Energihamnen

Där stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden nu växer fram, har i över 100 år präglats av storskalig industrimiljö och infrastruktur. Gasverk i Hjorthagen, oljecisterner i Loudden, containerhamn och hamnverksamhet i Värtahamnen och Frihamnen. Idag har många av dessa verksamheter flyttats, lagts ner eller omvandlas till nya stadskvarter. Hamnens verksamhet har flyttat ut på pirerna för att ge rum för bostäder, kontor och service. 
 
Hamnen som funktion utgör ett riksintresse och industriverksamheterna i Energihamnen kommer att finnas kvar och är vitala, nödvändiga delar av Stockholmsregionens energi- och betongförsörjning. Stockholm Exergi och Heidelberg Materials har gjort lokaliseringsutredningar för de verksamheter som planeras som visar att Energihamnen är en lämplig placering, där tillgång till befintlig hamn, industrispår och Norra Länken redan finns. Dessutom är stora investeringar i infrastruktur gjorda både över och under mark varför funktioner på platsen är svåra att flytta. Den kringliggande bostadsbebyggelsen har sedan den tidiga planeringen av stadsutvecklingen, bedömts vara på tillräckligt avstånd. 

Stora delar av planerad utvidgad verksamhet medges redan inom gällande detaljplan. Ändringen innebär främst en utökning av den tillåtna byggnadshöjden för industri- och hamnverksamhet samt ett markreservat för en ny spårväg.

I Energihamnen planerar Stockholm Exergi för Europas största bio CCS-anläggning, för vilken mark- och miljödomstolen gett miljötillstånd. När anläggningen är klar kommer den att kunna fånga in 800 000 ton koldioxid per år, vilket är mer än vägtrafiken i Stockholm släpper ut under samma period. Planen är att verksamheten ska kunna tas i bruk 2028.

Stockholm Exergi arbetar med fyra olika scenarier. Detaljplanen möjliggör samtliga scenarier och innebär högre byggnadshöjder jämfört med gällande detaljplan.

Koldioxidinfångning - En makalös manick, Stockholm Exergi

Lövholmen där cementdepån ligger idag är utpekat som ett stadsutvecklingsområde i översiktsplanen där cirka 1 800 bostäder planeras för ska byggas. Heidelberg Materials vill flytta sin verksamhet. Genom att flytta cementdepån till Energihamnen samlokaliseras denna med den betongindustri som ligger där redan idag, vilket ger färre transporter samt modernare industribyggnader. Här finns också för cementindustrin viktig tillgång till industrispår, hamn och närhet till Norra länken samtidigt som mark frigörs för bostäder i Lövholmen. 

Planen för cementdepå i Energihamnen Värtan, Heidelberg Materials Cement Sverige

Stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden präglas till viss del av storskalig industrimiljö och infrastruktur, bland annat i Energihamnen. Marken ska användas effektivt och rätt funktioner ska finnas på rätt plats. Industrier har flyttats från stadsutvecklingsområdet, såsom containerterminalen i Frihamnen, industrimiljön har förstärkts på pirerna i hamnen och i Energihamnen planeras för komplettering och förtätning av befintlig industri. Flytten av cementdepå till Energihamnen kommer att frigöra plats för bostäder i Lövholmen och samla och samordna industrifunktioner på en och samma plats för att effektivisera stadens materialförsörjning. Stockholm Exergis nya anläggning syftar till att minska Sveriges och stadens koldioxidutsläpp genom Bio CSS-teknik (Carbon Capture and Storage), vilket innebär infångning och lagring av koldioxid. På så vis bidrar detta till resurshushållning och minskad klimatpåverkan. 

Plansamråd avslutades oktober 2018. Detaljplanen har nu reviderats och granskning som sker 23 april-20 maj 2025. Beslut av kommunfullmäktige beräknas tidigast ske under 2026. Viss utbyggnad, såsom Stockholm Exergis Bio-CCS, som redan erhållit bygglov, kommer att påbörjas inom redan gällande detaljplan. Emedan övrig byggnation inväntar att den nya detaljplanen får laga kraft.

En detaljplan reglerar hur och var staden får bebyggas, hur vägar och parker ska anläggas och så vidare. Gällande detaljplaner styr markanvändning och om bygglov beviljas eller ej.

Plansamråd genomförs för att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan, med lagstöd i Plan- och bygglagen (PBL). Under samrådet samlas synpunkter in från myndigheter och organisationer, fastighetsägare och allmänhet. Efter samråd revideras underlaget utifrån inkomna synpunkter och därefter ställs planförslaget ut på granskning. 
 
Samråd enligt miljöbalken ska göras när en verksamhet söker tillstånd för att starta och driva en verksamhet som kan påverka miljön. Det gäller även om man vill ändra en befintlig verksamhet. Heidelberg Materials genomförde ett sådant samråd i maj 2024. 

Du kan lämna synpunkter på framtaget planförslag under samrådet och under granskning i planprocessen. Samrådet avslutades i oktober 2018. Perioden för granskning pågår från 23 april till 20 maj 2025.

En omfattande provtagning av markföroreningar inom Energihamnen visar att marken delvis är förorenad med olja, tjärprodukter och metaller från tidigare verksamheter. Marken utgör ingen fara för allmänheten. Alla de massor som eventuellt grävs upp vid markarbeten kommer att klassificeras och omhändertas enligt gällande föreskrifter. Föroreningssituationen finns närmare beskriven i Miljökonsekvensbeskrivningen. 

Miljökonsekvensbeskrivningen, Bygg- och plantjänsten

Områdets platta karaktär med hög andel hårdgjorda ytor gör det utsatt vid skyfall. Planförslaget bedöms inte innebära några större förändringar i risken för översvämningar jämfört med nuläget. Skyfallsflöden säkerställs i planförslaget som möjliggör avrinning i Lilla Värtan.

I Energihamnen med närområde sker redan idag en stor del transporter. De tillkommande transporterna från verksamheterna och därmed tillkommande luftutsläpp kommer vara försumbar jämfört med områdets totala utsläpp. Damningsrisken från planerade verksamheter bedöms som mycket låg och påverkan är främst lokal vilket innebär att planförslaget inte är en betydande källa till luftföroreningshalter inom planområdet. Luftkvalitetsfrågan finns närmare beskriven i miljökonsekvensbeskrivningen och utredningen av spridningsberäkningar för halter av partiklar. 

Miljökonsekvensbeskrivningen, Bygg- och plantjänsten

I Energihamnen idag ligger industrier som ger upphov till buller och i närområdet ligger större trafikleder som genererar vägbuller. De tillkommande verksamheterna kommer att innebära ett marginellt bidrag till bullersituationen jämfört med idag. Bullerfrågan finns närmare beskriven i miljökonsekvensbeskrivningen och rapporten om omgivningsbuller.   

Miljökonsekvensbeskrivningen, Bygg- och plantjänsten

I Energihamnen ligger olika industrier och intill finns större trafikleder, såväl väg som för fartyg. Risker kopplade till dessa verksamheter finns i form av till exempel olyckor med farligt gods och påkörning. Riskerna idag och för planerad framtida verksamhet beskrivs i riskbedömningsrapporten och miljökonsekvensbeskrivningen. 

Bygg- och plantjänsten

Planerade verksamheter är kopplade till olika risker, både sådana som redan idag finns i Energihamnen samt nya. Hur dessa kan minimeras beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen.  

Miljökonsekvensbeskrivningen, Bygg- och plantjänsten

Ja, planerad detaljplan innebär att högre byggnader än i nuläget tillåts och stadsbilden kommer att förändras. Placering och utformning av de högre byggnaderna inom Energihamnen har studerats noga för att försöka begränsa påverkan på stadsbilden. Förslagets påverkan på riksintresset för kulturmiljön har utretts utifrån planens olika utvecklingsscenarier. Dessa bedöms medföra små till måttliga, eller måttliga till stora negativa konsekvenser, men de riskerar inte att påtagligt skada riksintresset. 

Kulturmiljöutredningen, Bygg- och plantjänsten