Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Kring Ropsten och Kolkajen pågår många arbeten de närmaste åren, bland annat arbeten med markrening, sprängning samt pålning för att kunna bygga bostäder, kontor och garage. Arbetena kommer under perioder att bullra och ge ifrån sig lukt när vi tar bort föroreningar som legat i marken under lång tid.
Inför varje markrening tas prover av föroreningar som finns i marken. I delar av Ropsten och Kolkajen är föroreningarna omfattande. Det innebär att Stockholms stad behöver göra stora insatser för att göra marken och även havsbottnen utanför Kolkajen tillgänglig för den framväxande staden.
Med de erfarenheter som staden har av markrening i gasverksområdet, bedömer vi att det finns risk för lukt i anslutning till arbeten med markrening. Olika åtgärder för att motverka spridning av både lukt och damm kommer att användas. Vid sol och varmare väder ökar risken för lukt.
Markreningen gör att spridningen av föroreningar minskar kraftigt. På så sätt får vi en förbättrad miljö, både för människor, Lilla Värtan och den kringliggande naturmiljön.
Här kan du ladda ner en pdf av affischer som vi hängt på stängslet vid markreningen. De berättar mer om varför det finns föroreningar i marken och beskriver en av de metoder som vi använder för att ta bort dem. På webbplatsen Norra Djurgårdsstaden 2030 berättar vi också mer om markreningen.
Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren om arbetet med markrening i Ropsten och Kolkajen.
Inom detaljplanen Kolkajen planeras för cirka 1 250 bostäder. Här ingår 40 flytande studentlägenheter, 2 förskolor och cirka 7 000 kvadratmeter kommersiella ytor, samt parker, torg, kajer och en vattenarena. I etappen Terrasskvarteren planeras det för 220 bostäder.
I Ropsten pågår just nu inget planarbete i väntan på att framtida trafiklösningar ska utredas, men även Ropsten ska bebyggas framöver.
För att området ska kunna utvecklas som det är tänkt måste jord, grundvatten och sjöbotten i det nära vattenområdet saneras, eftersom industriverksamheten som låg här tidigare har förorenat området.
Markreningen gör att spridningen av föroreningar minskar kraftigt. På så sätt får vi en förbättrad miljö, både för människor, Lilla Värtan och den kringliggande naturmiljön.
Arbetet för att rena marken i området startade under 2019 och beräknas pågå till 2026. Därefter påbörjar vi sedimentrening i vattnet.
När man tillverkade gas i området uppkom biprodukter som förädlades vidare, bland annat tjära, bensol och ammoniak. En del av dessa hamnade i marken. Tjäran består av en stor mängd olika kolväten, så kallade polyaromatiska kolväten (PAH:er). Dessa är huvudfokus för saneringen, men det finns även föroreningar som bensen och tungmetaller i marken.
Under saneringen kan det ibland lukta obehagligt från tjäran som finns i marken. Lukten kan sprida sig olika långt från området beroende på väder och vind.
Tjäran består av en mängd olika kolväten (polycykliska aromatiska kolväten (PAH)). Vissa är mer lättflyktiga än andra, bland annat naftalen, bensen, toluen och xylen, som också har en stark lukt.
Vi mäter regelbundet 16 PAH-föreningar (varav naftalen är en) samt bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) i luften. Vi mäter även med ett direktvisande instrument som visar total halt flyktiga föreningar.
Vi motverkar lukt- och dammspridning genom flera olika åtgärder:
Om lufthalterna överstiger Arbetsmiljöverkets gränsvärden täcker vi över schakten.
Vi sätter upp plank mot gång- och cykelvägarna.
Vid torr väderlek sprayas vatten för att minska damm i luften.
Vi har kontrollerat lukt och föroreningshalter i luften vid schakten. De uppmätta maxhalterna i schakten ligger under Arbetsmiljöverkets gränsvärden.
Det är inte farligt att vistas i området även om det luktar. Halterna i luften sjunker mycket snabbt med avståndet till källan och ångorna är hälsofarliga bara om man andas in dem på väldigt nära håll under lång tid.
I de mätningar som är gjorda är halterna ofarliga (så kallad lågrisknivå) några meter från schakten. Utförd modellering visar ofarliga årsmedelvärden på ett avstånd av cirka 75 meter från schakten. Centrum för Arbets- och Miljömedicin konstaterar ”Det är alltså endast förbipasserande som riskerar att exponeras under mycket korta perioder (minuter/timmar enstaka dagar under några månader) för halter som marginellt överskrider lågrisknivån (10 µg/m3)”. Dessa nivåer bedöms inte ha någon påverkan på hälsan.
När man jämför med lågrisknivåer handlar det om exponering under en livstid. Centrum för Arbets- och Miljömedicin bedömer halterna som ”obetydliga” ur ett hälsoperspektiv.
Vi har dock mycket stor förståelse till att det luktar illa och att det kan ge huvudvärk för känsliga personer. Vi försöker genomföra arbetet så fort som möjligt vid tjärfacken.
Genom att sanera ett tidigare industriområde med gasverksproduktion förbättrar vi miljön i hela Hjorthagen och i kopplingen till Nationalstadsparken på andra sidan Husarviken. Det påverkar både vatten- och naturmiljön på ett positivt sätt.
Sedimenten i vattnet utanför Kolkajen/Ropsten är förorenade från tidigare industriverksamhet och kommer att muddras och täckas över.
Den här typen av arbeten kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen, och starten beror på när domstolen kan ge dessa tillstånd.
Tjäran som ska bort finns på stora djup, ner till 20 meter. Det är förknippat med enorma kostnader att schakta bort all förorening. Därför ska vi stabilisera och bryta ner föroreningar som finns på djupet. Det gör man med en blandning av kemisk oxidation av föroreningarna och stabilisering med cement.
Blandningen av kemiskt oxidationsmedel och cement är frätande, och man har höga krav på skyddsutrustning för skydd mot frätskador. Tjäran är hälsofarlig och den ska man heller inte ha hudkontakt med.
Heltäckande kläder är därför ett arbetsmiljökrav. Den utökade skyddsutrustningen krävs för att undvika risk för frätskador vid arbeten med blandningen av oxidationsmedel och cement.
På grund av att lukten kan ge huvudvärk, används även gasmask trots att halterna ligger långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden.
