I slänten av den södra delen av Kullen ner mot koloniområdet låg en gång ett vackert orangeri. Längs slänten fanns även terrasseringar med byggnader för odling. Framför platsen där orangeriet låg återställs nu en mur med staket och en terrass. Alla lämningar inom området som saneras har undersökts och kommer att undersökas av arkeologer.
På en kartan från 1843 finns långsträckta byggnader utritade på terrasserna. Trädgårdsbyggnaderna från tidigt 1800-tal finns även omnämnda i Riddersviks brandförsäkringsbrev från 1837. Enligt uppteckningen fanns både orangeri, persikohus, mullbärshus och drivhus här kring år 1817. Orangeriet innehöll enligt uppteckningen ”en mängd rara växter”.
Påkostade byggnader
Det var påkostade trädgårdsbyggnader, gediget byggda med timmer och korsvirke i de norra väggpartierna och med stora fönsterpartier mot söder. För uppvärmning fanns i orangeriet ”3ne stora särdeles wackra blå och vita glacerade kakelugnar med var sin skorsten”. Fina beslag och dekormålade partier omnämns också i beskrivningen som även redovisar byggnadernas mått och material. Båda byggnaderna var i gott skick och fanns sex år senare markerade på en ägokarta från 1843. Orangeriet och matboden revs 1870. Då var även persikohuset och mullbärshuset borta.
Torpet som markerar begynnelsen av Riddersvik
Strax intill, vid platsen för dagens koloniområde, låg troligen också Flottviks torp. Före Riddersviks herrgård var egendomen ett torp, Flottvik under Lövsta by. Det var en förhållandevis stor by om fyra lika stora kronohemman i mitten på 1400-talet och brukades av fyra landbor.
Lövsta hörde då till Sånga socken, Färingö tingslag, men hade redan tidigare under medeltiden hört till Järfälla socken. Lövsta hade även kontakter med intilliggande socknar. På 1500-talet var bönderna i Lövsta delvis befriade från dagsverken för att de skötte färjetrafiken över till Svartsjö.
Riddersviks egendom hade beteckningen ”Flottvik nr 1” ända till år 1941 då Lantmäteristyrelsen ändrade den till ”Riddersvik nr 1. I husförhörslängder från år 1774 förekommer namnet Riddersvik, så namnändringen var på gång redan under sista halvan av 1700-talet.
Tidigt 1600-tal
Torpet Flottvik finns redan under tidigt 1600-tal. I hjonelagslängden från år 1611 omnämns torparen Tomas samt dennes hustru och dotter. I 1620 års boskaps- och utsädeslängd finns minst två hushåll på Flottvik. Det friköpes från Kronan av advokat- och landsfiskalen Isac Salmon år 1723.
Under första halvan av 1700-talet är torpet förpantat och utarrenderat till olika släkter och säljs slutligen av Isac Salmon 1756, till Anders Magnus Backman som i sin tur säljer till Elias von Langenberg som är den som anlägger en mer ståndsmässig herrgårdsanläggning.
Torpet Stenhagen
Inom Riddersviks herrgårdsområde har ytterligare ett torp legat. Torpet Stenhagen var troligen minst lika gammalt som Flottvik. Det låg under Hässelby ägor på 1700-talet och hörde då till Spånga socken. Från och med husförhörslängden år 1804 är torpet upptaget under Riddersvik som då arrenderade Stenhagen.
Torpets låg öster om Flottvikstorpet, i området som i dag kallas Rosenparken, och syns på kartor från 1690. Det är tydligt att torpet låg i anslutning till den naturliga förhöjning som funnits och finns kvar än idag.
Engelska parken blir naturreservat
I och med att Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat nu har invigts så ingår också Engelska parken i naturreservatet. Även koloniområdet och Kullen ingår. Det finns inga exakta uppgifter om när den 17 hektar stora parken anlades. Det mest troliga är att den anlades när familjen von Langenberg ägde Riddersvik, mellan åren 1762 och 1810. Parken anlades på betesmark som tidigare tillhört Lövsta by. Parken har sannolikt utvecklats vidare som en engelsk park åtminstone fram till 1820.
Läs arkeologernas rapporter
Trädgårdsarkeologi i Engelska parken – Riddersvik (pdf)
Fakta: Riddersviks historia
- År 1762 köper Elias von Langenberg d.ä. kronotorpet Flottvik. På dess ägor invid Lövstafjärden uppför han ett ståndsmässigt sommarviste med huvudbyggnad och anslutande trädgårdsanläggningar. En engelsk park anläggs på utökade landområden 1781.
- Elias von Langenberg den yngre ärver 1790 egendomen efter sin fader. Han utökar egendomen mellan åren 1790–1797 genom tillköp av större delen av Lövsta bys marker. Under Elias von Langenberg den yngre utvecklas Riddersvik succesivt från sommarnöje till fullt utvecklad herrgård.
- Egendomen säljs 1810 av dödsboet efter Elias von Langenberg d.y. till greve Erik Piper. De låga pocherna på ömse sidor av mangårdsbyggnaden samt fler ekonomibyggnader uppfördes under hans tid.
- År 1817 övertog Erik Pipers svärfar, greve Erik Ruuth herrgården. Under den Ruuthska perioden vidareutvecklades trädgårds-anläggningen med påkostade trädgårdsbyggnader i form av orangeri och växthus.
- Erik Ruuth avled tre år senare 1820 och hans arvingar sålde gården vidare. Under den kommande följden av år fram till 1885 bytte gården ägare i stort sett vart annat år.
- 1885 köpte Stockholms Stad in egendomarna Lövsta och Riddersvik för att tillförsäkra den växande staden en rationell hantering av latrin. Parallellt med utvecklingen av Lövstaanläggningen arrenderades Riddersvik gård ut av staden och jorden brukades ända fram till 1970-talet.
- År 1979 inrättades en kommunal trädplantskola på åkermarken norr om gården. Verksamheten bedrevs fram till 2008 då den lades ner.
