Bostäder vid Nälstastråket

Projektet är fortfarande i ett tidigt skede och beslut om att starta ett arbetet med en detaljplan togs av stadsbyggnadsnämnden den 20 december 2021. Innehåll och utformning kommer att prövas i arbetet med detaljplanen som kommer att ledas av stadsbyggnadskontoret. Ett tidigt förslag för utveckling av Vinstavägen/Nälstastråket består av sju delområden och planeras generera cirka 440 bostäder, lokaler i bottenvåningarna och en skola.

En upprustning och utveckling av den befintliga parken är en viktig del i exploateringsprojektet. Exploateringsområdet ligger i direkt anslutning till Vinstavägen i gränsen mellan stadsdelarna Nälsta, Vinsta och Vällingby. Det angränsar i öster till Nälstastråket, i norr till villabebyggelse i Nälsta och i söder till Vinsta gård och Skattegårdsvägen.

Det kan användas när flera byggaktörer sökt markanvisning på i princip samma plats. Ett antal byggaktörer kan då skissa på byggnadsvolymer och gestaltningsidéer och andra särskilda förutsättningar som krävs för projektet.

Förslagen bedöms och sammanvägs med önskemål om upplåtelseform och stadens strävan efter variation och mångfald i utbudet samt hur väl byggaktören uppfyller de krav staden ställer. Motiven till anvisning, vilka förutsättningarna varit och en bedömning av byggaktörernas förslag redovisas i tjänsteutlåtandet till exploateringsnämnden, där markanvisning till en eller flera byggaktörer föreslås.

Projektidéerna som inkommit från de utvalda byggaktörerna vid jämförelseförfarandet kommer sedan att bearbetas och samordnas till en helhet för hela området i jämförelseförfarandet, under arbetet med detaljplanen. Det arbetet drivs av stadsbyggnadskontoret.

Beslut om att starta arbetet med en detaljplan togs av stadsbyggnadsnämnden den 20 december 2021.

En markanvisning är en option att under viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med staden om förutsättningarna för genomförandet av ny bostadsbebyggelse eller annan exploatering inom ett visst markområde som staden äger.

Läs mer på sidan markanvisningspolicy.

Cirka 50 byggaktörer deltog i jämförelseförfarandet om området vid Vinstavägen/Nälstastråket. Av dessa fick följande fyra markanvisningar. Se områdeskarta nedan.

I området markerat med G, planerar staden att markanvisa det för en skola om drygt 600 elever i ett senare skede. Exploateringens innehåll och utformning kommer att prövas i planprocessen.

Den så kallade ”Stockholmsmodellen” bygger på att byggaktörer är aktiva och på egna initiativ tar fram möjliga projekt och ansöker om markanvisning för dessa. Staden å sin sida arbetar kontinuerligt med att bedöma var nybebyggelse lämpligast kan ske utifrån styrdokument som översiktsplan och programutredningar, befintlig bebyggelse, pågående markanvändning, miljökriterier, ekologiska spridningssamband, tidigare gjorda förtätningar i området och byggaktörers förslag till nya projekt.

Översiktsplanen är en vägledning för hur staden använder mark och vattenområden, hur den bebyggda miljön kan utvecklas och bevaras på lång sikt. För att ta ett samlat grepp om exploatering inom större områden arbetar staden också med områdesplanering. Områdesplanering är ett verktyg för att utreda gemensamma planeringsförutsättningar i ett område innan detaljplaneläggning sker, för att säkerställa samband, behov av service och andra övergripande frågor så att detaljplaneprocesserna sedan kan effektiviseras.

Befolkningsökningen i Stockholm har det senaste årtiondet varit internationellt sett högt. För att tillgodose bostadsbehoven har stadens beslutat om ett mycket högt bostadsmål fram till 2030. Planerad ny bebyggelse i flertalet av stadens stadsdelar är en följd av arbetet med att uppnå bostadsmålet. Ny bebyggelse vid Nälstastråket är i överensstämmelse med stadens översiktsplan.

I översiktsplanen har Nälstastråket identifierats som ett område med stadsutvecklingspotential. Detta innebär att området kan utvecklas med bostäder, särskilt i samband med nedmonteringen av kraftledningen i Nälsta delsträcka. Den föreslagna exploateringen skapar också möjligheter till utveckling av det befintliga parkstråket, Nälstastråket, som rekreationsstråk med stärkta kopplingar mellan Nälsta och Vällingby.

En tidig bedömning är att det blir en blandning av flerbostadshus och radhus med betoning på flerbostadshus. Förslaget kräver ny detaljplan. Närmare innehåll och utformning kommer att prövas i arbetet med detaljplanen som kommer att ledas av stadsbyggnadskontoret. Utformningen av den nya bebyggelsen bör anpassas till befintlig bebyggelsestruktur och den nya bebyggelsen ska förhålla sig väl till landskapsrummet och bidra till att förstärka entréerna in till parkstråket. Det är viktigt att den nya bostadsexploateringen länkar väl till den omgivande bebyggelsen.

Projektet Vinstavägen/Nälstastråket är fortfarande i ett tidigt skede. Beslut om att starta en detaljplan för området Vinstavägen/Nälstastråket togs av stadsbyggnadsnämnden i december 2021. Därefter startade arbetet med ett detaljplaneförslag som drivs av stadsbyggnadskontoret.

Projektidéerna som inkommit från de utvalda byggaktörerna vid jämförelseförfarandet kommer att bearbetas och samordnas till en helhet för hela området, i jämförelseförfarande, under arbetet med detaljplanen. Det arbetet drivs av stadsbyggnadskontoret.

I arbetet med detaljplanen prövas idén mot platsens konkreta förutsättningar. Användning och utformning av platsens mark och byggnader bestäms. Allmänna anläggningar som gator, torg och parker ingår också i detaljplanen.

Flera olika frågor utreds, till exempel bullerstörningar, trafikproblem, solavskärmning, vindstudier, grundvattenpåverkan, andra risker eller särskilda kulturmiljö- och naturvärden. Hur detaljplanen arbetas fram regleras i Plan- och bygglagen. Staden ska ta hänsyn både till privata och allmänna intressen samt balansera dem mot varandra, till exempel:

• Hur ska marken användas?
• Hur ska befintlig bebyggelse användas?
• Vilken ny bebyggelse behövs?
• Vilka allmänna platser behövs och hur ska de utformas?
• Hur ska området få bra kontakt med omkringliggande områden?

Specifika frågor för Nälstastråket:

• Hänsyn till befintliga naturvärden och träd inom området.
• Utformning av ny bebyggelse i förhållande till befintliga bostäder i området samt riksintresseområdet (Vällingby-Råcksta AB 120), fornlämningar och hänsyn till kulturlandskap.
• Bevara och utveckla Nälstastråket som rekreationsstråk.
• Placering av ny bebyggelse för att stärka upp gaturummet.
• Skapa tydliga entréer till Nälstastråket.
• Placering av möjliga lokaler i bottenvåningen.
• Placering och utformning av den nya skolan.
• Byggnadens möte med Vinstavägen och Skattegårdsvägen.
• Klimatpåverkan i form av energi och transporter.

Eftersom en detaljplan innebär många konkreta beslut presenteras förslaget för politikerna flera gånger. På så sätt kan de påverka utvecklingen av detaljplanen.

Under detaljplaneprocessen anordnas också samråd. Då får medborgare möjlighet till insyn och kan lämna synpunkter.

Under samrådet diskuteras frågor som:

• Hur fungerar bebyggelsens tänkta placering och utformning?
• Hur fungerar de tänkta allmänna platserna?
• Blir kontakten med områden runt omkring bra?

På så sätt bidrar dina och andras erfarenheter till en bättre detaljplan där man kan ta större hänsyn till den lokala miljön. Även myndigheter och organisationer får möjlighet att lämna synpunkter. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden tar också del av förslaget och lämnar sina synpunkter.

Här kan du läsa mer om stadsbyggnadsprocessen.

Enligt Plan- och bygglagen ska staden ge tillfälle för samråd till de kända sakägarna, kända bostadsrättshavare samt hyresgäster och boende som berörs.

I Stockholm sker det ofta genom ett samrådsmöte eller öppet hus. Samrådet hålls samtidigt som planen skickas på remiss till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner, sammanslutningar och enskilda som berörs.

Dialog och samråd kan utformas på olika sätt, men har alltid samma syfte. Medborgare och stadsplanerare får möjlighet att lära av varandra och utbyta idéer och synpunkter.

När du som medborgare får information om planeringsarbetet och det som planeras kan du bidra med dina perspektiv och kunskaper.

För staden är dialog och samråd också möjligheter att förklara hur planeringen för det specifika området hänger ihop med stadens översiktsplan. På så sätt kan staden planera med större hänsyn till de lokala förutsättningarna samtidigt som dina möjligheter att vara delaktig och påverka ökar.

Dialog och samråd kompletterar den representativa demokratin och det politiska beslutsfattandet om översiktsplan, program och detaljplaner. Det ger helt enkelt bättre stadsplanering och kan samtidigt fördjupa demokratin.

I området finns naturvärden, till exempel fisk och andra arter i Nälsta bäck. Hur tänker staden om det?

En naturvärdesinventering och en utredning av dagvatten- och skyfallshanteringen i området behöver tas fram under planarbetet. Målet är att utveckla ekologiska kvaliteter i området, speciellt längs Nälsta bäck. Det kan bli äventyrliga upplevelser för barn och vuxna, att kunna följa vattnets väg och uppleva de olika biotoper som kommer att anläggas längs med vattenstråket.

Utveckling av Nälsta bäck och grönområdet kan också stärka de ekologiska sambanden i området. Genom omläggning av delar av vattendraget med breddning, dammar, våtmarker och översilningsytor med mera, kan de ekologiska värdena öka.

Hantering av dag- och skyfallshantering har en mycket hög prioritet. I det planerade området är tanken att allt dagvatten på olika sätt ska ledas till Nälsta bäck, både från park- och naturmark men också från den nya bebyggelsen. Dagvattnet fördröjs i våtmarker, dammen och vegetationsytor.

Vid andra barriärer i landskapet såsom korsande vägar över parkstråket, bör miljön och landskapsbilden också ses över. Åtgärder för att kompensera ianspråktagen grönyta kommer också att utredas vidare under planprocessen.

Det finns även en stor potential och många möjligheter att med nya gång- och cykelstråk, en genomtänkt programmering samt med en medveten rumslig landskapsgestaltning länka samman de olika omgivande områden till dalgången och låta parkstråket bli ett samlande aktivt landskaps- och parkrum.

Vilka utredningar har gjorts och vilka planeras?

Exploateringskontoret har gjort en omfattande områdesanalys och landskaps- och exploateringsutredning. De miljökonsekvenser som bör utredas vidare vid planering av bebyggelsen är bland annat:

• Dagvatten
• Skyfall
• Mark- och grundläggningsförhållanden
• Buller
• Naturvärden

Översiktsplanen är ett dokument som varje kommun tar fram för att ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Översiktsplanen har en lång tidshorisont och ska tydliggöra hur stadens fysiska utveckling bidrar till att uppnå visionen om ett Stockholm för alla.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska översiktsplanen ge vägledning för hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.

Vinsta-Johannelund har stor potential att utvecklas till en del av Hässelby-Vällingby stadsdelsområde. Förslaget innebär en omvandling av verksamhetsområdet Vinsta-Johannelund med bostäder, arbetsplatser, skolor, parker, torg och bra kommunikationer med målet att området i framtiden är en innehållsrik stadsdel med cirka 4 000–5 000 bostäder och cirka 3 000–4 000 arbetsplatser.

Vinsta-Johannelund, Stockholm växer