Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Gullmarsplan och Nynäsvägen utgör länken mellan innerstan och Söderstaden. Området planeras genomgå en kraftig stadsomvandling. Med ett brett utbud av bostäder, arbetsplatser, handel och service ska området bli ett nav för södra Stockholm med ett tryggt och levande stadsliv dygnet runt.
Gullmarsplan-Nynäsvägen är ett delprojekt i Söderstaden. Området sträcker sig från Hammarby kanal i norr till Sofielundsmotet i söder, och består till största del av vägar, spår och grönområde. Gullmarsplan är idag en av Stockholms största bytespunkter med tunnelbana, tvärbana och buss.
Brett samarbete
Stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning i nära samarbete med övriga berörda förvaltningar arbetar tillsammans med att utveckla området.
Preliminär tidsplan
2020: Utredningar och förberedelser inför programarbete
November 2020: Beslut om projektdirektiv och reviderat utredningsbeslut i exploateringsnämnden, samt beslut om start-pm för planprogram i stadsbyggnadsnämnden
2021-2024: Arbete med strukturplan, trafiklösningar och tidig dialog
Andra kvartalet 2025: Programförslag visas upp på samråd
2026: Arbete med detaljplaner inleds
Utvecklingen av området kring Gullmarsplan och Nynäsvägen beräknas pågå från 2030 fram till år 2040.
Utredningsläget
Stockholms stad arbetar med att utreda förutsättningarna för stadsutveckling i området. Avsikten är att få fram en strukturplan som översiktligt visar gatustruktur, placering och skala för ny bebyggelse.
Ambitionen är att skapa en ny stadsgata ovanpå en överdäckning av Nynäsvägen där Gullmarsplan kopplas ihop med sin omgivning. Det skulle bland annat innebära mer utrymme för människor och stadsliv där områdets kopplas ihop med omgivningen och trafikbuller kan styras bort. För att möjliggöra detta krävs en lösning som både är tekniskt och ekonomiskt genomförbar. Förslag till utformning av området kommer att presenteras i kommande programförslag.
Under 2023 och 2024 arbetar projektet med att:
Fortsätta att utreda möjligheten till en genomförbar överdäckning av delar av Nynäsvägens sträckning genom området för att skapa nya kopplingar och öka stadskvaliteterna.
Ta fram utredningar, bland annat inom områdena kulturmiljö, trafikanalys och byggbarhet.
Medverka i trafikförvaltningens (Region Stockholm) parallella utredningsarbeten för Bytespunkt Gullmarsplan och avveckling av tunnelbanespåren mellan Gullmarsplan och Sockenplan (Hagsätragrenen).
Trafikförvaltningens arbete sker i samverkan med de berörda Södertörnskommunerna Tyresö, Haninge och Nynäshamn. Resultatet från samarbetet är en viktig förutsättning för utformningen av kommande programhandling med strukturplan, tidsplan och ekonomiska konsekvenser.
Vision
En övergripande vision om framtidens Gullmarsplan-Nynäsvägen har formulerats. Visionen utgår från att området är länken mellan innerstan och Söderstaden. Nedan formuleringar sätter grund för vidare arbete.
Stadsliv och utbud
Gullmarsplan är ett nav för södra Stockholm med ett levande stadsliv dygnet runt. Ett brett utbud av bostäder, arbetsplatser, handel och service i väl gestaltade byggnader och stadsrum inbjuder till att vistas, bo och arbeta i Gullmarsplan.
Gång, cykel och kollektivtrafik
Det är lätt att ta sig till Gullmarsplan och genom området som gående och cyklist. Gullmarsplan är en knutpunkt där det är enkelt att byta trafikslag mellan tunnelbana, tvärbana och buss.
Parker och natur
Gullmarsplan är sammankopplat med de omgivande stadsdelarna Årsta, Hammarbyhöjden och Hammarby Sjöstad. Parker, grönområden och vatten upplevs nära. Den gröna kopplingen mellan Årstaskogen och Hammarbyskogen är robust och bidrar till biologisk mångfald.
Bilder
Gullmarsplan och Nynäsvägen, vy mot söder, juni 2019.
Nynäsvägen, vy mot väster, juni 2019.
Flygbild Gullmarsplan med omnejd, juni 2019.
Programområde där området Gullmarsplan-Nynäsvägen är markerat.
Dialog
Under hösten 2021 genomfördes en tidig dialog kring utvecklingen med de som bor, arbetar, studerar, vistas och rör sig i området. Syftet med dialogen var att få stockholmarnas synpunkter och kunskap om platsen, med speciellt fokus på ungdomars perspektiv. Projektgruppen på Stockholms stad ville få en förståelse för området för att kunna prioritera utveckling på bästa sätt som gynnar många.
Är du boende i området eller vistas där ofta och vill vara delaktig i utvecklingen? Gå med i referensgruppen för Gullmarsplan. Anmäl ditt intresse via e-post.
Under program- och detaljplaneskedet genomförs samråd då fastighetsägare, boende, kommunala förvaltningar, myndigheter med flera ges möjlighet att yttra sig. Programsamråd för Gullmarsplan-Nynäsvägen planeras andra kvartalet 2025.
Under augusti–september 2021 genomfördes en frågeomgång med deltagarna i stadens Medborgarpanel för stadsutvecklingsfrågor. Nära 1 600 personer svarade på frågorna (deltagarfrekvens 67 %) och lämnade över 3 300 öppna svar på frågor om vad som är det bästa med området, vad som saknas och vad som de anser ska prägla utemiljön i framtiden.
Besöker och passerar
För många är Gullmarsplan ett område man främst passerar på olika sätt. Svaren visar på att de flesta (40 %) från hela Stockholms stad besöker närliggande arenor och scener, eller mest passerar området med kollektivtrafik, cykel eller som gående.
Bästa med området
Det bästa med området är knutpunkten och kommunikationerna, men även arkitekturen och närheten till stan, skog och vatten nämns.
Saknas i området
Parker och grönområden nämns som det som saknas i området idag (47 %) tätt följt av enkelhet att ta sig runt som gående och/eller cyklist (44 %). Åldersgruppen 30-49 år skiljer ut sig där 53 % nämner parker och grönområden högst, och 58 % enkelheten att ta sig runt. Samma ålderskategori nämner även plats för möten och umgänge (39 %) och mer handel och lokal service (53 %) som viktigt att förbättra.
Utemiljön i framtiden
De fyra stora områden som de flesta tycker ska prägla utemiljön i framtiden kan delas upp i följande:
Grönområden, mer grönt och miljösmart
Mer trygghet och bättre belysning
Mindre trafik, bättre planerad kommunikation
Fler mötesplatser, restauranger, torg och levande miljö
Stadens reflektioner
Projektgruppen för Gullmarsplan och Nynäsvägen har representanter från exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.
Projektgruppen är mycket tacksamma för alla svar som läses med stort engagemang. Svaren från Medborgarpanelen är en av tre delar i den tidiga dialogen för utvecklingen av området kring Gullmarsplan.
Synpunkterna kommer att användas som ett viktigt underlag i det vidare arbetet med att ta fram ett programförslag för området tillsammans med övriga utredningar, undersökningar och handlingar.
Gullmarsplans referensgrupp består av cirka 100 närboende, arbetande, studerande och andra stockholmare som visat intresse för områdets utveckling och vill vara delaktiga i det vidare arbetet. Deltagarna är 18–74 år.
Frågeomgång i oktober 2021
Bästa med området
På frågan om vad som är det bästa med området kring Gullmarsplan (max tre saker) svarar de flesta läget, knutpunkten med bra transporter och anslutningar åt olika håll samt närheten till naturen kring Årstaviken.
Saknas i området
Parker och grönområden samt mer handel och lokal service uppges av de flesta som något de saknar eller anser att det finns för lite av i området. Därefter nämns plats för möten och umgänge som en brist och enkelheten att ta sig runt som gående och/eller cyklist. Annat som saknas är badställen vid Årstaviken, utegym, kulturutbud, bättre cykelvägar och mer trygghet och skydd mot trafiken.
Utemiljön i framtiden
På den öppna frågan om vad man tycker ska prägla utemiljön kring Gullmarsplan i framtiden kom många svar. De handlade både om hur området ska upplevas och konkreta förslag på åtgärder. Svaren kan delas in områdena:
Mer trygghet, rent och bättre belysning
Minskad biltrafik och trafikbuller
Fler mötesplatser, grönska och promenadstråk
Levande miljö, konst och möjlighet till trevligt umgänge
Stadens reflektioner på första frågeomgången
Projektgruppen är tacksamma för alla svar som nu tas vidare av berörda personer på Stockholms stad. Synpunkterna kommer användas som ett viktigt underlag i det vidare arbetet med att ta fram ett programförslag för området tillsammans med övriga utredningar, undersökningar och handlingar. Projektgruppen hoppas kunna fortsätta att använda referensgruppen som en viktig kunskapskälla i det fortsatta arbetet.
Deltagarna i referensgruppen fick prioritera vilken ordning ett antal frågor är viktiga för utvecklingen. 1 är minst viktig och 5 är mest viktig på 5-gradig skala.
God tillgång till parker, medelvärde 3,33
Minskat buller från trafiken, medelvärde 3,45
Utveckling med stor hänsyn till ekologi och minskad klimatpåverkan, medelvärde 3,69
Trygga och trevliga torg, medelvärde 3,76
Välfungerande bytespunkt för kollektivtrafik, medelvärde 4,07
Annat, medelvärde 4,53 som bland annat hållbara materialval, gröna leder för djur och växter, bibliotek/kulturhus, tillgänglighet till naturen
Genvägar
På frågan om vilka genvägar genom- eller över området som saknas nämndes bland annat bättre sätt att ta sig över till Södermalm och ner till Årstaviken, Årsta, Hammarby Sjöstad och Skärmarbrink. Generellt saknas trevliga promenadstråk runt Gullmarsplan.
Projektgruppen vill rikta ett stort tack till referensgruppen. Synpunkterna och svaren ger projektet en ytterligare bättre förståelse för området, med dess kvaliteteter och brister.
Svaren kommer att användas som underlag i det fortsatta arbetet med att ta fram ett programförslag för området tillsammans med övriga utredningar, undersökningar och handlingar.
Under september och oktober 2021 genomfördes ett antal digitala fokusgrupper som livechattar med närboende, arbetande, studerande och andra som rör sig och vistas i området.
Deltagarna delades in i grupper om vuxna, samt höststadieungdomar (12–15 år) och gymnasieungdomar (16–19 år). Chattarna tog upp frågor om hur och när man rör sig i området, kommunikationer, det bästa och vad som behöver förbättras, synen på grönska och grönområden, närhet till vatten, trygghet och otrygghet, vikten av mötesplatser och folkliv samt handel och lokal service.
Associationer och inställning
De flesta, både vuxna och ungdomar har övervägande negativa associationer till Gullmarsplan som område. Man uppfattar det som en stökig och osäker plats som man gärna inte stannar vid för länge. De goda kommunikationerna nämns dock som något väldigt positivt och många ser även platsens potential.
Utvecklings- och förbättringspotential
Kring utvecklings- och förbättringspotential nämns främst att torget kan förbättras och göras om till en trevligare plats. Tryggheten och säkerheten bör förbättras genom att se över trafiken, övergångsställen, gång- och cykelbanor och belysning.
Trygghet och säkerhet
Deltagarna är överens om att området inte upplevs säkert och tryggt, speciellt på kvällstid. Platsen beskrivs som mörk och ruffig med många avskildes ytor.
Även stationsområdet upplevs otryggt, speciellt av gymnasielever. Högstadieeleverna nämner mörker, droghandel och skumma personer som faktorer till otrygghet. Samtliga grupper värderar trygghet som något viktigt. Genomsnittligt svar är 5 på en skala av 1-5 där 5 är väldigt viktigt.
Konkreta förslag på åtgärder är bättre belysning, säkra och bredare promenad- och cykelvägar, avskärma från trafiken, mer grönska, naturliga ”hänga” platser och upprustning av tunnelbanestationen.
Mötesplatser och folkliv
De flesta tycker det är ont om både mötesplatser och trevliga restauranger kring Gullmarsplan. De ställen som finns kan även bidra till otrygghet vid derbyn på närliggande arenor.
Samtliga grupper värderar mötesplatser, folkliv och restauranger som något viktigt. Genomsnittligt svar är 5 på en skala av 1-5 där 5 är väldigt viktigt.
Konkreta förslag på förbättring är att fler sociala mötesplatser ger en trygghet till platsen, uteserveringar som livar upp på sommaren, trevliga restauranger och matbutiker samt allmän upprustning av utemiljön.
De yngre målgrupperna efterfrågar naturliga träffpunkter, billiga och mysiga caféer och restauranger, upprustning av miljön kring butikerna och grönområden kring skolorna där de kan vistas på rasterna.
Butiker och lokal service
Alla deltagare anser att handel och är viktigt för att det ska bli trivsamt i området, och att man ska vilja stanna en stund. Annars blir Gullmarsplan bara en bytespunkt för många. Även Kulturella inspel saknas i området idag, till exempel i form av en biograf.
Närheten till vatten
Högstadieeleverna kopplar inte ihop Gullmarsplan med vatten, medan ungefär hälften av de vuxna gör det.
Generellt tycker de flesta att det är positivt att vara nära till vatten och vill gärna att det blir mer tillgängligt. Förslag som nämns är naturliga promenadstråk med bra skyltning, sittplatser, gång- och badbryggor, café vid vattnet och båttrafik.
Gullmarsplan som bytespunkt
Alla grupper är överens om att Gullmarsplan som bytespunkt fungerar mycket bra och det är lätt att byta mellan olika färdmedel. Det är dock få som stannar till mellan byten om de inte måste. De flesta anser att det ofta är för trånga ytor där många ska samsas, och att busstorgen och stationshuset upplevs som otrygga, illaluktande och ofräscha.
Gullmarsplan med tre ord
Alla deltagare uppmanas att beskriva Gullmarsplan med tre ord. Vid en sammanställning av allas svar är potential, smidigt och smutsigt det som de flesta väljer att nämna. Endast de vuxna sammantaget väljer orden potential, knutpunkt och bullrigt. Endast ungdomarnas valda ord är smutsigt, smidigt och ofräscht.
Stadens reflektioner
Projektgruppen för Gullmarsplan och Nynäsvägen har representanter från exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.
Synpunkterna från de digitala fokusgrupperna är mycket värdefulla och ger en bra inblick i hur de som verkligen känner till området tycker och känner.
Projektgruppen kommer nu att studera svaren i detalj och använda dem som ett värdefullt underlag i det vidare arbetet tillsammans med de utredningar och undersökningar som ska sammanställas fram till att ett samrådsförslag ska presenteras, planerat mot slutet av 2022.
Det är ett komplext område med stora utmaningar i form av trafik och stora vägar. Resultaten från dialogerna ger oss stöd och bekräftelse i det vidare arbetet, hälsar projektledningen.
Under oktober och november 2021 genomfördes ett antal fysiska vandringar med närboende, arbetande, studerande och andra som rör sig och vistas i området.
Promenaderna delas upp i vuxna, högstadieungdomar (12–15 år) och gymnasieungdomar (16–19 år). Intresset för vandringarna var hög, men fick begränsas av bristande tid och resurser i projektet.
Under promenaderna diskuterades frågor om hur vi rör oss i området, platser som brukar besökas eller undvikas, upplevelsen av trygghet och otrygghet nu och framöver, synen på tillgång till grönområden och vatten, hur området kan bli bättre framöver och vikten av mötesplatser, folkliv, handel och service. Svaren dokumenterades på fysiska kartor och i appen Möt Stockholm.
Tryggt eller otryggt
På en fråga om Gullmarsplan känns tryggt eller otryggt på skalan 1-5 hamnar de vuxna på 3.4 för dagtid. 1 på skalan är mycket otryggt och 5 med mycket tryggt. För kvällstid svarar de vuxna 2 på skalan, det vill säga lite otryggt.
Högstadieungdomarna svarar 3.17 på samma skala för dagtid och 1.33 för kvällstid. Gymnasieungdomarnas svar på samma fråga är 3.43 på dagtid och 1.43 på kvällstid.
De vuxnas förlag på hur området kan bli mer tryggt framöver är bland annat bättre belysning, hopkoppling av torget och stationshuset, avgränsning av trafiken och fler poliser.
Ungdomarna nämner bättre övergångsställen, mer belysning, insatser till människor i missbruk och hemlöshet, färre barer vid torget, fler ordningsvakter och mindre tolerans mot påverkade människor.
Genvägar och passager
De vuxna anser att de saknar smidiga passager att ta sig ner till vattnet och längs kajen. De önskar också bättre passager kring busstorget och rejäla övergångar över Nynäsvägen.
Ungdomarna nämner att det finns passager till exempel från tvärbanan som är genvägar men som man helst undviker då den är mörk och läskig. De önskar också trevligare väg till Globenområdet och bättre vägar till Hammarby Sjöstad och genom Kolerakyrkogården.
Bra grönområden
På frågan om vad ett bra grönområde innehåller rangordnar de vuxna högst träd och möjlighet till aktivitet och därefter möjlighet till lugn och gräsytor.
Högstadieungdomarna nämner istället träd och möjlighet till lugn högst och därefter buskar som viktigt innehåll till ett bra grönområde. Gymnasieungdomarna rangordnar träd och gräsytor högst och därefter blommor och möjlighet till lugn.
Under broarna
Området under broarna skulle enligt de vuxna kunna utvecklas med teater, restauranger, klättercentrum, höghöjdsbana och som grön park.
Ungdomarna har förslag på picknickytor, bänkar, fik, gungor, pulkabackar och olika aktiviteter.
Kring Nynäsvägen
På frågan om hur området kring Nynäsvägen kan bli bättre har de vuxna förslag på naturliga stopp med foodtruckar och liknande, överdäckningar och bättre passager, bredare cykelvägar och övergångar och att tunnlarna tas bort.
Ungdomarna skulle uppskatta mer växtlighet, trevligt café att plugga på, fler bussfiler kring Gullmarsplan och att minska på buller och oljud.
Mötesplatser och folkliv
Deltagarna fick svara på en fråga om hur viktiga mötesplatser och folkliv är på en skala från 1 till 5 där 1 är inte alls viktigt och 5 är mycket viktigt.
De vuxna svarar 4.6 på vikten av mötesplatser och 4.2 på vikten av folkliv.
Högstadieungdomarna svarar 3.83 för mötesplatser och 4.33 för folkliv. Gymnasieungdomarna svarar 4.27 för mötesplatser och 4.07 för folkliv på samma skala.
Stadens reflektioner
Projektgruppen för Gullmarsplan och Nynäsvägen har representanter från exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen och Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.
Synpunkterna från de fysiska vandringarna ger en tydlig bild av hur de som bor och ofta vistas i området tycker. Resultaten ger också många spännande förslag på förbättringar som projektgruppen tar med sig i det vidare arbetet för att se vad som är möjligt att realisera.
De frågor som inte Stockholms stad rår över som stationshuset och kollektivtrafiken tas vidare till berörda organisationer.
Ungdomar på fysisk vandring kring Gullmarsplan i november 2021 tillsammans med Stockholms stad som en del i den tidiga dialogen för utveckling av området.
Skärmklipp på inledande konversation från digital chattgrupp med ungdomar i den tidiga dialogen (november 2021).
Ett moln av ord om vad som ska prägla Gullmarsplan i framtiden. Från resultaten av frågor till stockholmare ställda september 2021.
Referensgruppens svar på frågan om vad som saknas i området kring Gullmarsplan idag (oktober 2022).
Vill du veta mer?
I Bygg- och plantjänsten kan du ta del av handlingar och följa planeringsarbetet hela vägen fram till att planen blir antagen och ska genomföras.
