Slakthusområdet

Slakthusområdet utvecklas till en urban stadsdel där bostäder, arbetsplatser, handel och service samsas med nya parker och torg. Det blir en ny destination i Stockholm där alla ska känna sig välkomna.

Slakthusområdet ska genom hållbar utveckling omvandlas från ett industriområde till en unik destination med fokus på mat, kultur och upplevelser. Det ska bli en unik destination och mötesplats i Stockholm som står klar kring 2033.

I området planeras för tusentals nya bostäder och arbetsplatser och ett stort utbud av handel, service och tjänster. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader restaureras och öppnas upp med nytt innehåll. 

Omvandlingen är i full gång. Rivningar och markförberedande arbeten kombineras med inflytt av nya verksamheter. Ett pilotprojekt genomförs i Slakthusområdet med syftet att driva på utvecklingen av fossilfria entreprenader och elektrifierade maskiner och arbetsverktyg.

Aktuellt just nu

Detaljplaner

Etapp 1 Fållankvarteren: laga kraft maj 2021, första bostadshusen byggs 2024

Etapp 2A Kulturkvarteren: samråd mars–maj 2022, granskning november-december 2023

Etapp 2B Centrala kvarteren: start-PM november 2021, samråd mars-maj 2024

Etapp 2C Gymnasiekvarteret: samråd april–juni 2021, laga kraft december 2022, skolan öppnas höstterminen 2026

Etapp 2D Tunnelbanekvarteret: laga kraft april 2022

Etapp 3 Kylrumskvarteren: samråd maj–juni 2022, granskning maj 2024

Etapp 4A Evenemangskvarteren: samråd maj–augusti 2022, granskning oktober-november 2023

Etapp 5A Parkhuskvarteren: start-pm december 2023, samråd kvartal 3 2025

Utveckling i flera detaljplaner (dp)

Slakthusområdet utvecklas successivt i flera etapper. Varje etapp innehåller en eller flera detaljplaner. Preliminär etappindelning för Slakthusområdet med respektive detaljplan (Dp) nedan, uppdaterad i juni 2023.

Strukturplan för utvecklingen i Slakthusområdet med olika etapper och detaljplaner.
Strukturplan för utvecklingen i Slakthusområdet med olika etapper och detaljplaner.

 

Livekamera och 3D-modell

Livekamera

Livekameran tar löpande bilder i nutid ut över Slakthusområdet. 

Här kan du gå runt i sex olika 360-vyer på gatunivå i nya Slakthusområdet.

Pågående planer för Slakthusområdet går att se i en 3D-modell över området.

Mer om Slakthusområdet

Godkänd programhandling för hela Slakthusområdet (2017-01-23)

Program för Slakthusområdet del 1 (pdf)

Program för Slakthusområdet del 2 (pdf)

Program för Slakthusområdet del 3 (pdf)

Bilder

Visionsbild för målet om nära och levande folkliv, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om nära och levande folkliv, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om utveckling med respekt för historia och arkitektur, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om utveckling med respekt för historia och arkitektur, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om välkomnande blandstad, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om välkomnande blandstad, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om gaturum som mötesplatser, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om gaturum som mötesplatser, illustration Nyréns arkitekter.

Målbild

Slakthusområdets målbild tydliggör områdets djup och bredd. Den rika historien finns närvarande i områdets utveckling. Målbilden är nedbruten i fem målområden som beskrivs nedan.

Övergripande målbild 2030

Slakthusområdet utvecklas hållbart med respekt för sin unika historia och funktionella arkitektur. Tusentals boende, arbetande, studerande och besökare bidrar till ett levande folkliv dag som natt.

Området erbjuder ett brett utbud av mat, kultur och upplevelser, där alla känner sig välkomna. Gator, parker och torg är inbjudande och tillåtande mot gående och cyklister. Mångfalden av verksamheter och evenemang bidrar till områdets identitet och dynamiska förändring. Kollektivtrafiken är utbyggd och Slakthusområdet är tydligt ihopkopplat med kringliggande områden.

Slakthusområdet utvecklas hållbart med respekt för sin unika historia och arkitektur. Nu skapas en ny era med funktionella byggnader med lågmäld variation och hög kvalitet som lyfter fram den bevarade kulturhistoriska bebyggelsen. En blandstad som bygger vidare på tidigare årtiondens byggnadskonst och tillför nya parker och torg.

Visionsbild för målet om utveckling med respekt för historia och arkitektur, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om utveckling med respekt för historia och arkitektur, illustration Nyréns arkitekter.

Slakthusområdet är en levande stadsdel som bjuder på nya upplevelser. Tusentals boende, arbetande, studerande och besökare bidrar till folkliv och puls dag som natt. Kollektivtrafik och gång- och cykelvänlig miljö gör att området upplevs inbjudande, tillgängligt och nära. Med tydliga entréer har kringliggande områden kopplats ihop.

Visionsbild för målet om nära och levande folkliv, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om nära och levande folkliv, illustration Nyréns arkitekter.

Slakthusområdet erbjuder ett brett utbud av mat, kultur och upplevelser, där alla känner sig välkomna. Den nya destinationen har en mångfald av verksamheter och evenemang som bidrar till områdets identitet och dynamiska förändring. Blandningen av bostäder, arbetsplatser och service med levande bottenvåningar ger liv och trygghet till platsen.

Visionsbild för målet om välkomnande blandstad, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om välkomnande blandstad, illustration Nyréns arkitekter.

Slakthusområdets gator, parker och torg är gemensamma mötesplatser för boende, studerande, arbetande och besökande. Utomhusmiljöns sammanhållande golv är nytänkande och tillåtande, med bred karaktär. Tillsammans med grönskan som gör sig påmind längs gatan, inbjuder gaturummet till nyfikenhet, möten och aktivitet. Variationen i bevarade byggnader återspeglas i ny bebyggelse, liksom i nya gator, parker och torg.

Visionsbild för målet om gaturum som mötesplatser, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om gaturum som mötesplatser, illustration Nyréns arkitekter.

Slakthusområdet underlättar hållbart vardagsliv med närhet till kollektivtrafik och framåtsträvande, flexibla mobilitetslösningar. Gemensamma mobilitetshus erbjuder tjänster och parkeringslösningar som underlättar vardagen. Ytor och lokaler samnyttjas. Få väljer att äga bil, och det är lätt och bekvämt att cykla eller gå.

Visionsbild för målet om flexibel och hållbar mobilitet, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om flexibel och hållbar mobilitet, illustration Nyréns arkitekter.

Bo, verka och bygg

Information för dig som är intresserad av att bo, finnas och bedriva verksamhet eller vara med att utveckla Slakthusområdet.

De första bostadshusen i området planeras att byggas under 2024 och vara inflyttningsklara 2026. Därefter kommer nya bostäder att bli klara efter hand fram till år 2033 när hela området beräknas vara klart. Totalt planeras tusentals nya bostäder. Det innebär att service och kommersiellt utbud kommer etableras och utvecklas efter hand.

Du som är intresserad av en hyresrätt i Slakthusområdet kan redan nu vända dig till stadens bostadsförmedling.

Byggaktörer

När försäljning av bostadsrätter och hyresrätter är aktuell informerar byggföretagen själva via sina webbplatser. Projektet utser byggaktörer för kvarteren successivt under projektets gång. Följande byggaktörer är klara för att bygga bostäder.

Kommunal service

Området hör till Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsområde och det är stadsdelsförvaltningen som ansvarar för en stor del av den kommunala servicen som förskolor, äldreomsorg, parkmiljö och socialtjänst. Information om stadens service, boendenätverk och hur du kan påverka ditt närområde hittar du på stadens webbplats.

Slakthusområdet omvandlas från ett industriområde till ny levande stadsdel där alla ska känna sig välkomna. Tusentals nya bostäder ska samsas sida vid sida med nya arbetsplatser, service och handel. Fokus för Slakthusområdet är mat, kultur och evenemang.

Kulturverksamhet för Slakthusområdet

Stockholms stad bistår genom kulturlotsning till kulturaktörer, fastighetsägare och byggaktörer för att medverka i matchningen mellan kulturverksamheter och lokaler samt att fungera som rådgivare i etableringsfrågor.

E-post: kulturlots@stockholm.se

Sedan maj 2021 finns en kulturplattform som ska bidra till en samverkan mellan alla inblandade aktörer och möjliggöra ett rikt kulturliv i området. Plattformen fungerar som en grund för att utveckla och tydliggöra stadens, fastighetsägarna och byggaktörerna, samt de kulturella och kreativa näringarnas kulturambitioner.

Hållbara testbäddar

Det pågår många olika projekt i Stockholm för att testa nya hållbara lösningar inom till exempel stadsodling och stadsutveckling. Ta del av några av dem nedan.

Utsedda byggaktörer

Om du är intresserad av att finnas och bedriva verksamhet i Slakthusområdet ska du kontakta respektive byggaktör. Byggaktörerna nedan är utsedda för att bygga, utveckla och förvalta lokaler i området.

  • Atrium Ljungberg ska bygga och utveckla kontor, hotell, restaurang, kommersiella lokaler, centrum, förskola och en gymnasieskola.
  • Aros Bostadsutveckling ska bygga förskola.
  • Castellum ska bygga och utveckla kontor och handel.
  • Corem ska bygga och utveckla centrum och kontor.
  • Einar Mattsson ska bygga en förskola.
  • Fastighetskontoret (Stockholms stad) bygga en ny idrottshall.
  • John Mattson ska utveckla kontor och handel.
  • K2A/Svenska Studenthus ska bygga en förskola och idrottshall.
  • Laterre (Slakthusgränd) ska bygga en förskola.
  • Micasa ska bygga ett vård- och omsorgsboende.
  • Primula ska bygga en förskola.
  • Region Stockholm, FUT (Förvaltning Utbyggd Tunnelbana) ska bygga ny tunnelbanestation.
  • S:t Erik Markförvaltning ska utveckla kontor och bygga centrum.
  • Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har en gymnasieskola och ska bygga en grundskola.
  • Stockholm parkering ska bygga mobilitets- och parkeringshus.

Det finns en stort intresse för att bygga i Slakthusområdet. Stockholms stad markanvisar kontinuerligt kvarter i Slakthusområdet. Intresseanmälan för markanvisning i området görs till exploateringskontorets projektledare. Kontoret träffar löpande intresserade byggaktörer för de olika etapperna.

Preliminär tidsplan

  • 2017: första markanvisning
  • 2018/2019: första byggnaden i området rivs
  • 2020–2023: de flesta byggnader som inte ska bevaras rivs
  • 2022: byggstart allmän plats (gator och torg) för etapp 1
  • 2024: första byggstart av bostäder och förberedande arbeten
  • 2025: byggstart kvartersmark (byggnader) 2A och 4A (SKH)
  • 2026: byggstart allmän plats (gator och torg) etapp 3
  • 2026: första inflyttning i Slakthusområdet (etapp 1) och ny gymnasieskola öppnar (2C)
  • 2028: byggstart kvartersmark (byggnader) för 2B och 3
  • 2030: trafikstart tunnelbana i området (FUT)
  • 2035: hela Slakthusområdet beräknas vara klart.

Markanvisningar

Mer information om markanvisningar finns på Stockholms stad webbplats. 

Kontakt

Fredrik Wallin, huvudprojektledare på exploateringskontoret

E-post: fredrik.wallin@stockholm.se

Bilder

Flygvy över Slakthusområdet norrut taget år 1931.
Flygvy över Slakthusområdet norrut taget år 1931.
Flygvy över Slakthusområdet norrut taget år 2015.
Flygvy över Slakthusområdet norrut taget år 2015.
Flygvy över Slakthusområdet norrut taget år 2022.
Flygvy över Slakthusområdet norrut taget år 2022.
Visionsbild för målet om flexibel och hållbar mobilitet, illustration Nyréns arkitekter.
Visionsbild för målet om flexibel och hållbar mobilitet, illustration Nyréns arkitekter.

Övergripande tidsplan

  • Programsamråd 8 december 2015–1 februari 2016
  • Godkännande av program och inriktningsbeslut 2 februari 2017
  • Avsiktsförklaring med Atrium Ljungberg presenteras 30 augusti 2018
  • Rivning av den första byggnaden påbörjas december 2018 
  • Klart avtal med Atrium Ljungberg för delar av Slakthusområdet 25 januari 2019
  • De flesta byggnader som inte ska bevaras rivs och markförberedande arbeten utförs 2020–2023
  • De första hyresgästerna i restaurerade äldre byggnader flyttar in 2023
  • Första byggstart av bostäder 2024
  • Första inflyttning i nya bostäder 2026
  • Trafikstart ny tunnelbana i området 2030
  • Hela Slakthusområdet beräknas vara klart cirka 2035.

Frågor och svar

Slakthusområdet utvecklas från ett industriområde till en unik stadsdel för bostäder, arbetsplatser och handel med fokus på mat-, kultur och upplevelser. Med många nya bostäder skapas en blandad stadsdel med trygga stråk som gör det attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. I Slakthusområdet finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader som bevaras och utvecklas. Byggnaderna kommer att fyllas med nytt innehåll och bidra till att göra området levande och välkomnande.

Utvecklingen av Slakthusområdet sker etappvis. Etapperna innehåller bostäder, arbetsplatser, handel, service med mera och utvecklas tillsammans med ett stort antal olika byggaktörer. 50 % hyresrätter och 50 % bostadsrätter planeras. I takt med att detaljplaner vinner laga kraft utvecklas området successivt och de industriföretag som inte kan vara kvar flyttar från området. Nya Slakthusområdet beräknas vara helt klart till kring år 2035.

Området har redan påbörjat sin förvandling till en ny destination i Stockholm för mat, kultur och upplevelser där alla ska känna sig välkomna. I området finns sedan flera år både skolor, handel, kulturella aktörer, kontor och nattklubbar. Publika och privata evenemang sker löpande i området.

Nya verksamheter flyttar in allt eftersom lokaler blir tillgängliga och nya byggs. Ett flertal nya restauranger har öppnat upp i de kulturhistoriska äldre byggnaderna. De första bostadshusen börjar byggas år 2024 med planerad inflyttning kring år 2026.

Gestaltningsprinciper för gator, parker och torg finns sammanställd i ett kvalitetsprogram för allmän plats som omfattar hela Slakthusområdet. Gatorna ska vara kvalitativa stadsrum med höga vistelsevärden, vilket innebär att de utformas på de gåendes villkor. Inom varje detaljplan finns framtagna dokument som beskriver gestaltningen av allmän platsmark utifrån följande huvudprinciper:

  • Ett gemensamt enhetligt golv med industrikänsla skapas mellan byggnaderna.
  • Den småskaliga variationen, eller den så kallade flikigheten i befintliga byggnader tas tillvara och återspeglas i den nya bebyggelsen.
  • Grönska i form av parker, trädplanterade torg och gröna gaturum skapas i området.

Stockholms stad har tagit fram ett Övergripande kvalitetsprogram för arkitekturen i Slakthusområdet som beskriver utformningen av den framtida bebyggelsen.

Inom varje detaljplan finns framtagna dokument som beskriver gestaltningen av byggnader. De befintliga byggnaderna ska varsamt byggas om, för att möta dagens behov av tillgänglighet och säkerhet, utan att förvanska de höga kulturhistoriska värdena. Nya byggnaderna ska utformas med respekt för den omgivande arkitekturen. Byggnadsmaterial från rivna byggnader ska återanvändas. Nya material och färger ska smälta in fint i omgivningen. En stor omsorg ska läggas på bottenvåningarnas utformning, för att skapa en öppen och trygg miljö med högt i tak, många entréer och stora glaspartier.

Gatustrukturen kopplar samman Slakthusområdet med omkringliggande stadsdelar. ”Diagonalen” kallas en ny bred parkgata som i väster ansluter till Enskede gård och i öster förlängs med en ny gång- och cykelbro över Nynäsvägen till Blåsut. Fem gator förlängs till Enskedevägen, vilket är en förutsättning för förbättrade kopplingar till Gamla Enskede och söderort.

När tunnelbanans blå linje byggs ut till söderort får Slakthusområdet en station med två uppgångar. En tunnelbaneuppgång i norra delen av området vid Kulturkvarteren, och en andra uppgång centralt vid Centrala parken. Byggtiden är planerad till tio år med trafikstart kring 2030. När nya tunnelbanan är i drift kommer stationerna Globen och Enskede gård läggas ner. Området kring de nya uppgångarna kommer vara byggarbetsplatser under större delen av tunnelbanans byggtid. Det kommer bli max 300 meter till tunnelbanan från alla delar av Slakthusområdet.

Frågor om tunnelbaneutbyggnaden hänvisas till Region Stockholm.

Planprocessen omfattar flera skeden. Under program- och detaljplaneskedet genomförs samråd då fastighetsägare, boende, kommunala förvaltningar, myndigheter med flera ges möjlighet att yttra sig. I hela processen ska allmänna och privata intressen vägas mot varandra.

Området utvecklas successivt i flera etapper med ett antal olika detaljplaner. I varje detaljplan sker samråd och granskning med allmänheten och då har alla möjlighet att komma med synpunkter.

Historik

Djuren som anlände till Slakthusområdet via järnväg släpptes av längs med den 300 meter långa perrongen och föstes in i ett stort antal fållor. Nästa steg var att visa upp djuren för köparna i marknadshallarna. Marknaden pågick i samma form i dryga 20 år tills en av byggnaderna i stället användes som marknadshall för kött.

1912 slogs portarna upp till Slakthusområdet och då fanns det marknadshallar för svin- och småboskap samt storboskap.

I marknadshallarna visades djuren upp och det var också här som affärerna skedde mellan säljarna som allra oftast bestod av småbönder och de verksamma slakteriföretagen. Stockholms stad bedrev alltså inte själv slaktverksamheten utan den sköttes av ungefär 250 fristående eller företagsanställda slaktare i området.

En kortvarig marknad för kött

Det var två stadskommissionärer och en enskild kommissionär som förmedlade affärerna mellan djurägarna och slakterierna i marknadshallarna. En stadskommissionär var en person som anlitades av kommunen för försäljningsuppdrag. Men redan år 1936 så lades kreatursmarknaden ner och marknadshallen för storboskap gjordes då i stället om till en marknadshall för kött.

Kontor och restauranger

I dag äger fastighetsutvecklaren Atrium Ljungberg marknadshallarna och byggnaderna kommer i takt med nya områdets utveckling att inrymma kontor och publika verksamheter som restauranger och caféer. Temat för Slakthusområdets innehåll är mat, kultur och upplevelser.

Bild: Atrium Ljungberg

Under 1800-talets sista decennier växte kunskapen om hur bakterie- och virussmittor sprids. Ett enträget arbete för förbättrad renlighet i hem, på arbetsplatser och inom sjukvården påbörjades. Även inom slakterinäringen blev frågan om sanitet av stor betydelse. Slakthusområdet har sedan 1912 varit en knutpunkt för mat och människor.

Vid sekelskiftet 1900 fanns över 100 privata slakthus runt om staden. De hygieniska förhållandena var av varierande kvalitet, liksom kontrollen av köttets frihet från smittor. Stockholms stad beslöt därför att slakten skulle ske i stadens regi och 1906 började ett modernt slakthus byggas i Enskede. Många av byggnaderna uppfördes i jugendstil.

1906 skapades Stockholms slakthus- och saluhallsstyrelse, som fick i uppdrag att genomföra planerna på ett toppmodernt kommunalt slakthus i Enskede. Strax efter att det nya Slakthusområdet invigdes 1912 beslutades att allt kött som såldes i Stockholm skulle kontrolleras av staden och helst även slaktas vid Slakthuset.

Flygbild över Slakthusområdet, tidigt 1900-tal. Stockholmskällan.

Området har under åren fått växa och till slut blivit det som vi idag kallar för Slakthusområdet som i ett helt sekel hanterat och försörjt Stockholm med livsmedel av hög kvalitet och samtidigt utvecklat Stockholms näringsliv och gastronomi med hjälp av bra råvaror, skickliga hantverkare och gediget entreprenörskap.

Idag finns drygt 250 företag i området med cirka 3 800 anställda. Många byggnader och miljöer har stora kulturhistoriska värden.

Till hundraårsjubileet 2012 tog fastighetskontoret fram boken "Kött och blod" för att dokumentera och bevara områdets historia.

Boken Kött & Blod – Stockholmskällan

Interiör från Förbindelsehallen, tidigt 1900-tal.
Källa:Stockholmskällan

Stockholms stads slakthus var, när det byggdes år 1912, en mycket modern anläggning, präglad av ny slakteriteknik och höga krav på hygien.

Stora förbindelsehallens funktion var att knyta ihop slakthallarna, för svin, små- och storboskap, med kylhuset. I dag inrymmer Förbindelsehallen bland annat kontor, korvfabrik och bageri, och har även blivit en plats för olika kulturscener.

I Slakthusområdet bedrevs handel och slakt av nötkreatur, får, get, svin och häst. Från starten 1920 och framåt år 1930 var slakthuset en förlustaffär för Stockholms stad eftersom antalet slaktade djur blev betydligt mindre än beräknat, då regionens köttproducenter låg för långt bort från Slakthusområdet. Det fick konsekvensen att bara 25 procent av regionens konsumtion slaktades i området. Men efter att Sveriges Slakteriförbund bildats 1933 ökade slakten och redan år 1935 hade området nära hälften av all slakt i regionen. År 1939 nådde slakthuset "all time high" med 98 000 slaktade djur. Under 30-talet utvecklades området även med styckningsföretag och charkuterifabriker.

Förbindelse mellan slakt och kylhus

Exteriör från Förbindelsehallen, tidigt 1900-tal.
Källa:Stockholmskällan

Förbindelsehallens funktion var att på ett storskaligt och effektivt sätt knyta ihop slakthallarna, för svin, små- och storboskap, till kylhuset. Djurkropparna fördes fram med traverser i hängbanor från slakthallarna, in i förbindelsehallen, och vidare in i kylhuset. Norr om förbindelsehallen låg även en avlastningskaj som nyttjades för de djur som transporterades via spårvägen till området.

Korvtillverkning i Slakthusområdet, 1920-tal. Källa: Stockholmskällan

Kulturscen

Förbindelsehallen är en av de byggnader som ska vara publika i Slakthusområdet. Den avlånga hallen har använts till olika kulturscener med publik uppåt 3 500 personer senaste åren. Sommaren 2019 höll bland andra Parkteatern förställningar där. Förbindelsehallen och fler kulturarrangemang är planerade att genomföras i denna och andra lokaler i området.

Visionsbild Förbindelsehallen, illustration Niras arkitekter.

Källor: Boken Kött & Blod samt Riksantikvarieämbetet.


Börshuset i Slakthusområdet, tidigt 1900-tal. Källa. Stockholmskällan.

Börshuset uppfördes 1912 och inrymde utöver börssal för kreaturshandel även restaurang, bank, post-, telegraf-, och telefonstation samt hotellrum och bostäder för restaurangpersonalen. Den stora börssalen kom dock knappt aldrig till användning för kreaturshandel, utan blev i stället en arbetarmatsal.

Börshuset fick samma arkitektur i jugendstil som de ursprungliga byggnaderna som restes fram till och med 1912. Till fasaderna användes ett grått kalksandtegel och takmaterialet var gjort av eternitplattor. Arkitekt Gustav Wickman ritade ritade bland andra Berns salonger och Sturebadet i Stockholm. Jugendstilen som han anammade var då ovanlig för industribyggnader i Sverige.

Börssal blev matsal

Börssalen som var avsedd för kreaturshandel hade dubbel takhöjd och var med sina 140 kvadratmeter den största salen i byggnaden. Men salen kom knappt till användning för kreaturshandeln, utan gjordes i stället om till en arbetarmatsal.

Hotat av rivning, saluhallsstyrelsen blev ny hyresgäst

Det fanns under mitten av 1900-talet planer på att riva börshuset tillsammans med flera andra byggnader för att ersätta dem med moderna byggnader. Men rivningsbeslutet uteblev.

När Klarahallarna revs i centrala Stockholm 1985 flyttade slakthus- och saluhallsförvaltningen till Börshuset i Slakthusområdet.

Förvaltningen bytte 1993 namn till Saluhallsstyrelsen och blev 2004 en del av Gatu- och fastighetskontoret (som numera heter fastighetskontoret) och lämnade samtidigt lokalerna i Börshuset. Sedan 2000-talet huserar olika förvaltningar, förbund och föreningar Börshuset.

Byggnadens centrala rum, där åtta pelare bär upp ett, lanterninkrönt, höjt mittparti har återupprättats till sin originalutformning efter flertalet ombyggnationer under åren.

För mer än hundra år sedan sköljdes tarmar rena och preparerades inför korvtillverkning i Renseriet och med skottkärror togs restprodukterna sedan hit. I folkmun kallas byggnaden i dag ”Slaktkyrkan” och är en kulturklubb och mötesplats för kultur, exempelvis musikkonserter, klubbar, utställningar och filmvisningar.

Renseriet och spillningshusen eller Slaktkyrkan som byggnaderna numera kallas betraktas ha särskilt högt kulturhistoriskt värde, då de fortfarande till stor del består av den ursprungliga anläggningen som för hundra år sedan var just för tarmrenseri och dynga. Den har därför fått en så kallad ”blå-märkning” av Stockholms stads stadsmuseum och varsamt renoverats efter arkitekten Gustav Wickman gamla ritningar. Renoveringen av byggnaden ingick i Stockholms stads projekt ”Grow smarter” med mål att bevara kulturhistoriska värden och var klar 2019.

Tarmar preparerades inför korvtillverkning

Renseriet och spillningshuset låg sist i Slakthusområdets produktionssystem. I renseriet sköljdes tarmar rena och preparerades inför korvtillverkning. Skottkärror kördes därefter fullastade med tarm- och maginnehåll till spillningshuset där restprodukterna dumpades i vagnar för att forslas vidare bort via ett stickspår på järnvägsspåret i området.

En byggnad med olika verksamheter

Under mellan- och efterkrigstiden fick köttproduktionen mindre betydelse i Slakthusområdet och byggnaden hyrdes därför i stället ut till företag som var verksamma inom livsmedelsindustrin. Byggnaden stod därefter oanvänd mellan åren 2011-2018. Efter renovering och modernisering inhyser byggnaden i dag kultur- och nattklubben Slaktkyrkan.

Ralph Erskines Charkuteristen

"Gardiner av glas" blev stilbildande

I Slakthusområdet är det är endast en byggnad från 1955 som har samma kulturhistoriska värde som arkitekt Gustaf Wickmans ursprungliga byggnadsbestånd från 1912. Det är arkitekten Ralph Erskines lager- och kontorsbyggnad Charkuteristen. När den byggdes på 50-talet hade den en mycket ovanlig konstruktion i Sverige – en icke bärande glasfasad.

Arkitekten Ralph Erskine ritade byggnaden tillsammans med sin kollega Yngve Fredriksén för kafferosteri- och företag för kolonialvaror Möller & Co.

Byggnaden består av en tvåvåningsbyggnad i rött tegel med en tre våningars kontorsbyggnad ovanpå, där glasfasaden hänger som en gardin framför byggnadens stomme. Det är en icke bärande fasad, kallad "curtain wall", som består av glas, teak och plåt. I Sverige var konstruktionen en nyhet på 1950-talet.

Sveriges mest kända exempel på "curtain wall" fasad är Hötorgsskraporna som restes i Stockholm mellan åren 1955 och 1962.

Sveriges första grossist med självhämtning

Förutom kontor och kafferosteri så användes fastigheten också som lager för Sveriges första grossist med varor som handlare för livsmedelsbutiker, restauranger och storkök kunde avhämta själva.

Grossisten fungerade som en checkpoint för att spara resväg och tid för kunderna. Ett tag fanns det även ett rum för att bananer att mogna i, i fastigheten.

Ralph Erskine

Ralph Erskine kom från Storbritannien till Sverige som nybliven arkitekt 1939. Erskine fascinerades av det svenska samhällets tankegångar och nära samband mellan arkitektur, formgivning och socialt ansvarstagande och stannade i Sverige livet ut. Han har utformat en rad byggnader i en personlig och fantasifull stil runt om i Sverige, men blev först riktigt erkänd på 1980-talet när han skapade flera byggnader på universitetsområdet i Frescati.

Märkt som blå byggnad

Byggnaden Charkuteristen blev klassificerad som blå år 2006 av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär att byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde jämförbart med ett byggnadsminne i kulturminneslagen. Fastighetsutvecklaren Castellum äger i dag fastigheten.

Stadsmuseets klassificeringssystem

Vill du veta mer?

Träffa oss

Kontakta oss i projektet

Skicka in din fråga via formuläret.

* Obligatorisk uppgift

Vad handlar din fråga om?*

Frågor om kö, priser och inflyttning

Kontakta byggaktören för frågor om hur du ställer dig i kö, prisuppgifter, tid för inflyttning och liknande. Vem som är byggaktör hittar du högre upp på denna sida.

Telefonkontakt

Lovisa Kihlborg
Stadsplanerare, stadsbyggnadskontoret
Telefon: 08-508 27 397

Fredrik Wallin
Projektledare, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 672

Jenny Brolin
Kommunikationsstrateg, exploateringskontoret
Telefon: 08-508 26 532

Områden i Söderstaden

Uppdaterad