Hässelby-Vällingby

Vällingby invigdes 1954 och är den stadsdel där ABC-stadens stadsbyggnadsideal är mest konsekvent genomfört. Arbete, bostäder och centrumfunktioner skulle samlas i satellitstäder som skulle avlasta centrala Stockholm.

Bebyggelsestrukturen kännetecknas av den låga centrumbebyggelsen omgiven av en krans av punkthus och en gradvis nedtrappning i skala med radhus och villor i ytterkanterna. Här kombinerades socialt bostadsbyggande med arbetsplatser och en arkitektoniskt väl genomarbetad gestaltning i relation till landskapets förutsättningar.

Under början av 2000-talet kompletterades de centrala delarna med handelsytor och bostäder.

I Råcksta karaktäriseras bebyggelsen av flerbostadshus i tre till fem våningar, organiserade i halvslutna kvarter samt sammanhängande områden av radhus och villor.

Det gröna stråket från Vällingby via Råcksta och vidare in i Bromma är en uppskattad kvalitet som kan förbättras ytterligare. Även kulturverksamheter som stadsteaterns filial och den lokala biografen lockar många besökare.

Vällingby och Råcksta har möjligheter till stadsutveckling inom befintlig stadsbyggnadsstruktur. Vällingby centrum ska fortsätta stärkas som centrum för flera stadsdelar med kompletterande bostäder och verksamhetslokaler, bland annat i Vinsta och längs Bergslagsvägen. Härvid kan det prioriterade strategiska sambandet över Vinsta till Hässelby gård stärkas.

Det finns goda möjligheter att utveckla service och verksamheter och att utveckla området kring Råcksta tunnelbanestation.

Grimsta utgörs huvudsakligen av lamellhus i fyra våningar i halvslutna kvarter runt en gemensam gård. Läget nära Grimsta naturreservat skapar goda boendekvaliteter. Grimsta har vissa möjligheter till stadsutveckling inom befintlig stadsbyggnadsstruktur.

Kopplingen till Vällingby behöver förbättras med nya passager för gående och cyklister över Bergslagsvägen.

Mötet mellan stadsdelen och Grimsta naturreservat kan göras tydligare och tryggare genom kompletterande ny bebyggelse och promenader längs gränsen mot naturreservatet.

Grimsta idrottsplats och sportfält är en viktig mötesplats i västerort. Tillgängligheten till naturreservatet kan förbättras genom tydliga entréer och fler attraktioner för rekreation och fritidsaktiviteter. Även Grimstaskogens attraktioner för rekreation och friluftsliv kan stärkas.

Hässelby gård byggdes med en blandning av lamellhus i fyra våningar och grupper av höga punkthus och enstaka skivhus fritt placerade i landskapet. Under åren har endast ett fåtal förtätningar med bostäder gjorts.

Hässelby strand karaktäriseras av en mer storskalig och öppen bebyggelsestruktur. Kompletteringar med nya bostäder har gjorts, till exempel längs Aprikosgatan och i Hässelby strands centrum. Det finmaskiga nätet av gröna promenader är en uppskattad kvalitet.

Hässelby gård och Hässelby strand har möjligheter till stadsutveckling främst inom befintlig stadsbyggnadsstruktur.

Maltesholmsvägen och Lövstavägen bör omvandlas till urbana stråk kantade med ny blandad bebyggelse.

Kopplingen till Vinsta, och Vällingby över Bergslagsplan är ett prioriterat strategiskt samband som bör stärkas genom att utveckla bostäder längs Maltesholmsvägen och på längre sikt genom en utveckling av Bergslagsplan och Vinsta.

Även kopplingen till Kälvesta bör stärkas. Hässelby gårds centrum ska stärkas med fler bostäder och därigenom ge underlag för utökad lokal service.

Parkstråket mellan Hässelby gård och Ormängstorget ska göras tryggare och mer tillgängligt.

Om en ny kraftvärmeanläggning kan anläggas på gamla deponiområdet i Lövsta kan det ersätta värmeverket i Hässelby strand och därmed frigöra mark för stadsutveckling

Under 1970- och 80-talen ersatte radhus, kedjehus och villor i sammanhållna enklaver den ursprungliga villabebyggelsen från 1900-talets början.

Hässelby villastad har vissa möjligheter till stadsutveckling. Planering pågår för komplettering kring Riddersviks gård och kring Åkermyntans centrum.

Vid Åkermyntan finns visst behov av nya parker. Växthusvägen kan få en större betydelse som sammanlänkande stråk när Järfällas stadsutvecklingsområden färdigställs. Här är särskilt närheten till nya Barkarby station viktig. Flerbostadshus kan skapa bättre underlag för lokal service och utbyggnad av kollektivtrafik.

Lövstavägen bör utvecklas till ett urbant stråk genom komplettering av bostäder och lokaler för service. Skolor, förskolor och anläggningar för idrott och kultur bör prioriteras för att utveckla mötesplatser för västerort.

En utveckling av strandpromenaden längs Mälaren bör prioriteras. Kyrkhamn ska skyddas som naturreservat.

Kälvesta är ett utpräglat småhusområde, till större delen byggt under 1960- och 70-talen. Vinsta bebyggdes med radhus, kedjehus och villor under 1970- och 80-talen.

I Vinsta företagsområde vid Johannelunds tunnelbanestation finns sedan 1960-talet småskalig industri, verkstäder och kontor.

Kälvesta har vissa möjligheter till stadsutveckling, främst genom komplettering i befintlig gatustruktur. En ny lokal knutpunkt med lokal service kan utvecklas i korsningen Bergslagsvägen/Sörgårdsvägen. Möjligheterna att förtäta med bostadsbebyggelse längs Björnmossevägen och Blomsterkungsvägen ska studeras.

Vinsta verksamhetsområde kan dra fördel av den pågående utbyggnaden av Förbifart Stockholm och den befintliga tunnelbanestationen. Det innebär att Vinsta har mycket stor potential att utvecklas till en blandad stadsdel med verksamheter, bostäder och service.

Johannelunds tunnelbanestation har stor potential att utvecklas till ett lokalt stadsdelscentrum. Kopplingarna till Johannelundstoppen och Nälstastråket samt nya parker i Vinsta verksamhetsområde är betydelsefulla för god tillgång till park- och grönområden.

Kopplingen till Vällingby liksom till Hässelby Gård är ett prioriterat strategiskt samband som behöver stärkas. Sörgårdsvägen kan på längre sikt kompletteras till en stadsgata kantad med ny blandad bebyggelse.

Delar av Bergslagsvägen kan på sikt utvecklas som ett urbant stråk med ny bostadsbebyggelse och Skattegårdsvägen som en stadsgata av lokal karaktär.

I Nälsta domineras bebyggelsen av friliggande villor med inslag av rad- och kedjehus, huvudsakligen från slutet av 1940-talet och framåt.

Nälsta har vissa möjligheter till stadsutveckling, framför allt i samband med nedmonteringen av kraftledningen i Nälstastråket.

I stråkets nordvästra del finns möjligheter till kompletteringsbebyggelse varvid stråket bör utvecklas till ett attraktivt rekreationsområde med stärkta samband mellan Nälsta och Vällingby.