Börshuset i Slakthusområdet, tidigt 1900-tal. Stockholmskällan.

Börshuset

Börshuset uppfördes 1912 och inrymde utöver börssal för kreaturshandel även restaurang, bank, post-, telegraf-, och telefonstation samt hotellrum och bostäder för restaurangpersonalen. Den stora börssalen kom dock knappt aldrig till användning för kreaturshandel, utan blev i stället en arbetarmatsal.

Börshuset fick samma arkitektur i jugendstil som de ursprungliga byggnaderna som restes fram till och med 1912. Till fasaderna användes ett grått kalksandtegel och takmaterialet var gjort av eternitplattor. Arkitekt Gustav Wickman ritade ritade bland andra Berns salonger och Sturebadet i Stockholm. Jugendstilen som han anammade var då ovanlig för industribyggnader i Sverige.

Börssal blev matsal

Börssalen som var avsedd för kreaturshandel hade dubbel takhöjd och var med sina 140 kvadratmeter den största salen i byggnaden. Men salen kom knappt till användning för kreaturshandeln, utan gjordes i stället om till en arbetarmatsal.

Hotat av rivning, saluhallsstyrelsen blev ny hyresgäst

Det fanns under mitten av 1900-talet planer på att riva börshuset tillsammans med flera andra byggnader för att ersätta dem med moderna byggnader. Men rivningsbeslutet uteblev.

När Klarahallarna revs i centrala Stockholm 1985 flyttade slakthus- och saluhallsförvaltningen till Börshuset i Slakthusområdet.

Förvaltningen bytte 1993 namn till Saluhallsstyrelsen och blev 2004 en del av Gatu- och fastighetskontoret (som numera heter fastighetskontoret) och lämnade samtidigt lokalerna i Börshuset. Sedan 2000-talet huserar olika förvaltningar, förbund och föreningar Börshuset. Idag är Börshuset varsamt rustat och det är nya verksamheter med koppling till mat och kultur som fyller byggnaden. Fastighetsutvecklaren Atrium Ljungberg äger byggnaden.

Uppdaterad