Ny bebyggelse i tidningskvarteren

Nya lokaler för kontor, handel och service planeras vid Gjörwellsgatan och Rålambsvägen i Marieberg. Gjörwellsgatan föreslås omvandlas till en levande stadsmiljö med entréer och verksamheter i husens bottenvåningar, och med platser för aktivitet och vistelse. Detaljplanen rör fastigheterna Trängkåren 6 och 7 i Marieberg.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av området genom en komplettering med i huvudsak fler kontors-, handels- och servicelokaler. Syftet är också att bidra till utvecklingen av Marieberg genom att tillskapa stadskvaliteter i utemiljön, bidra till mer attraktiva och trygga offentliga rum, mötesplatser, tvärkopplingar och förbättrad orienterbarhet.

Tre platser föreslås för bebyggelse i form av på-, och nybyggnader. På två platser förslås befintlig bebyggelse rivas för att möjliggöra den nya bebyggelsen. Två nya höga hus föreslås uppföras utmed Gjörwellsgatan med en höjd i likhet med DN-skrapans.

Fastigheterna Trängkåren 6 och 7 har i programmet för Marieberg pekats ut som möjliga platser för högre byggnader och planarbetet syftar till att pröva lämpligheten av detta. Samrådet fokuserar främst i detta skede på knäckfrågor kopplade till att uppföra höga byggnader på platsen samt dess påverkan på riksintresset Stockholms innerstad och Bromma flygplats.

Fastigheterna är blåklassade enligt Stadsmuseets klassificeringskarta vilket innebär att en byggnad/fastighet är av synnerligen stort kulturhistoriskt värde.

Den förslagna bebyggelsen framgår i orange/gul. Nya torg, platser och ny grönska tillskapas. Illustration: Sweco Architects.

Gjörwellsgatan

Gjörwellsgatan utvecklas som huvudgata. Förslaget innebär en omdisponering av trafik- och logistikytor vilket möjliggör större ytor för gående och cyklister och att befintliga torg och nya platser kan utvecklas för vistelse.

Nya mötesplatser

Nya mötesplatser tillskapas och befintliga utvecklas. Utmed Gjörwellsgatan skapas en sekvens av platser; Entrétorget, Gjörwellstorget, Ekentorget och det lite större DN-torget.

Samtliga varutransporter som idag sker vid Lastgatan flyttas ner i ett underjordiskt garage med in- och utfart vid Gjörwellsgatan. Lastgatan, avsedd för godstrafik och bilparkering omvandlas till en gränd för promenader och viktig mötesplats med utåtriktade verksamheter till exempel uteservering.

Signalparken får en ny entré mot DN-torget och Gjörwellsgatan. En ny trappa kopplar samman Signalparken och DN-trädgården.

En levande, attraktiv och hållbar stadsdel

I arbetet med detaljplanen har en vision tagits fram för planområdet: Marieberg ska utvecklas till en levande, attraktiv och hållbar stadsdel.

Visionen har utgått från översiktsplanens fyra mål samt från det tidigare programarbetet för Marieberg.

Planförslaget har utarbetats utifrån tre delmål:

En sammankopplad stadsdel
En socialt och miljömässigt hållbar stadsdel
En varierad stadsdel med identitet.

Konsekvenser

Planområdet omfattas av riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården. Att förslaget innehåller höga hus innebär att de kommer att vara synliga från många platser i Stockholm och påverka stadens siluett. Förslaget medför även konsekvenser i form av skugga och vind i närmiljön.

Miljöbedömning

Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010:900) 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras. I så kallat tidigt samråd med länsstyrelsen den 22 januari 2020 begränsades MKB till att omfatta förslagets påverkan på kulturmiljön.

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har därför upprättats. Den sammanvägda bedömningen från MKB:n är att detaljplaneförslaget inte bedöms medföra risk för påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården.

Vad händer efter samrådet?

När samrådet är slut sammanställer stadsbyggnadskontoret de skriftliga synpunkter som inkommit och ser hur de kan tas vidare i planförslaget. I nästa skede, granskningsskedet, fördjupas arbetet genom att bebyggelsens utformning och gestaltning tas fram. Då genomförs parallellt uppdrag, vilket innebär att ett flertal arkitektkontor tar fram förslag till gestaltning av bebyggelsen. Utifrån parallellt uppdrag tas sedan ett slutgiltigt förslag fram.