Planteringarna vid Slussen utgår från att vi ska ha växter som klarar dess varma stenlandskap. I Sverige har vi få inhemska träd och buskar som klarar de krav som detta ställer på växtligheten. Växterna behöver tåla värme, torka, skyfall, hård vind och slitage från människor. De ska också ha låga krav på skötsel och bevattning.
Detta är orsaken till att vi även väljer att plantera främmande arter, i vissa fall även sådana som bedöms kunna ha en negativ, om än låg, ekologisk effekt i de svenska ekosystemen. Besluten i detta fall baseras på Slussens läge mitt i staden, relativt långt ifrån naturmiljöer med liknande växtförhållanden. Avståndet försvårar spridningen till dessa miljöer och minskar därför risken för påverkan.
Var kommer de främmande arterna ifrån?
Ursprungligen kommer växterna från platser med klimat som liknar Slussens stenlandskap – främst östra och Centraleuropa. De växter som planteras vid Slussen kommer från plantskolor i Sverige där de anpassats till liknande, steniga förhållanden. Genom att beställa och förodla växterna i Sverige minskar även risken för att invasiva skadedjur, som exempelvis lövplattmasken, ska spridas.
Växtbäddar och trädplantering
Slussens växtbäddar är utformade för att likna naturen och skapa en miljö där rötterna har lättare att växa, trots den tuffa miljön och även när klimatet förändras. Hittills har vi planterat 41 träd, och under kommande år tillkommer ytterligare cirka 70. Tillsammans blir det ungefär 110 nya träd.
Buskar – utmaningar och möjligheter
Många inhemska buskar är så pass höga att de kan skymma sikten på ett sätt som är trafikfarligt, eller skapa en otrygg känsla. Därför har vi bland annat valt att använda en typ av den inhemska måbärsbusken som blir tät men inte så hög. Genom att välja arter utifrån slutstorlek minskar vi även kostnaderna för beskärning. Andra buskar har valts på grund av att de är tåliga men ändå gröna mitt i vintern, som lagerhäggen med sina glansiga läderartade blad.
Perenner och örter på gröna tak
På de gröna taken, där växterna inte utsätts för slitage från människor, har vi planterat en stor andel inhemska arter. Här ingår även flera arter som är rödlistade, vilket innebär arter som riskerar att dö ut i Sverige
Gillar våra inhemska bin de främmande arterna?
Ja och nej. När vi har bedömt det som nödvändigt att välja främmande arter, har vi i huvudsak prioriterat de som har nära släktskap med våra inhemska arter. Det ökar chanserna för att inhemska insekter också ska gynnas.