Schematisk bild över stadsbyggnadsprocessen i Stockholms stad.

Stadsbyggnadsprocessen

Det börjar med ett behov och en idé. Staden tar fram ett förslag och i samrådet får alla bidra med synpunkter. Allmänna och enskilda intressen jämkas. När bygglovsansökan är komplett, grannar hörda och bygglovsbeslutet fattat kan det börja byggas.

Så fungerar processen

Steg för steg

Stadsutveckling börjar med ett behov och en idé. Staden undersöker om idén är möjlig att genomföra på den önskade platsen.

Allmänna och enskilda intressen vägs mot varandra samtidigt som den nya användningen ska ligga i linje med Stockholms långsiktiga strategi, översiktsplanen. Idén beskrivs för politikerna. Om de vill att planarbetet ska börja ger de startbesked för planarbetet.

Du kan alltid ta del av aktuella förslag genom utställning i Tekniska nämndhuset på Fleminggatan 4.

Du kan också ta del av handlingar genom den digitala bygg- och plantjänsten.

Inriktningen för större markområde bestäms genom program som inte innehåller några avgörande beslut tas om detaljerna. Exempel på områden där staden arbetar med program är Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden, Brommaplan, Slakthusområdet, Farsta, Stora Sköndal och Skärholmen.

Detaljplaner bestämmer användning och utformning av platsens mark och byggnader. Allmänna anläggningar som gator, torg och parker ingår också i detaljplanen.

Program – Ett större område formas

I programarbetet tar arbetsgruppen reda på hur platsen används idag, vilka problem eller möjligheter som finns och vad som behöver göras för att den nya idén ska bli verklighet. Staden ska ta hänsyn både till privata och allmänna intressen samt balansera dem mot varandra.

  • Vad ska människor kunna göra i det här området?
  • Hur ska området utformas så att vi får en levande stad med allt som behövs för att människor ska bo och leva?
  • Hur får området, och de som vistas här, bra kontakt med andra områden runt omkring?
  • Vilka problem, som buller eller föroreningar, behöver vi lösa?
    På vilket sätt använder vi marken, vattnet och den befintliga bebyggelsen bäst?
  • Eftersom ett program omfattar stora frågor presenteras det för politikerna flera gånger. På så sätt kan de påverka utvecklingen av programmet.

Dialog – öppna frågor

Dialog med medborgare genomförs tidigt medan programmet fortfarande är öppet för större förändringar.

Dialogen kan utformas på olika sätt, men har alltid samma syfte. Medborgare och stadsplanerare ska få möjlighet att träffas, lära av varandra och utbyta idéer och synpunkter.

I dialogen diskuteras frågor som:

  • Hur använder barn, unga och vuxna området idag?
  • Vilka bra saker ska bevaras eller utvecklas?
  • Vad vill man kunna göra i området i framtiden?

Samråd – när ramarna är satta

Samråd genomförs när programmet har tagit fastare form. Det innebär att många avgörande beslut redan är fattade.

Under samrådstiden ska medborgare få möjlighet till insyn och kunna lämna synpunkter. Genom samrådet får medborgare och stadsplanerare möjlighet att träffas, lära av varandra, utbyta idéer och synpunkter.

Under samrådet diskuteras frågor som:

  • Är det bra balans mellan bebyggd och obebyggd mark?
  • Hur fungerar bebyggelsens placering och utformning?
  • Hur blir kontakten med andra områden runt omkring?
  • Vilka allmänna platser behövs och hur bör de placeras och utformas?

Även myndigheter och organisationer får möjlighet att lämna synpunkter. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden tar del av synpunkterna och påverkar programmets utveckling.

Vill du lämna synpunkter på ett program ska du göra det skriftligt under samrådstiden som alltid är minst sex veckor.

Programförslaget justeras

När samrådstiden är över arbetas synpunkter och förslag in i programmet. Ibland innebär bearbetningarna efter samrådet stora ändringar och ibland mindre justeringar.

Om ändringarna som görs är stora hålls ett nytt samråd innan politikerna i stadsbyggnadsnämnden tar ställning till programmet.

Detaljplaner

I arbetet med detaljplanen prövas idén mot platsens konkreta förutsättningar. Användning och utformning av platsens mark och byggnader bestäms. Allmänna anläggningar som gator, torg och parker ingår också i detaljplanen.

Förslaget tas fram

Flera olika frågor utreds, till exempel bullerstörningar, trafikproblem, solavskärmning, vindstudier, grundvattenpåverkan, andra risker eller särskilda kultur- och naturvärden. Hur detaljplanen arbetas fram regleras i Plan- och bygglagen. Staden ska ta hänsyn både till privata och allmänna intressen samt balansera dem mot varandra.

  • Hur ska marken användas?
  • Hur ska befintlig bebyggelse användas?
  • Vilken ny bebyggelse behövs?
  • Vilka allmänna platser behövs och hur ska de utformas?
  • Hur ska området få bra kontakt med omkringliggande områden?

Eftersom en detaljplan innebär många konkreta beslut presenteras förslaget för politikerna flera gånger. På så sätt kan de påverka utvecklingen av detaljplanen.

Samråd hålls kring ett konkret förslag

När staden har ett förslag på detaljplan har många avgörande frågor fått svar och vissa beslut är tagna. Det är dags att berätta om förslaget för allmänheten och få hjälp att göra den så bra som möjligt. Det gör staden genom samråd med medborgarna.

Under samrådstiden får medborgare möjlighet till insyn och kan lämna synpunkter. Genom samrådet får medborgare och stadsplanerare tillfälle att träffas, lära av varandra, utbyta idéer och synpunkter.

Under samrådet diskuteras frågor som:

  • Hur fungerar bebyggelsens tänkta placering och utformning?
  • Hur fungerar de tänkta allmänna platserna?
  • Blir kontakten med områden runt omkring bra?
  • På så sätt bidrar dina och andras erfarenheter till en bättre detaljplan där man kan ta större hänsyn till den lokala miljön.

Även myndigheter och organisationer får möjlighet att lämna synpunkter. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden tar också del av förslaget och lämnar sina synpunkter.

Vill du lämna synpunkter på en detaljplan ska du göra det skriftligt under samrådstiden som alltid är minst sex veckor. Samrådstiden och eventuellt samrådsmöte annonseras alltid på anslagstavlan i Tekniska Nämndhuset och digitalt på bygg- och plantjänsten.

Förslaget justeras

När samrådstiden är över arbetas synpunkter och förslag in i detaljplanen. Ibland innebär bearbetningarna efter samrådet stora ändringar och ibland mindre justeringar. Ofta anpassas hushöjder och placering av hus efter samråd.

Om ändringarna som görs är stora hålls ett nytt samråd.

Innan detaljplanen beslutas har medborgare och andra intressenter möjlighet att granska den en sista gång. Sedan presenteras den färdiga detaljplanen för politikerna i stadsbyggnadsnämnden. Nu är det dags att anta planen.

Detaljplanen granskas

Under granskningstiden har alla möjlighet att kontrollera hur synpunkterna tagits tillvara och hur detaljplanen har påverkats.

Granskningen är sista tillfället att lämna synpunkter på detaljplanen innan den beslutas. Har du inte lämnat synpunkter under samrådstiden eller under granskningen kan du inte heller överklaga en beslutad detaljplan. Granskningstiden är minst tre veckor.

Pågående planer på utställning/granskning:

Detaljplanen antas

Efter granskningen presenteras detaljplanen en sista gång för politikerna i stadsbyggnadsnämnden – nu är det dags att anta planen.

Överklagande av detaljplan

Den som är missnöjd med beslutet att anta detaljplanen kan överklaga det under vissa förutsättningar. Man ska vara berörd av förslaget och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts.

Mark- och miljödomstolen prövar om:

  • den som överklagat har rätt att klaga
  • om planen har hanterats på rätt sätt
  • själva sakfrågan.

Laga kraft och beslut om genomförande

Den antagna detaljplanen vinner laga kraft om den inte överklagats inom tre veckor. Politikerna bestämmer att detaljplanen ska genomföras.

Nu kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya detaljplanen och byggherren kan ansöka om bygglov.

Den nya detaljplanen gäller tills den upphävs eller ändras.

Bygglov och ett startbesked behövs innan byggherren kan börja byggarbetet. När byggarbetet är färdigt och inspekterat ger staden ett slutbesked och då kan byggnaden tas i bruk.

Bygglov ska sökas

Bygglov behövs för det mesta vid nybyggnation eller större ändringar av en byggnad. Den är den som vill bygga som ansöker om bygglov.

När bygglovsansökan utreds går staden går igenom att:

  • alla handlingar som behövs för bygglovsbeslut finns med i ansökan.
  • kraven på utformning som finns i plan- och bygglagen uppfylls
    ansökan stämmer med gällande detaljplan
  • Om något saknas, eller inte stämmer, får den som sökt bygglovet komplettera eller ändra sin ansökan.

Beslut om bygglov

När alla förutsättningarna för ett bygglov är uppfyllda fattar staden beslut om bygglov. Från en komplett ansökan till besked om bygglov tar det ungefär tio veckor.

Kungörelse och grannehörande

Om det ansökta bygglovet inte stämmer med detaljplanen informerar staden de som berörs så att de får möjlighet att lämna synpunkter.

Om åtgärden bara berör de närmast belägna fastigheterna, så kallade sakägare, skickar staden ett informationsbrev till dem. Ifall den planerade åtgärden innebär stor påverkan på omgivningen och berör många människor publiceras en så kallad kungörelse. Det är en kort information i den digitala tidningen Post – och inrikes tidningar.

Ibland behöver andra aktörer inom staden lämna synpunkter på den föreslagna åtgärden. Synpunkter från till exempel trafikkontoret, stadsmuseet eller skönhetsrådet väger ofta tungt eftersom de har speciell expertkunskap.

Överklagan av bygglovsbeslut

Om staden avslår ansökan om bygglov, till exempel för att åtgärden avviker från detaljplanen eller grannarna har invändningar, kan den som söker välja mellan att återta sin ansökan eller få den prövad i stadsbyggnadsnämnden. Om den prövas i stadsbyggnadsnämnden beslutar politikerna om bygglov ska ges eller avslås.

Den som har sökt bygglov och den som är sakägare kan överklaga stadsbyggnadsnämndens beslut om bygglov till Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen prövar:

  • om den som överklagat har rätt att klaga
  • om planen har hanterats på rätt sätt
  • själva sakfrågan.

Ett beslut om bygglov är giltigt i 5 år och byggarbetet ska påbörjas inom 2 år. Innan byggarbetet får börja ska staden ge ett startbesked.

Byggstart

Nu är det dags att börja bygga: detaljplanen är antagen och har vunnit laga kraft, bygglov är beslutat och projektet har fått startbesked. Under hela processen har medborgare och andra myndigheter bidragit med kunskap och synpunkter – allt för att få det bästa för vår stad!

Byggherren ansvarar för bygget

Byggherren ansvarar för samordningen av allt arbete under byggtiden och för att alla samhällskrav följs. Under byggarbetets gång kan staden göra arbetsplatsbesök för att kontrollera om bygget följer kontrollplanen och det givna bygglovet.

Slutbesked

När bygget är färdigt och godkänt av stadens byggnadsinspektör får byggherren ett slutbesked.

Inflyttning

Dags för inflyttning! Idé har blivit till verklighet.

Läs även

Kontakt

Stängt just nu

Stadsbyggnadskontoret

Telefontider
måndag–torsdag 08.00–16.30
fredag 08.00–16.00
Avvikande telefontider
Skärtorsdagen 28 mars 08.00–12.00
Långfredagen 29 mars – stängt
Påskafton 30 mars – stängt
Påskdagen 31 mars – stängt
Annandag påsk 1 april – stängt
Du får bekräftelse/autosvar när ditt meddelande kommit fram till oss.
Telefon
Telefon 08-508 27 300 (växel)
E-post
E-post stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

Uppdaterad