteringen. Att man försöker då tillföra någonting som saknas eller underrepresenterat. Jag brukar till och med exemplifiera med det där eller exemplet i upprustningen II kärrtorp när jag presenterar översiktsplanen kopplat till den här uppgörelsestrategin för att jag tycker det är väldigt väldigt fint exempel.

Jennie: Ja det var verkligen ett torg som var väldigt grått och tråkigt till att vara ett jättevackert torg just nu.

Joel: Men det här visar ju också som vi pratat om tidigare just att stadsbyggandet, att liksom bebyggelsen exploatering kan tillföra värden, för det är ju som Jennie säger, det är ju pengarna vi fick in från den exploatering som gjorde som möjliggör att vi kunde satsa på torget.

Karin: Vi har också flera sådana processer i parkutvecklingarna i Skärholmen. De befintliga parkerna har liksom upprustats nu allt eftersom och där har vi jobbat med liksom medskapande på flera olika sätt beroende lite grann på vilken plats det handlar om. Men att till exempel finns det en plats i Bredäng ”Trissans hjärta” där vi har haft en fokusgrupp med just tjejer som vi ju vet det är liksom underrepresenterad i det offentliga rummet som har fått vara med och ja helt enkelt forma det här rummet så att det skulle liksom passa dom och deras behov sen är förstås alla välkomna hit, men liksom hur ska platsen ser ut för att ni ska komma och använda den här platsen?

Fritte: Det är ju superintressant. Vi får in frågor från stockholmarna också och den första av dom kopplar i allra högsta grad tycker jag till det vi pratar.

Fråga: Hur värderar staden förtätning just i syfte att binda samman stadsdelar som idag separeras av trafik eller ödemark?

Joel: Vi har ju ett stadsbyggnadsmål som jag har gått igenom som är en sammanhängande stad så det är ju en väldigt väldigt viktig ingång i vår planering att koppla ihop olika stadsdelar. Vi har också någonting som vi arbetar med som vi kallar för urbana stråk, hur man ska kunna omvandla liksom stora vägar till gator egentligen som kan knyta ihop områden och tillföra stadskvaliteter. Men det behöver ju inte bara handla om att bygga ihop dom som jag varit inne på utan det kan ju handla om att man kopplar ihop det med grönområden också. Jag tycker att till exempel Bandängen är ett väldigt fint exempel mellan Bandhagen Högdalen hur ett grönområde kopplar ihop två olika stadsdelar.

Fritte: Mm.

Karin: Här har vi också ett väldigt konkret exempel ju i Skärholmen med det projektet som heter mälaräng som ligger mellan Bredäng och Mälarhöjden, som idag är en stor trafikapparat och som också är ganska så typiskt för den här tidens stadsplanering, där det ju ofta är liksom lite överstora trafikplatser, mycket asfalt, stora mellanrum och inte alls platser där människor kan mötas. Men i det här projektet så är det då både förtätning men också som Joel är inne på mötesplatser liksom park, en skola, det vill säga liksom olika målpunkter så att vi överbryggar den här barriären idag.

Fritte: Mm. Nu har vi pratat lite om medborgardialog men hur lätt det då involvera aktörer som byggföretag och den ideella sektorn i ert arbete?

Karin: Ja men jag tänker att byggaktörerna har ju varit väldigt nyfikna och liksom intresserade av att vara med i Skärholmen och det är ju väldigt mycket tack vare översiktsplanen och att det liksom finns en en utpekad vilja från staden marknaden, det gillar ju byggaktörerna och marknaden så. Det har varit svårt vi såg i början att det här begreppet social hållbarhet, fokus Skärholmen stadens profilprojekt för social hållbarhet, att det var ett lite liksom svårgreppat begrepp för byggaktörerna och för branschen och det var ju liksom viktigt för oss att liksom konkretisera vad social hållbarhet är för någonting och vad, på vilket sätt stadsbyggande och bostadsbyggande kan bidra på det. Men annars så tycker jag att vi har liksom haft ett väldigt gott samarbete med branschen. Dom har liksom tyckt att det här var spännande och ny liksom velat vara med.

Joel: Men det finns ju jättefina exempel från fokus Skärholmen och samarbete med byggaktörer där ni liksom ställer förväntan, eller frågar vad kan byggaktören bidra med inom social hållbarhet, men att man visar vägen, man säger vart man vill och sen så sätter man igång bygg aktörernas kunskap och kreativitet och så kommer dom att bidra med det dom bäst kan bidra med. Och de kan bidra med massor av saker och vill bidra med massor av saker bara om vi som visar vägen och ställer förväntan och krav på dom.

Karin: Precis så. Alltså vi jobbade väldigt nära stadsdelsförvaltningen för att just konkretisera social hållbarhet på den här platsen och när vi då beskrev vilka de lokala behoven på den här platsen är då kunde byggaktörerna väldigt mycket svara på den frågan. Till exempel det här med lägenheten och flera rum. Det blir ju väldigt tydligt för byggaktörerna – jaha det är det som är social hållbarhet.

Jennie: Och sen så tänker jag att dom har ju också affärsmässiga intressen i detta. Dom vill ju profilera sig på marknaden så det finns ju jättemånga aspekter av det här. Och dom vill ju också ha fler markanvisningar av staden så då vill ju också de visa att de faktiskt gör det här som dom har sagt till exempel till fokus Skärholmen, så det finns många morötter för dom.

Fritte: Vi ska ta en till lyssnarfråga tänkte jag.

Fråga: Vilka funktioner ser staden att dom lokala stadskärnorna uppfyller? Och varför är det viktigt att förstärka dom?

Joel: Levande lokala centrumen är ju jätteviktiga. Eh det finns en mycket tydlig inriktning och som har hängt med under en lång tid inom stadens planering och den översiktliga planeringen. Det är ju att skapa attraktiva, blandade, levande stadsdelar och då är ju centrumen en nyckel i det. Utan ett lokalt centrum så är det väldigt väldigt svårt att få ett levande och attraktivt samhälle, men det är också så skapar det ju förutsättningar för för hållbarhet alltså för hållbara resor och transporter att man har nära till flera av de olika dagliga funktionerna så att man kan gå, cykla till till sin service.

Karin: Det är den här närheten till det man behöver i vardagen. Jag brukar säga att mataffär, apotek, frisör och kebab liksom det är det man behöver i vardagen.

Fritte: Juste.

Karin: Och det är det som de här lokala centrumen kan erbjuda. I de här dialogerna vi hade i Skärholmen så såg vi väldigt tydligt att centrum är de platser som människor uppskattar, det är där man träffar folk, det är liksom viktiga mötesplatser, men det är också platser där människor upplever otrygghet allra mest så det är ju viktiga platser att jobba med för att både liksom ha kvar den här servicen och att det liksom är positiva mötesplatser, men också ta hand om den här otrygghetsfrågan.

Fritte: Mm.

Jennie: Och på samma sätt kan man ju vända på det det är ju också en plats där människor som känner igen varann, alltså för att man vill vara på den här platsen, kan ju höja den mellanmänskliga tilliten och bidrar till trygghet. Och i en stad liksom i en en perfekt stad som inte är så segregerad utan dess stadsdelar, eh mindre stadsdelar består av liksom en blandning av människor med olika bakgrund så kan ju också centrumen bidra till ökad integration.

Fritte: Mm, precis det är ju intressant, men jag tänker också på det här med förändrade handelsvillkor att det är mer e-handel och mer att man får matkassen till dörren så här. Påverkar det liksom möjligheterna att att att ha ett fullt uthyrt centrum till exempel i en stadsdel?

Joel: Alltså det är ju klart att det är ställer ställer nya krav och utmaningar för den den fysiska handeln, men samtidigt så är det nog lite för tidigt att säga i vilken omfattning det här kommer att få betydelse för den fysiska handeln. Det kan ju förhoppningsvis rymma andra funktioner, alltså olika kulturaktiviteter, mötesplatser, vi ser ju att det som restaurang restaurang ökar så att det det kan förhoppningsvis rymma andra servicefunktioner och.

Karin: Jag tror också att man har dragit erfarenheter nu under pandemin att de här lokala centrumen har varit otroligt viktiga just för den där liksom närheten och att man liksom har någonstans att käka på lunchen så när man jobbar hemifrån och då tror jag också att människor liksom fått upp ögonen för hur viktigt det är att att de här lokala centrumen är livskraftiga.

Jennie: Ja precis och vi ser ju att bostadspriserna har ökat i högre takt i liksom ytterstaden än innerstaden under pandemin, just för att fler uppskattar det här att flytta ut och dom flesta för arbetsplatser verkar ju vilja växla om lite till ökad möjlighet att jobba hemifrån och så vidare. Vi har ju liksom lärt oss jättemycket av pandemin som efter två år nog kommer sätta djupa spår så på det sättet kan man ju också tänka att de lokala centrumen även i framtiden kommer ha en väldigt viktig funktion.

Fritte: Den lokala kebaben kommer öka i betydelse.

Joel: Vi vill ju ha som levande bottenvåningar inte bara centrum utan levande bottenvåningar men men det det vi är inne på här, det kommer ju inte gå och ha överallt så att det där är en väldigt viktig fråga att analysera vart är det möjligt att ha lokaler i bottenvåningen så att man inte ställer krav på platser där det där det inte finns underlag för det det då kommer det bara bli ja tomma lokaler och dyrare projekt, så det är något vi jobbar med.

Fritte: Jennie du arbetar ju med den sociala aspekten av statsbyggandet. Vi har varit inne på det tidigare och ni använder bland annat ett verktyg som kallas då för socialt värdeskapande analys, vad innebär det?

Jennie: Mm, det är en hjälp för projekten att dels arbeta mot ja agenda 2030 liksom det större perspektivet, att arbeta enligt översiktsplanen och att få in social hållbarhet i alla projekt.

Fritte: Men om du helt kort berättar, hur fungerar det själva analysmomentet?

Jennie: Analysmomentet fungerar på det sättet att de fyra stadsbyggnadsmålen innehåller ju såklart sociala värden så att när vi tittar på exempel en växande stad, men då handlar det ju om en blandning av upplåtelseformer, så då tittar vi på statistik hur det ser ut idag, vi tittar på tillgång till samhällsfunktioner som skolor, kollektivtrafik och så vidare. Så projektet ska sedan då sätta upp mål för socialt värdeskapande efter den här analysen, det vill säga när vi bygger bostäder eller arbetsplatser här – vilka värden kan vi samtidigt tillskapa utifrån de utmaningar vi ser här? Till exempel om vi vet att det här är en plats där otryggheten är stor, ja men då kan vi jobba särskilt med entréer mot gatan ögon mot gatan och och så vidare eller eller dialog med kanske tjejer om det är de som upplever sig extra otrygga. Och sen då så ska detta konkretiseras till jättespecifika projektmål som är genomförbara och som både staden och byggaktörerna arbetar med.

Fritte: Vad kan ett sådant konkret mål vara till exempel?

Jennie: Ett konkret mål skulle kunna vara att vi vill öka demokratin och delaktigheten i området och då kanske både staden med hjälp av samrådsprocessen säger att vi ska säkerställa att vi når fler. Och byggaktörerna kanske tar på sig att vi är utformade av kvartersmark, så ska dom jobba med fokusgrupper eller ja involvera fler liksom för att det staden bygger på allmän platsmark liksom möter kvartersmarken på ett bra sätt.

Fritte: Men varför behövs egentligen det här med SPA och social hållbarhet?

Jennie: Nej men det är helt enkelt att Stockholm är en segregerad stad. Varje enskilt projekt behöver liksom motverka det genom att kanske tillskapa det som inte finns idag eller koppla samman olika stadsdelar som vi varit inne på här.

Fritte: Men de sociala frågorna är superviktig och det här med socialt värdeskapande analys låter ju också väldigt intressant, men samtidigt så tänker jag att det finns andra så här hårda värden som är väldigt viktiga för det sociala som att folk har liksom en utbildning, folk kan språket, folk har ett jobb och folk har en bostad alltså apropå det här med rådighet då liksom vad kan ni som stadsplanerare påverka och vad är det upp till andra att hjälpa till med?

Joel: Vi kan ju påverka väldigt mycket men inte allt. Sen så är det ju det är ju en en det är en samverkan. Alla delar hänger ihop. Ibland har vi mer rådighet som om det överhuvudtaget ska ske en bebyggelse i vårt planmonopol, men också då vilken typ av bebyggelse var den ska placeras och om det ska vara bostäder, arbetsplatser och lokaler och etc. Sen annat så är det ju mer indirekt, alltså man bostadsbebyggelse och ett fungerande transportsystem är ju otroligt viktiga för en välfungerande stad och ett livskraftigt näringsliv för att då skapa möjlighet för att fler ska kunna komma i arbete. Men det finns ju många olika delar av många olika aktörer som är är mera såklart.

Jennie: Ja men det här har flera, jag kommer på flera exempel där vi liksom eller det vi kan göra är att vi kan vi kan skapa förutsättningar för social hållbarhet. Till exempel att vi kan bygga skolor på platser som skulle kunna bidra till att barn från olika stadsdelar möts, men sen har vi också ett fritt skolval i Sverige så vi kan i slutändan inte styra vilka som kommer gå var. Och vi kan ju bygga bostadsrätter och hyresrätter, men vi kan ju inte påverka vilka som sedan kommer att kunna köpa dom, utan det beror ju på lagstiftningar och ekonomiska styrmedel och vi här på exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret kan ju inte heller bestämma vilka som kommer att hyra det här eller vilka som får hyra bostäderna.

Fritte: Men Karin hur hur får ni in allt det här med dom sociala aspekterna då i till exempel i Skärholmen?

Karin: När vi fick uppdraget om att vara profilprojekt för socialt hållbar stadsutveckling så valde vi att jobba väldigt nära stadsdelsförvaltningen som ju känner sin sina medborgare allra bäst, därför att social hållbarhet handlar om att möta de lokala behoven. Vad är det för utmaningar som finns på just den här platsen? Så att tillsammans med stadsdelsförvaltningen så tog vi fram sju prioriterade områden. Det är de här sju sakerna som är social hållbarhet I Skärholmen och det är också det vi sedan har använt till att för att jobba med social hållbarhet tillsammans med byggaktörerna. Det handlar till exempel om att de bostäder som byggs ska möta lokala behov, det vill säga att bostäderna som byggs ska bidra med en större variation i området. Lägenheter med flera rum flera olika upplåtelseformer till exempel. Tryggheten i Skärholmen är en annan jätteviktig fråga. Människor känner sig otrygga i det offentliga rummet och det är klart att stadsutvecklingen ska bidra till att möta det behovet. Arbetstillfällen där vi nu planerar, vi bygger vi ska förvalta en massa bostäder och det är klart att det skapar arbetstillfällen som kan komma Skärholmsborna till godo. Det är också en sak som är efterfrågat hos byggaktörerna – hur kan ni skapa fler arbetstillfällen för för skärholmsborna? Och de andra nycklarna är flickor och kvinnors tillgång till det offentliga rummet, det handlar om barn och ungas aktivitet på fritiden, det handlar förstås om delaktighet och kunskap, att människorna i Skärholmen ska involveras i processen, och sen handlar det också om att barnen i Skärholmen ska gå på förskola. Och som ni hör så har vi ju liksom olika rådighet över de här olika prioriterade områdena. Bostadsbyggandet kan bidra till vissa saker och andra delar utav staden eller så kan bidra på andra sätt men det är flera saker här som byggaktörerna faktiskt har åtagit sig att ställa upp på.

Fritte: Men då ser jag alltså av alla de här sju målen så ser jag att upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, där känns det som att det är bara att lösa, men att få då alla går på förskola det känns ju mer som att det känns ju mer som ett önskemål än som någonting som bara fixas till exempel.

Karin: Men det är ju någonting som stadsdelsförvaltningen väldigt mycket har ansvar för, att liksom situationen och så lokalt och så så att det handlar ju om att jobba med olika saker fast liksom samtidigt.

Fritte: Aa, så det kanske inte är så stor skillnad på svårighetsgraden egentligen eller?

Karin: Svårighetsgraden är säkert olika. Alltså det är ju flera av de här sakerna som handlar som är liksom väldigt mycket mer långsiktiga och som handlar om informationsspridning och så och andra saker som kanske är liksom enklare att jobba med trygghetsfrågan är ju inte lätt till exempel.

Jennie: Men jag tänker på att ni i fokus Skärholmen, det är ju verkligen ett exemplariskt exempel på den här vikten av den lokala analysen och att den i många fall kanske inte bara kan göras av oss från exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret och där har ju ni fokus Skärholmen jobbat jättemycket med stadsdelsförvaltningen och civilsamhället så det är ju ett klockrent exempel på en god lokalanalys.

Fritte: Om vi då avslutningsvis skulle blicka framåt hur ser ni på Stockholms utveckling framöver och vad krävs för att staden ska bli en ännu bättre plats att att bo och verka i?

Joel: Ja jag ser ju väldigt positivt till att börja med. Stockholm är attraktivt och det har vi stor nytta av för att det betyder att det är många som vill vara med och fortsätta att bygga Stockholm ännu bättre. Vi har ju varit inne på det att stadsbyggare är ett kraftfullt verktyg för att förbättra Stockholm vidare och det behöver vi dra nytta av, vi behöver analysera på dom SVA-modellen som har varit inne på och med andra verktyg. Vad är det för kvalitéer för statskvalitet vi behöver tillföra de olika stadsdelarna? Och sen så är det ju samarbete, det är ju samverkan vi gör inte det här själva utan vi gör tillsammans staden bygger vi tillsammans.

Jennie: Precis. Att se stadsutvecklingen som en kraftig motor för allt annat att den kan gå först och mycket annat kommer med samtidigt så att då ja men konkreta verktyg, checklistor och så vidare det ska vara jättelätt att jobba med hållbarhet, såklart inte jättelätt men liksom alla ska känna sig trygga med att jobba med det här.

Karin: Jag vill haka på det Joel säger att hela Stockholm är attraktivt för så är det verkligen och det har ju handlat väldigt mycket om i de här fokusområdesprojekten, att beskriva de kvaliteter som finns på de här platserna. Nu har vi pratat väldigt mycket om utmaningar men det är också platser som har väldigt stora kvaliteter och som verkligen är liksom värd att utveckla.

Fritte: Men apropå möjlighet. Vi har ju knappt pratat om Mälaren, alltså hela söderort och västerort ligger ju ligger rätt kingigt till nära vattnet till exempel.

Karin: Ja exakt det är ju en utav de kvalitéerna som finns i Skärholmen stränderna och badplatserna och snart en bastu.

Fritte: Eller hur. Skärholmens fokusområde by the Beach. Karin Ahlzén, Jennie Algerich och Joel Edding tack för att ni vill vara med i Stockholm växer.

Joel: Tack.

Karin: Tack så mycket.

Jennie: Tack så jättemycket.

Fritte: Stockholm växer är en podcast producerad för Stockholms stad av Blandade budskap och Prime. Jag heter Fritte Fritzon och du hör alla avsnitten inklusive säsong ett om du söker på Stockholm växer i din poddspelare. Tack för att du har lyssnat.