Området kring Södertäljevägen (diarienummer 2018-13562) i norra Liljeholmen ska binda ihop Liljeholmen med Södermalm. Ambitionen är att skapa trygga parker och stråk blandat med arbetsplatser, bostäder och service.
Centrala Liljeholmen kring Södertäljevägen föreslås utvecklas till ett urbant och attraktivt stadsrum med nya arbetsplatser, bostäder, handel och service. Trygga parker, torg och stråk ska locka både boende och besökare. Området ingår som en del i stadsutvecklingsområde Norra Liljeholmen.
Projektets mål är att genom hållbar stadsutveckling skapa en urban stadsdel med goda vistelsemiljöer som en förlängning av Södermalm och förena Liljeholmen över Södertäljevägen. Södertäljevägen ska utvecklas för hållbart resande anpassad för kollektivtrafik, gång-, cykel- och nyttotrafik.
Stadsbyggnadsnämnden tog beslut om start-PM för Södertäljevägen i april 2020. Nämnden skickade även med ett medskick med ett antal prioriterade frågor för det vidare arbetet. Det handlar bland annat om att skapa nya parkmiljöer i området, att stärka kontakten och förbättra miljöerna vid vattnet och att utveckla Södertäljevägen till en urban stadsgata med tät bebyggelse och lokaler i bottenvåningarna.
Markägare i området är Stockholms stad och Jernhusen. Marken planeras markanvisas till bostads- och fastighetsutvecklare inför start av detaljplan.
Ellevios elnätstation/ställverk behöver utöka sin kapacitet för att möta ökat behov av elförsörjning i södra Stockholm. Den ska vara väl integrerad i en framtida stadsstruktur som utreds inom programmet för Södertäljevägen.
Ombyggnad för ökad elförsörjning - Stockholm växer
Under program- och detaljplaneskedet genomförs samråd då fastighetsägare, boende, kommunala förvaltningar, myndigheter med flera ges möjlighet att yttra sig. Samråd för Södertäljevägen planeras fjärde kvartalet 2024.
För att få in synpunkter och lokalkunskap om området genomfördes en digital enkät under juni-augusti 2020. Svaren gav ett gediget underlag till det vidare utvecklingsarbetet. Ta del av resultaten nedan.
Södertäljevägen i norra Liljeholmen bjöd in till en tidig digital dialog 1 juni-14 augusti 2020. Via en karta fanns möjlighet att markera och beskriva favoritplatser och platser som önskas utvecklas.
Totalt inkom 1 121 synpunkter, varav 84 var synpunkter om befintliga kvaliteter och 814 synpunkter om vad som kan förbättras inom området. En enkätfråga om utvecklingsbehov gav 223 svar.
Resultaten visar också vilka som har deltagit i dialogen utifrån kön, ålder, relation till området och vilket område de bor i. Stort tack till alla som deltog!
Programmet för Södertäljevägen befinner sig i ett tidigt skede. Den tidiga dialogen ger staden ett gediget underlag att arbeta vidare med i utvecklingen av området. Resultaten ger också möjlighet att stämma av om stadens framtagna målbilder stämmer överens med vad som stockholmarna förväntar sig av projektet
De svarande kunde beskriva favoritplatserna och platserna med utvecklingsbehov med hjälp av tio valbara kategorier:
Dessutom fanns möjlighet att svara på frågan:
Vad är viktigast att tänka på när området utvecklas till en urban och trygg plats med nya bostäder, arbetsplatser, handel, service och mötesplatser?
Resultaten visar på utvecklingsbehov inom följande områden:
Många synpunkter handlade om att skapa fler mötesplatser och grönska i området. Framkomlighet och utrymme för gång- och cykel nämndes av många liksom vikten av att skapa trygga miljöer, både ur trafiksynpunkt och vistelsesynpunkt. Även kopplingar till kringliggande områden ansågs viktigt. Flera deltagare i dialogen önskade även varierande boendeformer.
Utifrån resultaten får projektgruppen en bred bild av hur stockholmarna ser på området och hur det bör utvecklas. Resultaten är sammanställda i en rapport som blir ett viktigt underlag, tillsammans med övriga analyser och utredningar, till kommande arbete och samråd.
Området omfattar Södertäljevägen i Liljeholmens stadsdel med angränsande område samt delar av Hägerstensvägen.
Det har funnits olika visioner för området kring Norra Liljeholmen under lång tid. Staden tog år 2000 fram ett program för stadsutveckling, vilket ligger till grund för den omvandling som nu skett vid Liljeholmskajen och Liljeholmstorget. De pågående detaljplanerna för Marievik och utbyggnaden av Liljeholmens galleria är andra delar i det tidigare programmet som genomförs.
Vägens funktion som viktig transportled in- och ut till staden måste säkras för varutransporter, kollektivtrafik, gång och cykel, samtidigt som barriäreffekten och det överstora gaturummet byggas bort och en trygg och urban stadsgata skapas.
Tvärbanans funktion, dess punktlighet samt Trafikförvaltningens önskemål om ökad turtäthet får inte äventyras.
Spåren som går till fd Cementas anläggning i Lövholmen används av Trafikförvaltningen (SL) för transporter av vagnar och fordon från tvärbanan och tunnelbanan till stambanan. Behovet av transporter kvarstår och behöver hanteras i programarbetet.
De två Liljeholmsbroarna har uppnått sin tekniska livslängd och behöver upprustas. Liljeholmsbroarnas läge och utformning är avgörande för planeringen av området. Projekt Liljeholmsbroarna hanteras av Trafikkontoret.
Vid Liljeholmsavfarten finns en större transformatorstation. Anläggningen har nått sin tekniska livslängd och Ellevio har ett behov att ersätta stationen i nytt läge.
Området har en dramatisk topografi med flera stora sprickdalar som löper genom området och flera större höjdpartier som reser sig upp till 50 meter över omgivande landskap. Inom området finns mycket få befintliga byggnader.
Kollektivtrafikläget är gott då nästan hela området ligger inom 500 meter från en spårstation. Trafikmängderna på Södertäljevägen är betydande men har minskat sedan trängselskatten infördes i Stockholm.
I dagsläget utsätts området för omfattande trafikbuller framför allt från Södertäljevägen men även från Essingeleden, lokalgator och tvärbanan.
I Liljeholmen finns flera viktiga offentliga platser som Liljeholmstorget, sjön Trekanten, Trekantsparken, Blomsterdalen. Det finns ett önskemål om mer parker och torg för boende och besökande och en stor del av den natur som finns är bullerstörd och har stora höjdskillnader. De stora vägarna med flera gångtunnlar kan upplevas som otrygga, särskilt under kvällstid.
Liljeholmen är ett välfungerande arbetsplatskluster med kontor och gymnasieutbildningar.
Projektet har inte tagit ställning i den frågan än men frågan utreds. Överdäckningar är, rent generellt, teknisk komplicerade och kostsamma.
Att underlätta för biltrafik genom en öka kapaciteten för biltrafiken riskerar att leda stora trafikmängder in mot Södermalm. Fokus i arbetet kommer ligga på att utveckla målstyrda principer för gatans utformning, som framförallt prioriterar kapacitetsstarka trafikslag och nyttotrafik, och där trafiken förhåller sig till stadens rytm.
Under juni-augusti 2020 pågick en tidig digital dialog om utvecklingen av Södertäljevägen. Stockholms stad och Jernhusen önskade få in synpunkter och idéer på hur området används idag och hur det kan bli bättre framöver.
Planprocessen omfattar flera skeden.
Stadsbyggnadsprocessen
Programarbetet ska präglas av delaktighet och aktiv samverkan, både med intressenter i området och med allmänheten.
Under detaljplaneskedet genomförs samråd där fastighetsägare, boende, kommunala förvaltningar, myndigheter med flera ges möjlighet att yttra sig. I hela processen ska allmänna och privata intressen vägas mot varandra.
Kort film som handlar om Norra Liljeholmens utveckling ur ett historiskt perspektiv.
Liljeholmen är Stockholms första förstad. Den stora expansionen påbörjades under 1860-talet, då SJ byggde sin huvudverkstad vid stambanans spår i Liljeholmen.
Nya krav på minskade miljöstörningar i innerstan ledde till att flera nya fabriker byggdes i området. Runt fabrikerna byggdes arbetarbostäder. Industrierna placerades vid kajerna i norr och bostäderna i Årstadal, Gröndal och i sluttningarna mot Nybohovshöjden.
1913 tillkom stadsdelarna Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen och Västberga som en del av staden. Liljeholmen har byggts ut successivt fram till nutid. Från 1930-talet och framåt skedde en stor utbyggnadsperiod i området med olika byggnadsstilar.
I Liljeholmen finns exempel från hela Stockholms stadsbyggnadstradition sedan mitten av 1800-talet. Den traditionella stenstaden blandas med äldre arbetarvillor, stjärnhus, lamellhus, punkthus, terasshus och moderna hus från 1980-talet och 2000-talet.
På slutet av 1900-talet gjordes omfattande upprustningar i bland annat Aspudden. I Midsommarkransen kompletterades bebyggelsen med servicehus och nya bostadskvarter. Under 2000-talet byggdes Liljeholmskajen ut med bostäder och arbetsplatser.
Tunnelbanan byggdes ut successivt under många år. Den sydvästra delen med stationerna Liljeholmen, Aspudden, Midsommarkransen och Telefonplan togs i bruk 1964.
Motorleden Essingeleden stod färdig 1966. Gatumönstret är både strikt, oregelbundet och organiskt.
Liljeholmstorget är en knutpunkt för kollektivtrafiken i hela söderort med både tunnelbana, tvärbana och bussar. Tvärbanan invigdes år 2000.
Nuvarande Liljeholmsbron invigdes 1954. Den första bron byggdes redan på 1660-talet.
I Bygg- och plantjänsten kan du ta del av handlingar och följa planeringsarbetet hela vägen fram till att planen blir antagen och ska genomföras.
Skicka in din fråga via formuläret.
Joel Berring
Stadsplanerare, stadsbyggnadskontoret
Telefon: 08-508 27 387
Karl Gylje
Projektledare, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 482
Jenny Brolin
Kommunikationsstrateg, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 532
Uppdaterad
