Varför renar ni marken och muddrar i Kolkajen?
För att kunna bygga bostäder och anlägga parker och torg med mera i Norra Djurgårdsstaden provtar vi och renar marken på de ytor behovet finns. Kolkajen och Ropsten är det område som har de mest omfattande föroreningarna på grund av den tidigare historiska gastillverkningen. I Kolkajen planeras för cirka 1 200 bostäder. Sanering av föroreningar på land och i grundvatten har pågått i flera år och föregåtts av beslut i kommunfullmäktige.
I Kolkajen och Ropsten behöver vi också muddra bottensedimenten för att konstruera den utbyggnad som möjliggör fler bostadskvarter, bad och rev med mera för fiskar och andra vattenlevande djur.
Är bottensedimenten i Kolkajen förorenade?
Bottensedimenten utanför Kolkajen består av djupa lager av lös gyttja och lera med dålig bärighet och olika föroreningsgrad. Den största delen av sedimenten innehåller lägre grad av föroreningar (tillståndsklass 1-4), men det finns också sediment med stor föroreningsgrad (tillståndsklass 5). Tillståndsklass 5 kommer att hanteras särskilt och tas till deponi.
Kommer bottensedimenten förorena vattnet i Lilla Värtan när ni muddrar?
När förorenad lera tas upp från botten utanför Kolkajen kommer åtgärder att göras för att hindra spridning. Muddringen av de förorenade sedimenten kommer ske bakom spont eller dubbla bottenslutande siltgardiner för att hindra spridning under arbetet.
I ansökan enligt miljöbalken kommer förslag till villkor så som siltgardin, grumlighetsmätningar, lämplig säsong etc tas fram. Efter kompletteringsbegäran och huvudförhandling kommer mark-och miljödomstolen slutligt fastställa skyddsåtgärder och villkor i en miljödom och ett kontrollprogram kommer att tas fram till genomförandet.
Hur tas muddermassorna omhand?
Sedimenten med tillståndsklass 1-4 avses att dumpas i någon av de fyra tänkbara djuphålor (som finns beskrivna i samrådsunderlaget.) Endast en plats kommer slutligen att väljas utifrån lämplighet. Utredningen av lämplig plats beaktar flera aspekter såsom vattendjup, avstånd till grundområden med höga naturvärden och till andra skyddade områden, andra känsliga verksamheter som skulle kunna störas vid genomförandet (till exempel vattenintag och badplatser), sjöfart, strandskydd och bottenförlagda ledningar.
Bottnarna i de undersökta områdena har genomgående högre föroreningshalter än de massor som avses att dumpas. På det djup där de massorna hamnar, saknas växter och alger eftersom inget ljus når botten. Bottenfauna förekommer mycket sparsamt eller inte alls eftersom det mestadels råder syrefria förhållanden. Djupen på aktuella djuphålor är mellan 50-100 meter.
För bottensediment med tillståndsklass 5 föreslås metoden frysavvattning innan massorna körs till godkänd mottagningsanläggning. Frysavvattning innebär att sedimenten fryses för att avskilja vatten och därmed minskas mängderna och transporter till deponi.
Kommer massorna som dumpas i djuphålor att spridas?
I samband med dumpning uppstår viss spridning av sediment, vilket endast sker under den tid som dumpningen pågår, det vill säga att det är under en begränsad tidsperiod som viss grumling uppkommer. En spridningsmodellering av förväntad grumling kommer genomföras för den dumpningsplats som slutligen väljs. Resultaten redovisas och bedöms i kommande Miljökonsekvensbeskrivning.
Hur vanligt är det att man dumpar massor på det här sättet?
Muddring görs regelbundet i farleder och hamnar för att upprätthålla djupet. Därtill sker fördjupningsmuddringar när man vill anpassa för större fartyg. Ofta innehåller massorna lera vilket starkt begränsar möjligheten att nyttja dem i anläggningsarbeten. Dumpning är därför det vanligaste alternativet att hantera muddermassor som inte är starkt förorenade. Utan dumpning skulle handelssjöfarten begränsas markant. Även vid andra vattenarbeten kan muddring och dumpning krävas. Volymerna varierar markant, att det är rör sig om några 100 000 m3 är ganska vanligt.
Hur fungerar tillstånd för dumpning?
Tillståndsklassningen som används, har under de senaste cirka 10–15 åren varit praxis när det gäller tillståndsfrågor för vattenverksamhet samt dispenser för dumpning. Dispens från dumpningsförbud ges av Länsstyrelsen, i det här fallet av Mark- och miljödomstolen, om dumpning kan ske utan att människors hälsa och miljön riskerar att skadas. I det fall dumpningen kommer ske på allmänt vatten ansöks rådighet av Kammarkollegiet.
Samråd och underlag för tillståndsansökan
Samrådet gällande detta ärende har pågått under juni 2024. Under vintern och i början av året har även ett tilläggssamråd genomförts. Totalt 123 stycken har inbjudits i samråd under 2024, varav 60 myndigheter/organisationer, och 63 fastighetsägare.Ytterligare dialog har förts med de berörda markägare som efterfrågat, bland annat Värmdö kommun och ägaren till dumpningsplats vid Askrikefjärden, och då djuphålorna ligger i allmänt vatten har dialog och rådighet förts med Kammarkollegiet.
Samrådet är en del av ansökningsprocessen. Ansökan gäller dels tillstånd till muddring och övertäckning i vattenområde med mera för efterföljande bebyggelseutveckling i Stockholms stad, dels dispens för dumpning av muddermassor. I samrådet har berörda möjlighet att yttra sig. Samrådssynpunkterna kommer att beaktas i det fortsatta arbetet och bemötas av Stockholm stad i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen och en miljökonsekvensbeskrivning bifogas sedan ansökan till mark- och miljödomstolen som planeras att lämnas in våren 2025.
Samrådsunderlaget
Bild: förslag på platser för dumpning av muddermassor.