Området kring Södertäljevägen (diarienummer 2018-13562) i norra Liljeholmen ska binda ihop Liljeholmen med Södermalm. Ambitionen är att skapa trygga parker och stråk blandat med arbetsplatser, bostäder och service.
Under samrådsperioden kan du titta på vad förslaget innebär och lämna synpunkter.
Förslaget visas i Bygg- och plantjänsten, i Stadsarkivet på Sjöviksvägen 126 och i Tekniska nämndhuset på Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter lämnar du skriftligt under samrådsperioden.
Se alla handlingar och lämna dina synpunkter
Samrådsmöte hålls torsdag den 20 mars klockan 16.00-19.00 i form av öppet hus i Stadsarkivet, Sjöviksvägen 126 på Liljeholmskajen. Vi är på plats och du kan få information om förslaget, svar på dina frågor och lämna synpunkter. Presentation om programförslaget hålls klockan 16.30 och 18.00. Historisk presentation om området hålls klockan 16.15 och 17.45.
Centrala Liljeholmen kring Södertäljevägen föreslås utvecklas till ett urbant och attraktivt stadsrum med nya arbetsplatser, bostäder, handel och service. Trygga parker, torg och stråk ska locka både boende och besökare. Området ingår som en del i stadsutvecklingsområde Norra Liljeholmen. Programförslaget omfattar totalt cirka 1 750 bostäder med 175 000 kvadratmeter bostadsyta och ungefär lika mycket yta för kontor, kommersiella lokaler och ytor i bottenvåningar.
Den planskilda korsningen under Södertäljevägen mellan Liljeholmen och Marievik är kvar, men föreslås integreras i stadsstrukturen. Den nya stadsgatan Södertäljevägen blir drygt 40 meter bred med breda gång- och cykelbanor, alléträd, plats för lokaler i bottenvåningar och inslag av omgivande grönska. Hägerstensvägen omvandlas till en mer urban gata som kopplar mot Årstadal med både bebyggelse mot Nybohovsskolan och med ett större sparat naturområde för att bibehålla ekologiska kopplingar mellan Årstaskogen och Vinterviken.
Projektets mål är att genom hållbar stadsutveckling skapa en urban stadsdel med goda vistelsemiljöer som en förlängning av Södermalm och förena Liljeholmen över Södertäljevägen. Södertäljevägen ska utvecklas för hållbart resande anpassad för kollektivtrafik, gång-, cykel- och nyttotrafik.
Stadsbyggnadsnämnden tog beslut om start-PM för Södertäljevägen i april 2020. Nämnden skickade även med ett medskick med ett antal prioriterade frågor för det vidare arbetet. Det handlar bland annat om att skapa nya parkmiljöer i området, att stärka kontakten och förbättra miljöerna vid vattnet och att utveckla Södertäljevägen till en urban stadsgata med tät bebyggelse och lokaler i bottenvåningarna.
Markägare i området är Stockholms stad och Jernhusen. Marken planeras markanvisas till bostads- och fastighetsutvecklare inför start av detaljplan.
Ellevios elnätstation/ställverk behöver utöka sin kapacitet för att möta ökat behov av elförsörjning i södra Stockholm. Den ska vara väl integrerad i en framtida stadsstruktur som utreds inom programmet för Södertäljevägen.
Ombyggnad för ökad elförsörjning - Stockholm växer
Programsamråd genomförs 18 februari-1 april 2025. Samrådsmöte i form av öppet hus genomförs torsdag 20 mars kl. 16.00-19.00 på Stadsarkivet, Liljeholmskajen, Sjöviksvägen 126. Presentationer om programförslaget kl. 16.30 och 18.00. Presentationer om historia från området kl. 16.15 och 17.45.
Under program- och detaljplaneskedet genomförs samråd då fastighetsägare, boende, kommunala förvaltningar, myndigheter med flera ges möjlighet att yttra sig. Samråd för Södertäljevägen planeras fjärde kvartalet 2024.
För att få in synpunkter och lokalkunskap om området genomfördes en digital enkät under juni-augusti 2020. Svaren gav ett gediget underlag till det vidare utvecklingsarbetet. Ta del av resultaten nedan.
Södertäljevägen i norra Liljeholmen bjöd in till en tidig digital dialog 1 juni-14 augusti 2020. Via en karta fanns möjlighet att markera och beskriva favoritplatser och platser som önskas utvecklas.
Totalt inkom 1 121 synpunkter, varav 84 var synpunkter om befintliga kvaliteter och 814 synpunkter om vad som kan förbättras inom området. En enkätfråga om utvecklingsbehov gav 223 svar.
Resultaten visar också vilka som har deltagit i dialogen utifrån kön, ålder, relation till området och vilket område de bor i. Stort tack till alla som deltog!
Programmet för Södertäljevägen befinner sig i ett tidigt skede. Den tidiga dialogen ger staden ett gediget underlag att arbeta vidare med i utvecklingen av området. Resultaten ger också möjlighet att stämma av om stadens framtagna målbilder stämmer överens med vad som stockholmarna förväntar sig av projektet
De svarande kunde beskriva favoritplatserna och platserna med utvecklingsbehov med hjälp av tio valbara kategorier:
Dessutom fanns möjlighet att svara på frågan:
Vad är viktigast att tänka på när området utvecklas till en urban och trygg plats med nya bostäder, arbetsplatser, handel, service och mötesplatser?
Resultaten visar på utvecklingsbehov inom följande områden:
Många synpunkter handlade om att skapa fler mötesplatser och grönska i området. Framkomlighet och utrymme för gång- och cykel nämndes av många liksom vikten av att skapa trygga miljöer, både ur trafiksynpunkt och vistelsesynpunkt. Även kopplingar till kringliggande områden ansågs viktigt. Flera deltagare i dialogen önskade även varierande boendeformer.
Utifrån resultaten får projektgruppen en bred bild av hur stockholmarna ser på området och hur det bör utvecklas. Resultaten är sammanställda i en rapport som blir ett viktigt underlag, tillsammans med övriga analyser och utredningar, till kommande arbete och samråd.
Området omfattar Södertäljevägen i Liljeholmens stadsdel med angränsande område samt delar av Hägerstensvägen.
Förslaget omfattar totalt cirka 175 000 kvm bostadsyta (cirka 1750 lägenheter) samt ungefär lika mycket yta för kontor, kommersiella lokaler och ytor i bottenvåningar.
Området ska utvecklas till ett urbant och tryggt stadsrum med nya bostäder, arbetsplatser, handel, service och mötesplatser. Genom ett nya gator, gångvägar och trappor kopplas båda sidorna om Södertäljevägen ihop. Därmed skapas möjligheter till flera nya parker och utvidgning av den befintliga parken Blomsterdalen.
Programförslaget utgår från att Liljeholmsbroarna behålls och att Södertäljevägen ligger kvar i huvudsak samma höjdläge och sträckning men byggs om i sin helhet till ett urbant stråk med plats för kollektivtrafik, gång och cykel och ny bebyggelse med entréer och aktiva bottenvåningar mot gatan.
Det har funnits olika visioner för området kring Norra Liljeholmen under lång tid. Staden tog år 2000 fram ett program för stadsutveckling, vilket ligger till grund för den omvandling som nu skett vid Liljeholmskajen och Liljeholmstorget. De pågående detaljplanerna för Marievik och utbyggnaden av Liljeholmens galleria är andra delar i det tidigare programmet som genomförs.
Området har en dramatisk topografi med flera stora sprickdalar som löper genom området och flera större höjdpartier som reser sig upp till 50 meter över omgivande landskap. Inom området finns mycket få befintliga byggnader.
Kollektivtrafikläget är gott då nästan hela området ligger inom 500 meter från en spårstation. Trafikmängderna på Södertäljevägen är betydande men har minskat sedan trängselskatten infördes i Stockholm. I dagsläget utsätts området för omfattande trafikbuller framför allt från Södertäljevägen men även från Essingeleden, lokalgator och tvärbanan.
I Liljeholmen finns flera viktiga offentliga platser som Liljeholmstorget, sjön Trekanten, Trekantsparken och Blomsterdalen. Liljeholmen är ett välfungerande arbetsplatskluster med kontor och gymnasieutbildningar.
Den planskilda korsningen under Södertäljevägen mellan Liljeholmen och Marievik är kvar, men integreras i stadsstrukturen. Tvärbanan går i huvudsak i dagens läge, men föreslås överdäckas på en kortare sträcka. Den nya stadsgatan Södertäljevägen blir drygt 40 meter bred med breda gång- och cykelbanor, alléträd, plats för lokaler i bottenvåningar och inslag av omgivande grönska.
Hägerstensvägen omvandlas till en mer urban gata som kopplar mot Årstadal med både bebyggelse mot Nybohovsskolan och med ett större sparat naturområde för att bibehålla ekologiska kopplingar mellan Årstaskogen och Vinterviken.
Under juni-augusti 2020 pågick en tidig digital dialog om utvecklingen av Södertäljevägen. Stockholms stad och Jernhusen önskade få in synpunkter och idéer på hur området används idag och hur det kan bli bättre framöver. Totalt kom 1 121 synpunkter. Den tidiga dialogen har utgjort en viktig del för att förstå förutsättningarna för stadsutveckling på platsen.
Medskick från den tidiga dialogen:
Se resultat från tidig dialog om Södertäljevägen.
Programsamråd pågår 18 februari-1 april 2025. Samrådsmöte i form av öppet hus sker torsdag 20 mars kl. 16.00-19.00 i Stadsarkivets lokaler på Liljeholmskajen, Sjöviksvägen 126.
Stadens representanter kommer finnas på plats för att berätta om förslaget, svara på frågor och ta emot synpunkter. Presentationer om planförslaget sker kl. 16:30 och 18:00. Historisk presentation om området sker kl. 16.15 och 17.45.
Programförslaget saknar den ekonomiska robusthet som krävs för att gå vidare med efterföljande detaljplaner. Stadsbyggnadskontoret, tillsammans med berörda fastighetsägare, bedömer ändå att det är lämpligt att gå ut på samråd för att med samrådet som stöd identifiera handlingsutrymme för en fortsatt process.
Kort film som handlar om Norra Liljeholmens utveckling ur ett historiskt perspektiv.
Liljeholmen är Stockholms första förstad. Den stora expansionen påbörjades under 1860-talet, då SJ byggde sin huvudverkstad vid stambanans spår i Liljeholmen.
Nya krav på minskade miljöstörningar i innerstan ledde till att flera nya fabriker byggdes i området. Runt fabrikerna byggdes arbetarbostäder. Industrierna placerades vid kajerna i norr och bostäderna i Årstadal, Gröndal och i sluttningarna mot Nybohovshöjden.
1913 tillkom stadsdelarna Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen och Västberga som en del av staden. Liljeholmen har byggts ut successivt fram till nutid. Från 1930-talet och framåt skedde en stor utbyggnadsperiod i området med olika byggnadsstilar.
I Liljeholmen finns exempel från hela Stockholms stadsbyggnadstradition sedan mitten av 1800-talet. Den traditionella stenstaden blandas med äldre arbetarvillor, stjärnhus, lamellhus, punkthus, terasshus och moderna hus från 1980-talet och 2000-talet.
På slutet av 1900-talet gjordes omfattande upprustningar i bland annat Aspudden. I Midsommarkransen kompletterades bebyggelsen med servicehus och nya bostadskvarter. Under 2000-talet byggdes Liljeholmskajen ut med bostäder och arbetsplatser.
Tunnelbanan byggdes ut successivt under många år. Den sydvästra delen med stationerna Liljeholmen, Aspudden, Midsommarkransen och Telefonplan togs i bruk 1964.
Motorleden Essingeleden stod färdig 1966. Gatumönstret är både strikt, oregelbundet och organiskt.
Liljeholmstorget är en knutpunkt för kollektivtrafiken i hela söderort med både tunnelbana, tvärbana och bussar. Tvärbanan invigdes år 2000.
Nuvarande Liljeholmsbron invigdes 1954. Den första bron byggdes redan på 1660-talet.
I Bygg- och plantjänsten kan du ta del av handlingar och följa planeringsarbetet hela vägen fram till att planen blir antagen och ska genomföras.
Skicka in din fråga via formuläret.
Joel Berring
Stadsplanerare, stadsbyggnadskontoret
Telefon: 08-508 27 387
Karl Gylje
Projektledare, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 482
Jenny Brolin
Kommunikationsstrateg, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 532
Uppdaterad
