Utveckling av Liljeholmens centrum

Liljeholmens centrum är en knutpunkt med mycket god tillgänglighet, framför allt med kollektivtrafik. En utbyggnad av centrumet är därför ett sätt att bygga hållbart för miljön. Antalet arbetsplatser i Söderort är oproportionerligt litet jämfört med innerstaden och norrort. Att tillföra arbetsplatser i Liljeholmen innebär kortare restid för många.

Huvuddelen av utbyggnaden sker genom att det schakt som tågen på tunnelbanans röda linje kör i överdäckas. Ingen grön mark tas i anspråk för den nya bebyggelsen.

En överdäckning innebär att en väg, eller i det här fallet en järnväg, täcks över med ny mark. På så sätt kan man bygga ovanpå vägen eller järnvägen och sparar därmed mark jämfört med att bygga någon annanstans.

I de nedre våningsplanen, som utgör en utvidgning av befintlig galleria, planeras för handel. Gallerian byggs på med ett inomhusstråk mellan Liljeholmstorget och Nybohovsbacken, samt av kontor, vård/hälsa samt hotell och långtidsboende.

I detaljplanen regleras det mesta av ytan som ”centrum” vilket inte styr vilken typ av lokaler som byggs eller hur lokalerna används. Det är istället helt upp till fastighetsägaren att avgöra. Fastighetsägaren, som också är byggaktör i projektet, är Citycon AB.

Båda funktionerna möjliggörs i planen. Biograf är en privat verksamhet och byggnation av lokaler för sådan verksamhet avgörs av fastighetsägaren. Bibliotek är en kommunal verksamhet och behov avgörs av staden. Diskussioner pågår mellan staden och fastighetsägaren om bibliotek ska planeras för och i sådant fall i vilka lokaler.

Förskolelokalerna inryms i kontorskomplexet i två plan. Förskolan får egen entré mot Nybohovsbacken och förskolegården placeras på taket till godsterminalen mot Nybohovsbacken. Barnen kan, utan att korsa någon gata, promenera inomhus genom kontorskomplexet/gallerian till Trekantsparken.

Detta styrs inte i detaljplanen. De flesta hus i planförslaget innehåller krav på takterrasser och det är upp till fastighetsägaren att besluta om en takterrass blir tillgänglig för fler än arbetande/boende/hotellgäster. 

Från Nybohovsbacken skapas en allmänt tillgänglig inomhuspassage för gående mellan Liljeholmstorget/tunnelbanan och Nybohovsbacken.

Det kommer också fortsatt vara möjligt att gå längs Nybohovsbacken. De byggnadskroppar som placeras närmast kommer att ha stor påverkan på utsikt och stadsbild från, i synnerhet, husen på den norra sidan. Siktlinjen mot Gröndal kommer fortsatt att hållas fri.

Det allmänna inomhusstråk som sträcker sig från Liljeholmstorget till västra entréplatsen etablerar en typ av allmän plats i Stockholm som har vissa likheter med till exempel centralstationens vänthall och andra likheter med kontorskomplex såsom World Trade Center vid Klarabergsviadukten eller SAS-huset i Frösunda.

Till skillnad från den förstnämnda är stråket just ett stråk med målpunkter i båda ändarna och lika mycket en plats för genomgång som för vistelse eller arbete. Till skillnad från den sistnämnda är det fråga om allmän plats (kvartersmark med x-bestämmelse) som också ska upplevas som allmän plats, utan reception eller entrégrindar.

Inomhusstråket i planförslaget är tänkt att främst frontas av inbjudande och publika eller semipublika ytor såsom foajéer, myshörnor, restauranger/caféer, barer, kontorsplatser, kontorsreceptioner, hotellobby, gym, eventytor och bibliotek.

Ur trygghetssynpunkt kan stråket hållas stängt under nattetid efter överenskommelse mellan fastighetsägaren och staden.

Samtliga bostäder planeras bli bostadsrätter.

Varje byggnad har en egen höjd. Den högsta byggnaden i projektet är 16 våningar men de flesta byggnaderna är mellan 9 och 12 våningar. Alla våningsantal mäts från närmaste marknivå vilket innebär att byggnaderna kan upplevas som lägre om man står på en högre altitud, till exempel i Nybohovsbacken.

Den södra delen av Trekantsparken, närmast Liljeholmens centrum, utvecklas med nya gångvägar, vegetation och platsbildningar. Fruktlekparken flyttas cirka 10 m med anledning av en planerad vändplan på Liljeholmsgränd.

Den stora skillnaden mot dagens situation blir att Trekantsparken kopplas samman med Liljeholmens centrum på ett mer naturligt och smidigt sätt än idag. Ett terrasserat landskapsrum ersätter den känsla av baksida som centrumet idag vänder mot parken.

Till planens samråd är det inte färdigutrett på vilket sätt Liljeholmstorget föreslås utvecklas. Utgångspunkten är att trafikens påverkan på torget ska minska, både i fråga om fysisk yta och i fråga om trafikmängder och hastighet. Även landskapsutformningen såsom möblering och vegetation ska ses över. Verksamheterna i omgivande byggnaders bottenvåningar ska tillåtas ta mer plats på torget. Den cylinderformade byggnad som idag fungerar som nedgång till undre plan föreslås ersättas med någon form av uthus för restaurangändamål.

I första hand kommer fordonstrafiken på Liljeholmstorget att minska och istället flyttas till den nya entréplatsen vid infarten till Hojgränd.

På Liljeholmsgränd kommer viss trafik att ske, varav en mycket liten del fortsätter upp på Södra Liljeholmsgränd mellan gallerian och de planerade bostadshusen.

För gående och cyklande öppnas flera nya kopplingar. Det kommer till exempel bli möjligt att cykla mellan Liljeholmstorget och ut i Trekantsparken.

Parkering för de boende i de planerade bostäderna sker i garage under Södra Liljeholmsgränd. Övrig parkering sker i befintligt bergrumsgarage till gallerian. Viss korttidsparkering kommer att finnas vid infarten till Liljeholmstorget samt vid den nya entréplatsen.

Gatan byggs för att möjliggöra angöring av till exempel leveranser, flyttbilar och hämtning/lämning inom 10 meter från respektive byggnads huvudentré. De boendes parkering sker i garage under Södra Liljeholmsgränd men då detta garage troligtvis kommer att vara privat så kan inte allmän angöring ske den vägen.

På Södra Liljeholmsgränd kommer endast vändning av fordon upp till 9 meter (mindre lastbilar) att tillgodoses. Större fordon uppmanas vända på vändplanen vid Norra Liljeholmsgränd.

En förtätning innebär alltid konsekvenser för dem som bor i området. Dessa konsekvenser är normalt ökad trafik, ändrad parkeringssituation på gatan, nya ljusförhållanden och förändrad utsikt i närliggande bebyggelse.

Byggnads-, rivnings- och markarbeten kan innebära störningar. Störningar under byggskedet styrs inte av detaljplaner, däremot finns bestämmelser i både plan- och bygglagen och miljöbalken om vad som gäller vid byggverksamhet.