Gasklocka 2 ritades av Ferdinand Boberg och stod klar 1899, för att året efter gå i produktion. Gasklocka 2 är en av två tegelgasklockor som finns i Norra Djurgårdsstaden och deras utformning påminner om varandra, även om Gasklocka 2 är betydligt större. Den är dessutom en av de bäst bevarade byggnaderna i gasverksområdet och har stort kulturhistoriskt värde för området som helhet.
Gasklockans stora byggnadsvolym består av höga murar som står på en sockelmur av granit. De röda tegelfasaderna består av trettiotvå fack med lika många kraftiga strävpelare. Varje fack rymmer tre fönsterpar med raka valv. Under marknivån finns klockkaret i vilket gasbehållaren var nedsänkt. I gasklockan mellanlagrades gas som levererades till hushåll och industri i Stockholm under 92 år.
Byggår: 1899
Area BTA: 2 365 m²
Ett hus i huset – modern teknik möter historia
Kärnan i omvandlingen är byggandet av en ny, fristående konstruktion inuti den befintliga gasklockan. Lösningen, ett "hus i huset", gör det möjligt att skapa en funktionell och tekniskt avancerad scenbyggnad utan att kompromissa med den historiska exteriören. Den nya inre byggnaden, ritad av arkitekt Jan Izikowitz, Tengbom, blir 25 meter hög och 40 meter bred. En viktig del av gestaltningen har varit att minst hälften av gasklockans ursprungliga innerväggar ska förbli synliga för besökarna.
Parallellt med nybyggnationen har ett omfattande restaureringsarbete av det yttre skalet utförts. Byggnadens 200 fönster, med cirka 4 000 detaljer, har varsamt renoverats. Skadat tegel i fasaden har bytts ut mot specialbeställt material för att efterlikna original från 1900. Även taket återskapas som en replika av det ursprungliga, med 32 smidessektioner och en lanternin.
Byggnation i siffror
Projektets skala illustreras av några av de tekniska och logistiska utmaningarna:
12 fackverksbalkar bär upp den nya konstruktionen. Varje balk är 19–25 meter lång, 5 meter hög och väger 14 ton. Gjutningen av enbart scengolvet tog nästan två månader.
Mer om den färdiga anläggningen:
- 11 våningar (varav 8 publika)
- Publikkapacitet på 1 743 sittande gäster
- Flexibel evenemangslokal för upp till 1 000 gäster
- 106 toaletter och 6 hissar
- Tillagningskök på 600 kvadratmeter
Kuriosa: Ölen kommer att få 35 meters fallhöjd ifrån köket till någon av barerna. Totalt blir det 70 meter bardisk.
Från industri till kultur
Omvandlingen av Gasklocka 2 är en central del i utvecklingen av Gasverket, där historiska industribyggnader successivt fylls med nytt liv och innehåll och kompletteras med nya byggnader. Från att ha varit en plats för tung och smutsig energiproduktion, blir det en destination för kultur, service och bostäder.
Gasometer drivs av Cirkus Venues
- Genom utveckling av Gasometer ger vi nytt liv till ett av våra mest bevarade landmärken. Vi fyller den med ny energi i form av oförglömliga upplevelser. Vår ambition är att göra Gasometer till en ny destination som inte bara stärker stadens kulturliv utan också bidrar till att stärka Stockholm på den internationella arenan, säger Satu Andersson, VD Cirkus Venues i ett pressmeddelande.
Stockholms stad kommer fortsatt att äga Gasklocka 2 men verksamheten drivs av Cirkus Venues under namnet Gasometer. Byggnaden är blåklassad, vilket betyder att den har det starkaste kulturhistorisk skyddet. Cirkus Venues driver redan några av Stockholms mest välkända scener och mötesplatser såsom Cirkus och Hasselbacken. Bolaget är också del av samma företagsgrupp som Pop House Entertainment, som framgångsrikt driver internationellt erkända upplevelser som ABBA Voyage i London, Mamma Mia! The Party!, ABBA The Museum och Avicii Experience.
Så var det att arbeta i Gasverket tidigt 1970-tal
Dokumentärfilmaren Berndt Klyvare skildrade 1971 arbetet i "En gasfilm". Vid den tidpunkten baserades produktionen fortfarande på den ursprungliga metoden med kol, ett arbete som var både tungt och miljöfarligt. Filmen är ett unikt tidsdokument eftersom den visar slutet på en era. År 1972 moderniserades driften då ett nytt spaltgasverk togs i bruk, där produktionsprocessen i stället utgick från lättbensin. Den sista gasen producerades i området i januari 2011.
Länk till film om Gasverket: https://www.filmarkivet.se/movies/en-gasfilm/
Ferdinand Boberg arkitekten bakom Gasklocka 2
Ferdinand Boberg (1860–1946) är arkitekten bakom flera av tegelbyggnaderna i Gasverket, bland annat Gasklocka 1 och 2. Han ritade också flera välkända byggnader i Stockholm, däribland NK-huset, Centralposthuset, Thielska galleriet och Rosenbad. Huvudgatan Bobergsgatan har fått namn efter honom. Han var gift med Anna Boberg (1864–1935), född Scholander, var konstnär och författare. Hon skrev bland annat librettot till operan Tirfing och är särskilt uppmärksammad för sina målningar från Lofoten. Hon är representerad vid Nationalmuseum och på Musée d’Orsay i Paris. Anna och Ferdinand samarbetade i flera projekt.
