Hagastadens gator

Gatorna i Hagastaden är namngivna efter framstående kvinnliga pionjärer inom forskning och praktik i framförallt medicin, kemi, fysik, matematik och pedagogik. Många var banbrytande inom sina områden och förtjänar att uppmärksammas än idag.

Gator med kvinnonamn

Kvinnor som fått sina namn på gatorna

Agnes Arvidson, 1875-1962, var Sveriges första kvinnliga apotekare. Hon hade avlagt apotekarexamen 1903 och var första kvinnliga apoteksinnehavare med eget privilegiebrev.

Möjligheten för kvinnor att antas som apotekselever hade öppnats 12 juni 1891 och utbildningarna vid Farmaceutiska institutet hade öppnats för kvinnor 1892. Först att bli farmacie kandidat var Märta Leth 1897 och när Arvidson tog apotekarexamen 1903 fanns 30 kvinnliga farmaceuter i Sverige.

Arvidson blev 1928 Sveriges första kvinnliga apoteksinnehavare (med eget privilegiebrev) och var ägare och föreståndare för apoteket i Norsjö 1928-1933 samt apoteket i Mellerud 1933-1942.

Källa: Wikipedia

Maria Aspman 1865-1944, var lärare med specialisering inom naturvetenskapliga ämnen. Hon utvecklade ett skåp som pedagogisk hjälp i undervisningen. Det ”aspmanska skåpet” innehöll exempel på olika preparat, mineraler, uppstoppade djur med mera. Skåpet användes i folkskolans undervisning och vann 1904 pris vid världsutställningen i Saint Louis, USA.

Tillsammans med sin livskamrat Karolina Widerström (Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare) fortbildade Maria Aspman lärare i naturvetenskapliga ämnen.

För att öka sina kunskaper om medicinsk hygien genomgick Maria Aspman år 1910 en kurs i bakteriologi vid Karolinska Institutet. Den nya kunskapen gjorde det möjligt för henne att undervisa i hälsolära. Så småningom kom ämnet hälsolära också att bli ett obligatoriskt ämne i folkskolan.

Källa: Wikipedia
Bildkälla: Svenskt porträttarkiv


Nina Einhorn, 1925 -2002, var läkare och forskare inom gynekologisk onkologi. Hon var en av få överlevande från Warszawas getto under andra världskriget.

Under en studieresa till Danmark flydde hon och kärleken Jerzy Einhorn till Sverige i en fiskebåt. De gifte sig i Sverige 1949 och hon blev mor till Lena och Stefan Einhorn. Som ett ödets ironi drabbades både Nina och maken Jerzy, som båda vigt sitt liv åt cancerforskningen, av cancer på äldre dagar. Jerzy dog av leukemi år 2000 och Nina av bröstcancer 2002.

Nina var verksam på Radiumhemmet i Stockholm fram till sin pensionering. Även barnen Lena och Stefan utbildade sig till läkare. Lena bytte dock bana till filmare och har skrivit en bok samt gjort film av moderns liv kallad ”Ninas resa”.

Källa: Wikipedia
Foto: Sam Stadener (DN/TT Nyhetsbyrån)


Eva Ekeblad, 1724-1786, var en svensk grevinna och vetenskapskvinna. År 1748 blev hon som första kvinna invald i  Vetenskapsakademien.

Hon är kanske mest känd för att ha varit den första att beskriva hur man kan göra brännvin av potatis och skulle kunna kallas Sveriges första kvinnliga kemist.

Hon presenterade potatisens användbarhet vid tillverkning av bröd, stärkelse och puder. Fördelarna med att bränna brännvin på potatis var ju att man slapp använda det lilla förråd av havre och korn som man hade för tillverkning av brännvin, dessutom kunde man använda restprodukterna till kreatursfoder.

Potatispudret som hon framställde var bra till att pudra perukerna med. Det skulle dröja 209 år innan nästa kvinna blev invald i Vetenskapsakademien.

1951 blev den österrikiska fysikern och radioaktivitets- och kärnfysikern Lise Meitner (1878-1968) den första kvinnliga utländska ledamoten i Svenska Vetenskapsakademien.

Källa: Wikipedia


Johanna Hedén, 1837 -1912, var en svensk barnmorska, fältskär och barberare. Hon var den första kvinna i Sverige som blev legitimerad fältskär och därmed den första formellt utbildade kvinnliga kirurgen i Sverige.

Hon engagerade sig för att få jordemodern/barnmorskans arbete känt och respekterat. 1885 tog hon initiativ till bildandet av Göteborgs Barnmorskesällskap – den första och äldsta kvinnliga yrkesorganisationen (fackförbundet) i Sverige. Och redan ett år senare bildades riksorganisationen Svenska Barnmorskeförbundet, även det på Johanna Hedéns initiativ.

Det var också hon som drev på för att förbundet 1888 skulle starta sin tidskrift Jordemodern. Den ges ut än idag. Johanna Hedén skrev ofta i Jordemodern, bland annat i sin återkommande spalt "Syster Stork". Hon fick själv en dotter efter fyllda 40 som dessvärre dog av en tarminfektion före ett års ålder.

Källa: Wikipedia
Bildkälla: SKBL


Gerda Höjer,1893-1974, sjuksköterska och politiker. Gerda Höjer var riksdagsledamot för Stockholms stads valkrets i andra kammaren 1949-1960.

Hon var starkt engagerad i sociala frågor, inte minst hälso- och sjukvårdspolitik. Mellan 1945 och 1960 var hon ordförande i Svensk sjuksköterskeförening, SFF. SSF är den enda intresseorganisation i Sverige som har tvingat fram en extra riksdag. Detta skedde 1951 och bakgrunden var SSF:s krav på höjda löner och ett hot om massuppsägningar. Situationen ansågs som så farlig för landet att riksdagsledamöterna tvingades avbryta sina semestrar.

Resultatet av dramatiken blev för sjuksköterskornas del mycket gynnsamt, bland annat en uppflyttning två lönegrader och ett tillbakadragande av regeringens proposition om en tjänstepliktslag.

Källa: Wikipedia
Foto: Lennart Olson, TAM-Arkiv


Sonja Kovalevsky, 1850 -1891, var en ryskfödd matematiker och skönlitterär författare. Hon utnämndes till professor i Högre Matematisk Analys i juni 1889 vid Stockholms Universitet.

Sonja var därmed den första kvinnliga professorn i Sverige och världens första kvinnliga professor i matematik. Sonja var och är en viktig förebild för kvinnliga matematiker.

Hon sammanfattade själv sitt livsmål med orden:

"Jag tror att mitt öde är att tjäna sanningen i vetenskapen, men också att arbeta för rättvisan genom att öppna nya vägar för kvinnor".

Årligen arrangeras Sonja Kovalevskys dagar för gymnasieelever runt om i landet i hennes anda. Hon var även verksam inom skönlitteraturen.

Hon dog 1891 i Stockholm av influensa, förvärrad av lunginflammation, och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.

Källa: Wikipedia och Vetenskapens hus
Bildkälla: KTH


Ninni Kronberg, 1874 -1949 var en självlärd näringsfysiolog och uppfinnare född i Gävle. År 1927 fick hon patent på ett degförbättringsmedel. År 1933 utvecklade Ninni Kronberg en metod att göra mjölkpulver genom att vakuumtorka skummjölk.

Hon fick ekonomiskt stöd av regeringen för att utveckla sin "ur folkhälso- och försörjningssynpunkt utomordentliga vakuumtorkade mjölk". Hon tog patent på sin uppfinning i flera länder (i Sverige 1937). Torrmjölksmetoden blev bas för företaget Svenska Mjölkprodukter AB, senare omdöpt till Semper, som grundades av Axel Wenner-Gren 1938.

Under andra världskrigets bristsituation på foder tog Ninni Kronberg på regeringens uppdrag 1942 fram ett proteinrikt näringspreparat för kor. Hon uppfann också ett bindemedel för köttindustrin.

Källa: Wikipedia.
Foto: Anna Nordlöw, Länsmuseet Gävleborg.


Lise Meitner, 1878 -1968, var en österrikisk fysiker inom radioaktivitet och kärnfysik. Lise Meitner har gått till fysikhistorien genom att i december 1938, vid tolkningen av försök utförda av Otto Hahn, lansera den revolutionerande hypotesen att kärnklyvning uppstår då uran utsätts för neutronbestrålning.

Hypotesen bekräftades i januari 1939. Den epokgörande upptäckten var fundamental för utnyttjandet av kärnenergi.

I Sverige var Meitner först verksam vid Nobelinstitutet för fysik, därefter vid FOA och vid KTH, där hon hade ett av Atomkommittén finansierat laboratorium.

Hon fick 1947 en personlig tjänst vid Stockholms högskola med en lön motsvarande en professors. Hon blev svensk medborgare 1949 och deltog i uppbyggnaden av R1, den första svenska kärnreaktorn, vid KTH.

Lise Meitner fick inte dela Nobelpriset i kemi med Otto Hahn, som denne tilldelades 1944 för upptäckten av nukleär fission.

Källa: Wikipedia
Bildkälla: Ullstein bild via Getty Images


Valfrid Palmgren, 1877-1967, var en svensk språkvetare och pedagog. Hon var pionjär inom folkbiblioteksväsendet både i Sverige och Danmark.

1901 tog Palmgren sin kandidatexamen med ämnena tyska, engelska, romanska språk, praktisk filosofi, matematik och teoretisk filosofi. Två år senare tog hon sin filosofie licentiatexamen i romanska språk och teoretisk filosofi, följd av doktorsexamen 1905.

Hon blev den första kvinnliga biblioteksamanuensen på Kungliga biblioteket (KB). Palmgren stannade där till februari 1911, då hon slutade på egen begäran för att gifta sig och flytta till Köpenhamn. Hon hade stort inflytande på folkbibliotekens framväxt i Sverige och Norden.

1912 lade den nye ecklesiastikministern (motsvarande dagens utbildningsminister) Fridtjuv Berg fram en proposition som i princip följde Valfrid Palmgrens biblioteksutredningsförslag.

KB:s kafeteria Kafé Valfrid har uppkallats efter Valfrid Palmgren.

Källa: Wikipedia
Foto: Ferdinand Flodin 1905 


Betty Pettersson, 1838–1885, var en svensk läroverkslärare. Hon var den första kvinnan i Sverige som avlade mogenhetsexamen (studentexamen), som skrevs in vid ett universitet (1872) och som anställdes som läroverkslärare.

Betty Pettersson studerade vid Uppsala universitet (Gotlands nation) och hade begärt kunglig dispens för att kunna studera till filosofie kandidat. Petterssons tid vid universitetet var inte helt bekymmersfri, med karikatyrer och nidvisor skrivna av de övriga 24 medlemmarna på Gotlands nation. Hon fick endast lov att besöka rektorn eller studentnationen om hon kom i sällskap av en manlig släkting. Hon kunde inte heller ta del av andra universitetsaktiviteter än föreläsningar och seminarier.

Betty Pettersson blev efter sina studier den första kvinna som anställdes vid ett statligt svenskt (pojk)läroverk; Östra Real.

Stockholms stad har uppkallat ett gymnasium i Enskede Gård efter Betty Pettersson.

Källa text och bild: Wikipedia


Emmy Rappe, 1835-1896. Med Rappe inleddes den svenska sjuksköterskeutbildningens historia. Hon var Sveriges första medicinskt utbildade yrkessjuksköterska, och hon ledde också den första sjuksköterskeutbildningen i Sverige.

Det som skulle bli Svenska Röda Korset, efterlyste 1866 en utbildad föreståndare för uppgiften att leda en ny sjuksköterskeutbildning i Sverige. Rappe valdes ut och sändes till London där hon undervisades av Florence Nightingale personligen, som gav henne gott betyg.

Tillbaka i Sverige blev hon föreståndare för Röda korsets nygrundade sjuksköterskeskola på Akademiska sjukhuset. Detta var den första utbildningen för sekulära sjuksköterskor i Sverige.

Emmy Rappe fick 1877 Hans Majestät Konungens medalj i guld för medborgerlig förtjänst och 1895 Illis Quorum.

På det gamla mentalsjukhusområdet Ulleråker i Uppsala finns Emmy Rappes väg. 

Källa: Wikipedia
Bildkälla: Uppsala universitet


Anna Stecksén, 1870-1904, var Sveriges första kvinnliga medicine doktor. Anna Stecksén avlade medicinsk filosofisk examen vid Uppsala universitet 1890 och började studera vid Karolinska universitetet samma år. Hon blev medicine kandidat 1893 och medicine licentiat 1897.

Anna Stecksén specialiserade sig på patologi och studerade ämnet i Tübingen och Paris. Hon disputerade år 1900 med en avhandling som sökte klarlägga om cancer orsakades av en jästsvamp enligt en då modern teori. Avhandlingen kunde varken bekräfta eller förkasta teorin men den bedömdes som intressant och Stecksén fick möjlighet att fortsätta sin forskning.

Hennes forskargärning blev tyvärr kort då hon avled 1904 av en infektion som hon kan ha fått under sitt arbete i laboratoriet.

Text och bildkälla: Wikipedia


Alfhild Tamm, 1876-1959, var Sveriges första kvinnliga psykiater. Hon utbildade sig till läkare vid Karolinska institutet och tog examen licens 1905. Hon var bland annat amanuens vid Stockholms hospital (Konradsberg) och hade egen praktik i Stockholm 1909–46 och därefter på Lidingö.

1951 promoverades hon till medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet. Tamm utbildade sig hos Sigmund Freud i Wien och var en av dem som införde och utvecklade psykoanalysen i Sverige.

1934 tog hon initiativet till Svensk-finska psykoanalytiska föreningen och var dess ordförande fram till 1947. Hon hade särskilt stort intresse för talrubbningar.

Text- och bildkälla: Wikipedia


Anna Whitlock, 1852-1930, var en svensk skolpionjär och kvinnosakskämpe. Whitlock examinerades från Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1875 och studerade därefter utomlands. Hon var även en tid Aftonbladets korrespondent i Paris.

Hon grundade 1878 en flickskola i Stockholm i samarbete med Ellen Key. Där tillämpades ny pedagogik med bland annat självstyrande elevråd, föräldradagar och fria ämnesval. Whitlock var en av förgrundsgestalterna i den svenska rösträttsrörelsen.

Hon var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt - LKPR - och ledde flera regeringsuppvaktningar och företrädde ofta rörelsen utåt. Hon erhöll 1918 den kungliga medaljen Illis Quorum.

I TV-serien Fröken Frimans krig är rollfiguren Dagmar Friman baserad på Anna Whitlock.

Stockholms stad har uppkallat ett gymnasium på Kungsholmen efter henne.

Källa: Wikipedia
Bildkälla: Svenska Hem

Uppdaterad