Kompletterande byggnader vid Hovings malmgård utreds

Det är stadsbyggnadsnämnden som fattar beslut om att påbörja ett detaljplanarbete.

Som underlag för beslutet tar stadsbyggnadskontoret fram en så kallad startpromemoria (start-pm) som beskriver planförslaget i grova drag och vilka frågor som ska utredas. Innan planarbetet startar upprättas ett planavtal som reglerar stadsbyggnadskontorets och byggherrens åtaganden. Här bestäms också en tidplan och budget för planarbetet.

Markanvisning är ett löfte om att ensamt få förhandla med staden om marken, under viss tid och på vissa villkor.

När exploateringskontoret får in en ansökan om markanvisning från en byggaktör görs en första bedömning om projektet är möjligt att genomföra. Om projektet bedöms vara möjligt att gå vidare med får exploateringsnämnden ta ställning till projektet och kan fatta ett inriktningsbeslut med en budget för projektet. Nämnden tar också beslut om markanvisning till byggaktören.

Stockholmarna ska vara delaktiga i stadens utveckling och känna samhörighet med sin stad. Medverkan genom dialog är en förutsättning för stadens utveckling. Delaktighet ger oss mer kunskap och bättre underlag för beslut.

Under stadsbyggnadsprocessen hålls det lagstadgade samrådet då mer konkreta och platsspecifika frågor diskuteras. I Stockholm sker det ofta genom ett samrådsmöte i form av öppet hus. Samrådet hålls samtidigt som planen skickas på remiss till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och övriga som berörs av förslaget.

Först när ett förslag till detaljplan har antagits i stadsbyggnadsnämnden kan överklagande ske.

Den som är missnöjd med beslutet att anta detaljplanen kan överklaga det under vissa förutsättningar. Man ska vara berörd av förslaget och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts.