Stockholms stads slakthus var, när det byggdes år 1912, en mycket modern anläggning, präglad av ny slakteriteknik och höga krav på hygien.
Förbindelsehallens funktion var att knyta ihop slakthallarna, för svin, små- och storboskap, med kylhuset. Idag har den varsamt restaurerade Förbindelsehallen blivit en plats för olika kulturscener och evenemang.
I Slakthusområdet bedrevs handel och slakt av nötkreatur, får, get, svin och häst. Från starten 1920 och framåt år 1930 var slakthuset en förlustaffär för Stockholms stad eftersom antalet slaktade djur blev betydligt mindre än beräknat, då regionens köttproducenter låg för långt bort från Slakthusområdet. Det fick konsekvensen att bara 25 procent av regionens konsumtion slaktades i området. Men efter att Sveriges Slakteriförbund bildats 1933 ökade slakten och redan år 1935 hade området nära hälften av all slakt i regionen. År 1939 nådde slakthuset "all time high" med 98 000 slaktade djur. Under 30-talet utvecklades området även med styckningsföretag och charkuterifabriker.
Förbindelse mellan slakt och kylhus
Förbindelsehallens funktion var att på ett storskaligt och effektivt sätt knyta ihop slakthallarna, för svin, små- och storboskap, till kylhuset. Djurkropparna fördes fram med traverser i hängbanor från slakthallarna, in i förbindelsehallen, och vidare in i kylhuset. Norr om förbindelsehallen låg även en avlastningskaj som nyttjades för de djur som transporterades via spårvägen till området.
Kulturscen
Förbindelsehallen är en av de byggnader som ska vara publika i Slakthusområdet. Den avlånga hallen har använts till olika kulturscener med publik uppåt 3 500 personer de senaste åren.
Källor: Boken Kött & Blod samt Riksantikvarieämbetet.
