Miljö- och klimatförändringarna påverkar allt liv på jorden. Att göra som vi alltid gjort går inte längre. Stockholms stad arbetar, tillsammans med stockholmare och med näringsliv och akademi, med att utveckla samhället så att miljö- och klimatpåverkan minskar. Vi ska också utveckla stadens tålighet och motståndskraft, både för att hantera dagens miljö- och säkerhetsfrågor och för att möta framtida klimatförändringar.
För att säkerställa en hållbar utveckling och framtida potential måste enskilda projekt ses i ett större sammanhang så att långsiktiga mål och stadsbyggnadsinsatser inte försvåras eller blir omöjliga. Det gör staden bland annat genom sin översiktsplan. Där beskriver staden hur bebyggelse och mark- och vattenanvändning kan utvecklas på lång sikt.
Stockholms stads miljöprogram
Stadens arbete utgår från Miljöprogram 2030 som slår fast mål för stadens arbete inom miljö- och klimatområdet. Programmet omfattar sju mål:
- en rättvis och inkluderande omställning
- ett Stockholm utan globalt klimatavtryck
- ett Stockholm med livskraftiga ekosystem
- ett klimatanpassat Stockholm
- ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm
- ett giftfritt Stockholm
- ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö.
Så arbetar staden med miljö och klimat
1. En rättvis och inkluderande omställning
Målet handlar om att ha ett rättviseperspektiv i miljö- och klimatarbetet för att bidra till ett mer jämlikt samhälle. Stadens verksamheter ska utformas så att de stärker en rättvis omställning och grupper som drabbas hårdast av miljöproblemen ska skyddas. Stockholmarna ska vara delaktiga och ha inflytande i omställningen.
Utifrån ett historiskt och globalt rättviseperspektiv har Sverige och Stockholm haft höga nivåer av växthusgasutsläpp under lång tid. Det innebär att vi nu måste minska våra utsläpp i snabbare takt än många andra länder.
Exempel på åtgärder inom området:
- Komplettera stadens styrmodell för styrning och uppföljning av stora investeringsprojekt med ett miljö- och klimaträttviseperspektiv.
- Arbeta för att öka invånarnas delaktighet och inflytande i miljö- och klimatfrågor i staden genom att exempelvis utveckla ett medborgarråd och ett utökat samarbete med civilsamhället.
Den klimatsmarta staden, podden Stockholm växer
2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck
Utsläppen av växthusgaser inom Stockholms geografiska område ska minska kraftigt, samtidigt som återtaget av koldioxid från atmosfären ska öka markant. Det övergripande målet är att Stockholm ska vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Stockholms stads egen organisation ska gå före och fasa ut den fossila energin tio år tidigare, år 2030.
Exempel på åtgärder inom området:
- Ställa krav på gränsvärden för byggnaders totala klimatpåverkan vid nybyggnation utifrån klimatberäkningar och livscykelanalyser.
- Genomföra åtgärder för att minska klimatpåverkan från nybyggnation och renoveringar, exempelvis genom återbruk, att undvika rivning, klimatförbättrad betong, samt att använda trämaterial.
- Utveckla en plan för en klimatneutral byggsektor i Stockholm tillsammans med näringslivet.
Klimathandlingsplan 2030 beskriver konkreta åtgärder som Stockholms stad behöver genomföra för att nå målet om en rättvis omställning för ett Stockholm utan globalt klimatavtryck. Handlingsplanen lägger fast en lokal utsläppsbudget för Stockholm.
Klimathandlingsplan 2030 (pdf)
3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem
Naturen i staden fyller flera funktioner och bidrar till en hållbar, motståndskraftig och attraktiv stad. De arter som finns naturligt i staden ska finnas i livskraftiga populationer i väl fungerande ekosystem på land och i vatten. Staden ska ha en positiv påverkan på biologisk mångfald, både lokalt och i omvärlden. Områden med höga naturvärden ska värnas, livsmiljöer ska restaureras och den blågröna infrastrukturen ska stärkas. Stadsutvecklingen ska bidra till att stärka och skydda den biologiska mångfalden, öka förutsättningarna för ekosystemtjänster och förbättra vattenkvaliteten.
Exempel på åtgärder inom området:
- Utveckla stadens arbete med mångfunktionella lösningar och ekosystemtjänster.
- Identifiera påverkan på naturvärden och ekologiska samband och funktioner under hela stadsutvecklingsprocessen.
- Utveckla stadens arbete med rening av dagvatten i samband med exploateringar och större ombyggnationer.
Stadens handlingsplan för biologisk mångfald anger inriktningen för arbetet med att skydda och främja biologisk mångfald inom Stockholms stad.
Handlingsplan för biologisk mångfald (pdf)
Stadens handlingsplan för god vattenstatus anger hur staden ska arbeta för att uppnå god ekologisk och kemisk status i Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten, enligt EU:s vattendirektiv.
Handlingsplan för god vattenstatus (pdf)
4. Ett klimatanpassat Stockholm
Klimatanpassning handlar om att planera väl för skyfall, översvämningar och variationer av vattennivåer. Planerna omfattar också hänsyn till värme och ökade temperaturer. Markens och bebyggelsens placering och utformning kan anpassas efter klimatförändringarnas effekter och så att de mildrar effekterna. Exempel på det är att inte bygga där det finns risk för översvämningar och planera in grönska som både hanterar vatten bättre och minskar temperaturen.
Exempel på åtgärder inom området:
- Genomföra temperatursänkande åtgärder på och i anslutning till stadens byggnader för att säkerställa en god inomhusmiljö med prioritet för sårbara grupper.
- Skapa multifunktionella lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten vid skyfall och öka den befintliga stadsmiljön med mer grönska och vegetation.
- Öka krontäckningsgraden med en målsättning om minst 30 procent i de områden där människor riskerar att drabbas av värmeöeffekter.
- Initiera samarbeten med externa aktörer såsom myndigheter, fastighetsägare och verksamhetsägare i syfte att åstadkomma gemensamma lösningar på identifierade risker.
Stadens handlingsplan för klimatanpassning slår fast ambitionsnivåer, angreppssätt och ett antal konkreta aktiviteter för klimatanpassningsarbetet.
Handlingsplan för klimatanpassning 2022–2025 (pdf)
5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm
Jordens resurser är begränsade och för att bli en hållbar stad behöver resurser användas på ett bättre och mer effektivt sätt. Stockholms stad ska driva på omställningen genom den egna verksamheten och efterfråga och använda resurseffektiva och cirkulära lösningar. För att nå målet behövs insatser från såväl staden som alla som lever och verkar i staden. Målet är centralt för att nå flera andra mål i miljö-programmet.
Exempel på åtgärder inom området:
- Använda leverantörsdialoger under hela inköpsprocessen för att möjliggöra innovation och nya cirkulära lösningar.
- Verka för att i högre utsträckning bevara befintliga byggnader och undvika rivningar.
- Öka lokal återanvändning av schaktmassor i bygg- och anläggningsprojekt.
- Tillsammans med byggaktörer driva på för att få på plats ett storskaligt byggåterbruk.
- Tillsammans med fastighetsägare utveckla gemensamma minimumkrav på återbrukade byggmaterial och demonterbarhet vid nybyggnation.
Stadens handlingsplan för cirkulärt byggande stöttar ett långsiktigt arbete för ökad cirkularitet och minskat byggavfall.
Handlingsplan för cirkulärt byggande (pdf)
6. Ett giftfritt Stockholm
Samtidigt som många kemikalier har viktiga funktioner, till exempel sådana som används i läkemedel, har de vissa egenskaper som kan skada miljön och människors hälsa. Därför är det viktigt att staden minskar användningen av skadliga ämnen och höjer kunskapen om var de finns.
Platser som historiskt har utsatts för stora utsläpp utgör miljö- och hälsorisker. De historiska utsläppen behöver tas om hand genom hantering av de förorenade mark- och sedimentområden. Bygg- och anläggningssektorn använder stora volymer material som kan innehålla skadliga ämnen. Materialet kommer många gånger användas under lång tid – ofta flera decennier. Det kan få stor påverkan på människor och andra organismer, i både den yttre miljön och inomhus.
Exempel på åtgärder inom området:
- Genomföra ansvarsutredningar för prioriterade platser och områden.
- Utreda och åtgärda förorenade områden som innebär en exponering och risk för människors hälsa och miljön, till exempel genom att bidra till att stadens yt- och grundvatten inte följer miljökvalitetsnormer för vatten.
- Utveckla innovativa och naturbaserade metoder för mark- och vattenrening, såsom växtsanering.
Stadens kemikalieplan innehåller bland annat ett kapitel som omfattar bygg, anläggning och ledningsägares projekt.
7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö
Stockholmarna ska inte utsättas för hälsorisker som kommer av skadliga nivåer av buller eller luftföroreningar. Luften i Stockholm ska vara ren och Stockholms ljudmiljö ska vara god och främja trivsel och rekreation. Trafiken är den största källan till luftföroreningar och buller i Stockholm. Därför måste den negativa miljöpåverkan från trafiken minska.
Exempel på åtgärder inom området:
- Fortsätta arbetet med att främja elektrifiering av fordon och arbetsmaskiner, införa dubbdäcksförbud, miljözoner och stadsmiljözoner samt sänka hastigheter och utforma gatorna för lägre hastigheter.
- Fortsätta arbete med dammbindande åtgärder för att minska partikelhalterna.
- Använda bullerreducerande vägbeläggningar.
- Tillämpa gröna lösningar för en förbättrad ljudmiljö, exempelvis sedumtak, gröna väggar, ersätta hårdgjorda ytor med gräs, buskar eller ängsväxter.
Arbetet utifrån stadens åtgärdsprogram mot buller 2024–2028 ska leda till förbättrad ljudmiljö och att minska antalet boende som är exponerade för trafikbuller i staden, huvudsakligen genom åtgärder i befintlig miljö.
Åtgärdsprogram mot buller 2024–2028 (pdf)
Statistik, fakta och rapporter
Inom området klimat och miljö har staden under åren tagit fram en rad rapporter och utredningar som kan användas som kunskapsunderlag i stadens utvecklingsarbete.
Utredningar och rapporter inom miljö och klimat
På webbplatsen Miljöbarometern redovisas fakta om miljön i Stockholm. Där finns också information om klimatförändringar och klimatanpassning och svar på en mängd miljöfrågor om staden.
