Utvecklingsmöjligheter i Bromma

Centrala Bromma karaktäriseras av de stora smalhusområdena samt av Bromma flygplats.

Brommaplan har ett strategiskt läge med kommunikationer, handel och service, där gatunätet orienterar sig kring cirkulationsplatsen. I centrala Bromma finns den karaktäristiskt blockiga terrängen med De Geer-moräner, som är av riksintresse.

I norra delen av Riksby och kring Brommaplan finns mycket stora möjligheter till stadsutveckling för bostäder, verksamheter och service.

Komplettering med nya skolor, förskolor, ytor för idrott och kultur samt nya offentliga rum behövs när stadsdelen växer. Tillgången till parker i området ska stärkas, exempelvis genom att utveckla Tunnlandsparken och Lillsjön samt att skapa nya parker i Riksby.

Kollektivtrafiken vid knutpunkten Brommaplan behöver stärkas genom effektivare omstigningsmöjligheter mellan tunnelbana och buss, fler uppgångar och entréer till tunnelbanan samt bättre framkomlighet för busstrafiken.

Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av villor från olika tidsepoker. Spångavägen kan omvandlas till urbant stråk kantad med ny blandad bebyggelse.

Även Bällstavägen har på lång sikt förutsättning att omvandlas till ett urbant stråk.

Bebyggelsen i Bällsta utgörs huvudsakligen av villor från 1940-talet. Inom stadsdelen ligger också Solvalla med sin etablerade travsportsarena samt Solvallaskogen. Solvalla har mycket stora möjligheter till stadsutveckling.

Planering pågår för delar av arenaområdet till blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter och service. I samband med detta behöver mark reserveras för nya förskolor och en skola.

Solvallas läge kan bidra till att koppla samman stadsdelarna Annedal och Ulvsunda, Spånga och Bromsten samt stärka kopplingen till grannkommunen Sundbyberg.

Bällstavägen har på lång sikt förutsättning att omvandlas till urbant stråk. Spårvägshållplatsen kan hjälpa till att stärka områdets centrala plats och skapa förutsättningar för nya publika verksamheter och service. Här bör det även tas höjd för att kunna möjliggöra för en pendeltågsstation i framtiden.

Solvallaskogen är en resurs för rekreation i kombination med nya lokala parker och torg. Delar av Gamla Bromstensvägen har potential att omvandlas med ny bebyggelse och service.

Norr om Bällstavägen i anslutning till Bällsta gård planeras för en ny idrottsplats som kan utvecklas till en betydelsefull mötesplats i västerort.

Ulvsunda industriområde har byggts ut i olika omgångar under 1900-talet och har en skiftande industribebyggelse med inslag av handel.

Industriområdet bör även i framtiden ge plats för små och medelstora tillverkande företag som inte är störande. Här finns möjligheter för företag med hög innovationsgrad vilket kan bidra till ökad service till verksamheter och omgivande stadsbygd.

Mariehäll har genomgått en omvandling från industri till bostadsbebyggelse, bland annat med området Annedal som var bomässa 2012.

I Ulvsunda industriområde finns fortsatt mycket stora möjligheter till stadsutveckling.

En omvandling till tät blandstad pågår närmast Bällstaviken. Förutom tillkommande bebyggelse med nya lokala parker och torg samt ny stadsgata finns goda förutsättningar för en sammanhängande ny strandpromenad längs med Bällstaån.

Här finns även möjlighet till att utveckla pendelbåtstrafik och eventuellt mindre transporter på båt vid befintliga kajer.

Med nya bostäder behöver mark reserveras för nya förskolor och skolor i Ulvsunda industriområde och Mariehäll där behovet är stort.

Kopplingen från Annedal över Bällstaån till Sundbyberg samt till Mariehäll och Ulvsunda industriområde över Bällstaån är angelägen att förbättra. Nya mötesplatser med till exempel närservice, kultur och idrott behöver skapas.

De delar av industriområdet som påverkas av flygplatsens bullerbegränsningar kan vidareutvecklas och fortsätta bidra med arbetsplatser och verksamheter.

Behovet att etablera kajplatser söder om Johannesfred kopplat till gods- och varutransporter behöver bevakas och utredas.

Stråk för gående och cyklister i strategiska lägen kan underlätta rörelsen mellan den nya stadsdelen och de delar av industriområdet som bevaras. I området mellan Ulvsunda industriområde och Mariehäll kan Karlsbodavägen fortsätta utvecklas med ny blandad bebyggelse.

Alvik utgör en viktig knutpunkt för kommunikationer i Bromma och västerort med tunnelbana, tvärbanan och Nockebybanan samt flera busslinjer.

Äldre förstadsbebyggelse och det lokala centrumet Alviks Torg ligger i direkt anslutning till knutpunkten och ett större område med kontor och service finns mot vattnet och Alviks strand.

Alvik är ett större utvecklingsområde i strategiskt läge nära innerstaden. Här finns stor utvecklingspotential för bebyggelse i en tätare, mer sammanhållen och mångsidig stadsmiljö med en blandning av verksamheter, bostäder, skola och service.

Alviks Torg tillsammans med Gustavslundsvägen kan utvecklas till en regionalt betydelsefull nod i kombination med stråk för handel, service och kultur.

Drottningholmsvägen kan på sikt utvecklas till ett urbant stråk där särskilt god framkomlighet för kapacitetsstark kollektivtrafik ska beaktas. Utvecklingen i området och längs med Drottningholmsvägen ska bidra till att koppla samman Alvik med omgivande stadsdelar.

En grön stadsdel med plats för rekreation bör skapas genom att utveckla nya och befintliga parker.

Strandpromenaden har stor potential att utvecklas och förstärkas för att skapa ett sammanhängande stråk från västerort via Ålsten och Minneberg, vidare mot Ulvsunda och Ulvsunda industriområde.

Traneberg är i huvudsak en smalhusstadsdel och rymmer även den mer postmoderna stadsenklaven Minneberg. Stora delar av Traneberg är kulturhistoriskt värdefulla. Det centrala parkstråket är en värdefull grön tillgång.

Traneberg har vissa möjligheter till stadsutveckling i de delar som ansluter till Alvik och i samband med utveckling av de vägar som binder samman Ulvsundas och Tranebergs enklaver.

Margretelundsvägen, Grindstuvägen och, på lång sikt även Svartviksslingan, kan omvandlas till stadsgator av lokal karaktär kantade med ny blandad bebyggelse.

Området har i övrigt vissa möjligheter till kompletterande arbetsplatser. Ulvsunda småhusområden bör kompletteras med skola, förskola och annan service.

Strandpromenaden i Ulvsunda och Traneberg bör kompletteras så att den löper från Lillsjön till Alvik. Kopplingarna till Ulvsundasjön bör stärkas och parken Margretelund tillgängliggöras. Områdena för båtupplag norr om Margaretelundsvägen bör på sikt omvandlas till stadsbebyggelse.

Beckomberga omfattar en mångfald av byggnadstyper från olika tidsepoker som skapat en variationsrik stadsmiljö. Grönområdet mellan Beckomberga och Norra Ängby är en del i ett sammanhängande grönt promenadstråk med högt rekreationsvärde.

Beckomberga har vissa möjligheter till stadsutveckling. Spångavägen kan omvandlas till ett urbant stråk kantad med ny blandad bebyggelse. Råckstavägen kan på motsvarande sätt utvecklas som stadsgata med lokal karaktär.

Kring Beckomberga sjukhusområde pågår en omvandling med bostäder, arbetsplatser och service.

När kraftledningen i södra delen försvinner kan området kompletteras med bebyggelse. När ny bebyggelse tillkommer är det viktigt att reservera plats för nya skolor och förskolor. Stadsdelen behöver också kompletteras med arbetsplatser och viss service.

Blackeberg är en tidstypisk tunnelbaneförort med ett större centrum vid tunnelbanan, flera småcentrum ute i områdets enklaver av flerfamiljshus, ett centralt parkstråk och ett fåtal radhus. Blackeberg har vissa möjligheter till stadsutveckling.

Omvandling av Blackebergsvägen till urbant stråk kantad med ny blandad bebyggelse pågår.

Islandstorget har potential att stärkas som ett lokalt stadsdelscentrum. Blackebergs torg är ett levande centrum och mötesplats för boende i stadsdelen som ska utvecklas genom kompletterande bebyggelse, verksamheter och service.

Även mindre mötesplatser och bättre stråk för gående och cyklister behövs för att bättre koppla samman Blackeberg med omgivande stadsdelar. När ny bebyggelse tillkommer är det också angeläget att skapa plats för nya förskolor och skolor.

Blackebergsstråket är ett centralt parkstråk som ska värnas och utvecklas med nya målpunkter och förstärkta entréer som kan bidra till att koppla samman omgivande stadsdelar.

Grimstaskogen är en viktig målpunkt för rekreation och friluftsliv med kopplingar till Blackebergsstråket. En rekreativ och ekologisk koppling till Södra Ängby bör stärkas.

Stadsdelen behöver också kompletteras med arbetsplatser och viss service.

Södra och Norra Ängby uppfördes i huvudsak under 1930-talet med småhus respektive stora villor.

Norra Ängby är Stockholms största sammanhängande småstugeområde och ett bra exempel på stadens satsning på självbyggeri.

Södra Ängby är det största sammanhängande området i Sverige med villor i enhetlig funktionalistisk stil. Områdena är båda av riksintresse för kulturmiljövården.

Utöver utveckling längs Bergslagsvägen är möjligheterna för komplettering i Norra och Södra Ängby därför begränsade.

Det ekologiska och rekreativa sambandet mellan Södra Ängby och Blackeberg bör stärkas. I samband med att Blackebergsvägen utvecklas med ny bebyggelse stärks kopplingen mellan Södra Ängby och Blackeberg.

De sydvästra delarna av Bromma består till stora delar av villa- och trädgårdsstadsbebyggelse.

Ålstensgatans radhusbebyggelse är ett tidigt exempel på funktionalistisk arkitektur, rationellt byggande och användning av enkla material. Ålstensgatan och även Olovslund är båda av riksintresse för kulturmiljövården.

Abrahamsberg är i huvudsak bebyggt med smalhus. Sydvästra Bromma har en stor andel park- och naturmark och är välförsett med kollektivtrafik och annan infrastruktur vilket är en resurs vid stadsutveckling. Området har vissa möjligheter till stadsutveckling.

Stadsdelarna behöver kompletteras för en större variation i bostadsbeståndet med fler hyresrätter samt seniorboende, gruppboende och studentboende.

Nockebyhov har en något större potential och bör utvecklas med en blandad bebyggelse.

Solviksbadet/Smedslätten kan utvecklas som mötesplats och målpunkt för rekreation, friluftsliv och idrott. Stadsdelen behöver också kompletteras med förskolor, arbetsplatser och viss service.

Utvecklingspotentialen ligger främst vid lokala centrum längs med Nockebybanan samt exempelvis Gustav III:s väg.

På längre sikt, när reningsverket lagts ner och kraftledningarna grävts ner, kan ny bebyggelse tillkomma.

Strandpromenaderna behöver utvecklas till ett sammanhängande stråk. Möjligheterna till båtpendling till Gröndal, Stora Essingen, Kungsholmen samt grannkommunen Ekerö ska tillvaratas.